Skillnad mellan versioner av "Scorpius"
Robert (Diskussion | bidrag) (→Stjärnhopar, Galaxer och nebulosor) |
Robert (Diskussion | bidrag) (→Stjärnhopar, Galaxer och nebulosor) |
||
Rad 38: | Rad 38: | ||
! style="text-align:center;" | Magn | ! style="text-align:center;" | Magn | ||
! style="text-align:center;" | Anm | ! style="text-align:center;" | Anm | ||
+ | |- | ||
+ | | [[NGC 6072]] || {{RA2|16|13.0}} || {{DEC2|-36|14}} || [[Planetarisk nebulosa]]|| 40" x 70" || 14.1 || | ||
|- | |- | ||
| [[M80|M80 (NGC 6093)]] || {{RA2|16|17.0}} || {{DEC2|-22|59}} || [[Klotformig stjärnhop]]|| 8.0' || 7.2 || | | [[M80|M80 (NGC 6093)]] || {{RA2|16|17.0}} || {{DEC2|-22|59}} || [[Klotformig stjärnhop]]|| 8.0' || 7.2 || | ||
Rad 45: | Rad 47: | ||
| [[NGC 6144]] || {{RA2|16|27.3}} || {{DEC2|-26|02}} || [[Klotformig stjärnhop]] || 9.3' ||9.1 || | | [[NGC 6144]] || {{RA2|16|27.3}} || {{DEC2|-26|02}} || [[Klotformig stjärnhop]] || 9.3' ||9.1 || | ||
|- | |- | ||
− | | [[NGC ]] || {{RA2||.}} || {{DEC2||}} | | + | | [[NGC 6231]] || {{RA2|16|54.0}} || {{DEC2|-41|48}} || [[Öppen stjärnhop]] || 15' || 2.6 || |
− | |||
− | | [[ | ||
|- | |- | ||
− | | [[NGC ]] || {{RA2||.}} || {{DEC2||}} || || | + | | [[NGC 6242]] || {{RA2|16|55.6}} || {{DEC2|-39|30}} || [[Öppen stjärnhop]]|| 9' || 6.4 || |
|- | |- | ||
| [[NGC ]] || {{RA2||.}} || {{DEC2||}} || || || || | | [[NGC ]] || {{RA2||.}} || {{DEC2||}} || || || || |
Versionen från 16 mars 2008 kl. 18.41
Skorpionen (Scorpius) är en gammal och betydelsefull stjärnbild i djurkretsen. Det är en sommarstjärnbild och från Sverige ser man bara den övre halvan av stjärnbilden. Stjärnbilden består av många ljusa stjärnor och liknar faktiskt en skorpion.
Skorpionen är omgiven av stjärnbilderna Ormbäraren (Ophiucus), Vågen (Libra) , Vargen (Lupus), Vinkelhaken (Norma), Ara, Södra kronan (Corona Australis) och Skytten (Sagittarius).
Mytologi
Skorpionen skickades av Apollo för att döda Orion och därför placerade gudarna dem på var sin sida av himmelen. Skorpionen hotas i sin tur av [Skytten]]s pil som är riktad rakt mot hjärtat (stjärnan Antares).
Karta
Intressanta objekt
Det finns många klotformiga stjärnhopar och öppna stjärnhopar i denna stjärnbild men ifrån sverige är bara några av dem synliga då de ligger för lågt ner på himmelen.
- M80 är en vacker kompakt klotformig stjärnhop och den ligger ungefär halvvägs mellan Antares (alfa) och betastjärnan.
- Den klotformiga stjärnhopen M4 ligger lite över 1 grad väster om alfa-stjärnan Antares.
- Den öppna stjärnhopen M6 kallas även för Fjärilshopen. 3.5 grader sydöst hittar vi M7 som är en annan öppen stjärnhop.
Stjärnhopar, Galaxer och nebulosor
Namn | RA | Dec | Typ | Storlek | Magn | Anm |
---|---|---|---|---|---|---|
NGC 6072 | 16h 13.0m | -36° 14′ | Planetarisk nebulosa | 40" x 70" | 14.1 | |
M80 (NGC 6093) | 16h 17.0m | -22° 59′ | Klotformig stjärnhop | 8.0' | 7.2 | |
M4 (NGC 6121) | 16h 23.6m | -26° 32′ | Klotformig stjärnhop | 26.3' | 5.9 | |
NGC 6144 | 16h 27.3m | -26° 02′ | Klotformig stjärnhop | 9.3' | 9.1 | |
NGC 6231 | 16h 54.0m | -41° 48′ | Öppen stjärnhop | 15' | 2.6 | |
NGC 6242 | 16h 55.6m | -39° 30′ | Öppen stjärnhop | 9' | 6.4 | |
NGC | h .m | ° ′ | ||||
NGC | h .m | ° ′ | ||||
NGC | h .m | ° ′ | ||||
NGC | h .m | ° ′ | ||||
NGC | h .m | ° ′ |