Stora björn

Stora björn av John Flamsteed

Ursa Major / Stora Björnen är den tredje största stjärnbilden och en av de mest kända på norra halvklotet. Karlavagnen den svarta delen på bilden till höger med sina 7 ljusstarka stjärnor är en del av Stora Björn.

De 2 stjärnorna till höger i karlavagnen pekar uppåt mot polstjärnan som ligger i Lilla Björnen. Följer man handtaget nedåt kommer man till den starka stjärnan Arcturus i stjärnbilden Björnvaktaren.

Ovanför Stora björn hittar vi stjärnbilden Draken, under den hittar vi Jakthundarna, Lejonet och Lilla Lejonet (Leo Minor). Till höger om Stora björn finner vi Lodjuret (Lynx) och Giraffen.

Mytologi

Enligt den grekiska mytologin så var Stora björn Callisto som var en av guden Zeus älskarinnor. Zeus svartsjuka fru Hera hämnades på Callisto genom att förvandla henne till en björn som senare placerades på himlavalvet av Zeus.

Karta

Karlavagnens stjärnor

Karlavagnen som är en del av Stora Björn innehåller de berömda 'riktningsvisarna' Dubhe (α) och Mirak (β). Om man drar en linje genom dessa och sedan 'uppåt' och följer den tänkte linjen så kommer man till Polstjärnan. Avståndet till polstjärnan är ungefär 5 gånger så stort som emellan med ett avstånd 5 gånger så långt som mellan stjärnorna (α)-(β).

De andra stjärnorna är γ Phecda, δ Megrez, ε Alioth, ζ Mizar och η Alkaid.

Mizar är en av de mest kända dubbelstjärnornapå himmelen och belägen just där Karlavagnens handtag böjer sig. Mizar bildar en optisk dubbelstjärna ihop med 4:e magnitud stjärnan Alcor. Denna dubbelstjärna är en bra syntest och ser man inte dem som 2 stjärnor tydligt så behöver man glasögon. Mizar är i sin tur en dubbelstjärna som lätt syns i ett teleskop med en separation av 14 bågsekunder.

Intressanta objekt

Ugglenebulosan M97 är en spöklik skiva som inte är speciellt ljusstark och den ligger ganska nära stjärnan Mirak (β). Om man börjar vid Mirak och går mot Ugglenebulosan hittar man en cigarrformad galax. Det är M108 som är ett ganska stoftriktsystem som vi ser från sidan.

Galaxerna M81 och M82 ligger i mitten av en liten galaxgrupp av ungefär 12 medlemmar. M81är en av de ljusstarkaste spiralgalaxerna och både den och M82 går ganska lätt att se i en 7x50 kikare under en mörk himmel.

NGC 2841 är en ganska ljusstark spiralgalax.

NGC 3184 är en spiralgalax som ligger nära stjärnan My (μ) så den är ganska lätt att hitta.

M101 är en stor spiralgalaxovanför karlavagnens handtag.

Galaxer och nebulosa

Namn	RA	Dec	Typ	Storlek	Magn	Anm
NGC 2841	09h 22.0m	+50° 58′	Gal. Sb-	8.1' x 3.8'	9.3
NGC 2976	09h 47.3m	+67° 55′	Gal. Scp	4.9' x 2.5'	10.2
M81 (NGC 3031)	09h 55.6m	+69° 04′	Gal. Sb	25.7' x 14'1	6.9	Bodes galax
M82 (NGC 3034)	09h 55.8m	+69° 41′	Gal. P	11.2' x 4.6'	8.4	Cigarrgalaxen
NGC 3079	10h 02.0m	+55° 41′	Gal. Sb	7.6' x 1.7'	10.6
NGC 3184	10h 18.3m	+41° 25′	Gal. Sc	6.9' x 6.8'	9.8
NGC 3198	10h 19.9m	+45° 33′	Gal. Sc	8.3' x 3.7'	10.4
NGC 3319	10h 39.2m	+41° 41′	Gal. SBc	6.8' x 3.9'	11.3
M108 (NGC 3556)	11h 11.5m	+55° 40′	Gal. Sc	8.3' x 2.5'	10.1
M97 (NGC 3507)	11h 14.8m	+55° 02′	plan. neb.	194"	12.0
NGC 3642	11h 22.3m	+59° 04′	Gal. SBc	5.5' x 4.7'	11.0
NGC 3726	11h 33.3m	+47° 02′	Gal. Sc	6.0' x 4.5'	10.4
NGC 3938	11h 52.8m	+44° 07′	Gal. Sc	5.4' x 4.9'	10.4
NGC 3953	11h 53.8m	+52° 20′	Gal. Sb+	6.6' x 3.6'	10.1
M109 (NGC 3992)	11h 57.6m	+53° 23′	Gal. SBb+	7.6' x 4.9'	9.8
NGC 4605	12h 40.0m	+61° 37′	Gal. Sbcp	5.5' x 2.3'	11.0
M101 (NGC 5457)	14h 03.2m	+54° 21′	Gal. Sc	26.9' x 26.9'	7.7

Variabla stjärnor

Namn	RA	Dec	Typ	Magn	Period	Info	Ljuskurva	Anm
R UMa	10h 44m38.47s	+68° 46′ 32.7″	M	6.5 - 13.7 V	301.62	VSX	AAVSO
S UMa	12h 43m56.67s	+61° 21′ 59.1″	M	7.1 - 12.7 V	225.87	VSX	AAVSO
T UMa	12h 36m23.47s	+59° 29′ 13.0″	M	6.6 - 13.5 V	256.6	VSX	AAVSO
W UMa	09h 43m45.47s	+55° 57′ 09.1″	EW/KW	7.75 - 8.48 V	0.33363749	VSX	AAVSO
Z UMa	11h 56m30.22s	+57° 52′ 17.6″	SRB	6.2 - 9.4 V	195.5	VSX	AAVSO
SU UMa	08h 12m28.28s	+62° 36′ 22.3″	UGSU	10.8 - 15.5 V	(19)	VSX	AAVSO