Astronet-gåtor 2 och 3

[Timaoes]

Inte omöjligt att ni har rätt bägge två, men det var inte någon av dessa astronomer jag tänkte på. Ledtråd: Den figurerade i Wallander-filmen häromdagen.

/Johan

[Hans Bengtsson]

När det gällde Hevelius kan man säga att den inte gick så bra på vatten, det var den som sjönk i en fartygskatastrof för en del år sedan.

Vad Wallander-färjan heter har jag tyvärr ingen susning om.

Edit:
Jo det har jag faktiskt. Kopernik är ett systerfartyg till Hevelius, och Kopernik har såvitt jag vet inte sjunkit.

M v h
Hans Bengtsson

[Timaoes]

Konstaterar nöjt att jag lyckades formulera en gåta som tog mer än tio minuter att knäcka. Färjan heter Milolaj Kopernik och gled förbi minst en gång i Wallander-filmen (som jag inte minns vad den hette). Här är en länk med bild: http://pl.m.wikipedia.org/wiki/MF_Mikołaj_Kopernik.

Johan

[timokarhula]

Färjan heter Milolaj Kopernik och gled förbi minst en gång i Wallander-filmen (som jag inte minns vad den hette).

Jag håller på och läser Ulrika Engströms bok Himlens väktare - Astronomins historia före teleskopet och jag blev förvånad när astronomens ("kaniken från Frombork") namn där stavades Mikolaj Kopernik. Jag trodde först att det var ett typo men du skriver likadant. Hur kunde Mikolaj Kopernik förvandlas till Nicolaus Copernicus? Hans förnamn borde rimligen ha latiniserats till Micolaus.

/Timo K

[Timaoes]

Bra fråga Timo, men jag har nog inget bra svar. Kanske uttalas Mikolaj Nikolaj på polska, kanske uppfattades Nikolaus som ett väletablerat latinskt namn som låg nära Mikolaj. Jag tror inte att det fanns någon formaliserad modell för översättning av namn utan det var sannolikt Kopernikus själv som konstruerade namnets latiniserade form.

/Johan

[bjorne]

Wikipedia:
In Copernicus’ day, people were often called after the places where they lived. Like the Silesian village that inspired it, Copernicus’ surname has been spelled variously. Today the English-speaking world knows the astronomer principally by the Latinized name, "Nicolaus Copernicus."

The surname likely had something to do with the local Silesian copper-mining industry,[38] though some scholars assert that it may have been inspired by the dill plant (in Polish, "koperek" or "kopernik") that grows wild in Silesia.[39]

As was to be the case with William Shakespeare a century later,[40] numerous spelling variants of the name are documented for the astronomer and his relatives. The name first appeared as a place name in Silesia in the 13th century, where it was spelled variously in Latin documents. Copernicus "was rather indifferent about orthography."[41] During his childhood, the name of his father (and thus of the future astronomer) was recorded in Thorn as Niclas Koppernigk around 1480.[42][43] At Kraków he signed his name "Nicolaus Nicolai de Torunia."[15] At Bologna in 1496, he registered in the Matricula Nobilissimi Germanorum Collegii resp. Annales Clarissimae Nacionis Germanorum of the Natio Germanica Bononiae as Dominus Nicolaus Kopperlingk de Thorn – IX grosseti.[44][45] At Padua, Copernicus signed his name "Nicolaus Copernik", later as "Coppernicus."[41] He signed a self-portrait, a copy of which is now at Jagiellonian University, "N Copernic."[46] The astronomer Latinized his name to Coppernicus, generally with two "p"s (in 23 of 31 documents studied),[47] but later in life he used a single "p". On the title page of De revolutionibus, Rheticus published the name as (in the genitive, or possessive, case) "Nicolai Copernici".

[timokarhula]

Här kommer en ny gåta som kan vara (halv)svår.

En astronom skrev entusiastiskt i ett brev hem (fritt översatt): Min skapare, vem hade trott att vi finge hitta härifrån [...] våra bröder, ursprungna av samma fader! De äro [...], de äro våra bröder, de talar ju vårt språk...

Jag har utelämnat ett par ord ovan för att göra det knepigare.

Vem var astronomen och vad har brevet för anknytning till astronomin? För övrigt, vad var det för en upptäckt han gjorde enligt brevet?

Ledtråd: Vardö
Ny ledtråd: ledamot i KVA

/Timo K

[timokarhula]

Min gåta verkar vara för svår. Jag avslöjar här de utelämnade orden vad astronomen entusiastiskt skrev hem, citatet löd (fritt översatt):

Min Skapare, vem hade trott att vi finge hitta härifrån Lapponia (Lappland) våra bröder, ursprungna av samma fader! De äro ungrare, de äro våra bröder, de talar ju vårt språk....

Vet ej om det hjälper något

/Timo K

[wilt]

Jag tror det är Maximilian Hell, ungersk astronom och jesuitpater som observerade Venuspassagen 1769 från Vardö.

/Gustav

[Hans Bengtsson]

Aaaa, du kom precis före med svaret. Trodde ingen annan skulle vara uppe vid denna tid på dygnet, men orsaken är förstås ett sent variabelpass i båda fallen...

Hell är det svar jag också tänkte ge.

M v h
Hans Bengtsson

[wilt]

Japp, ett sent variabelpass, inte lika mäktigt som ditt, dock - bra jobbat! Det var en väldigt fin himmel i Lund ikväll och en väldigt behaglig temperatur.

Joseph Ashbrook skrev en fin artikel om Hell i Astronomical Scrapbook-serien som jag läste en gång i tiden.

/Gustav

[timokarhula]

Jo, jag insåg att jag gav för få ledtrådar från början. Istället för 10 minuters hjärngymnastik ville jag ge 24 timmar. :-)


Österrikes hov skickade 1768 en grupp jesuitastronomer till Vardö, Finnmark, Norge, för att studera venuspassagen det följande året. Bland dessa fanns hovastronomen Maximilian Hell och hans medhjälpare Janos Sajnovics. De fick faktiskt de bästa mätresultaten av alla de sex expeditioner som sändes upp till nordkalotten från kontinenten. Trots besvär med moln fick de åtminstone tiderna för Venus in- och utträden, vilka dock dåtidens övriga astronomer ställde sig skeptiska till. Simon Newcomb ("Sherlock Holmes förmodade antagonist") verifierade dock Hells resultat dryga seklet senare.

Vad var det Maximilian Hell hade funnit under sin expedition (enligt sitt brev)? Han tillbringade åtta månader i Finnmarken och hade gott om tid att bekanta sig med ursprungsbefolkningen, samerna. Hell var född ungrare men däremot talade han inte språket lika väl längre som Sajnovics. På den tiden var det ännu inte ett känt faktum att ungerskan, samiskan och finskan har samma lingvistiska ursprung. Jag kan föreställa mig dessa ungrares förvåning när de hör sitt broderfolks tungomål för första gången sedan de separerades tusen år (?) tidigare. När expeditionen anlänt hem påbörjade Sajnovics ett nytt forskningsfält, fenno-ugristiken, studien av de finsk-ugriska språkens struktur och historia. Året därpå, 1770, publicerades hans resultat, Demonstratio idioma Hungarorum et Lapporum idem esse.

http://en.wikipedia.org/wiki/Maximilian_Hell

Inatt såg jag förresten M45 (sex stjärnor med blotta ögat), Jupiter, Aldebaran, Venus och Castor för första gången i sommar, vilket är rekordtidigt för mig från norra halvklotet. Temperaturen var bara +5º.5 C och myggfritt faktiskt.

/Timo K

[Hans Bengtsson]

En liten inofficiell uppföljning till gåtan:

Hur kommer stjärnan Aldebaran in i berättelsen om Hell och venuspassagen? Och jag tänker då inte på att Timo nämner stjärnan i inlägget ovan!

M v h
Hans Bengtsson

[timokarhula]

Till Maximilian Hells historiska försvar fann Simon Newcomb följande: Joseph Johann Littrow, Maximilian Hells antagonist, påstod att Hell hade falsifierat sina siffror med en annan färg på bläcket för att senare passa in med andra expeditioners resultat men Simon Newcomb visade att ändringarna i bläcket gjordes innan det stelnat i den arktiska kylan, inte året därpå som Littrow insinuerade. Littrow var färgblind, han kunde inte ens "urskilja färgen på Aldebaran från den vitaste stjärnan".

/Timo K

[Hans Bengtsson]

Jomenvisst!

Man kan väl säga att vi nu är inne på detaljnivå ... Littrows bristande färgseende toppar rätt sällan kvällstidningarnas förstasidor.

M v h
Hans Bengtsson