M57 Ring nebula - Lars Karlsson

[AstroFriend]

Ny bild i galleriet
Objekt: M57 Ring nebula
Exponering: 48x 60 sekunder, iso800
Fotograf: Lars Karlsson
Teleskop: TS130 683mm f/5.3
Kamera: Canon 5D
Kommentar: Denna natt var ovanligt mörk, kunde gå upp i 60 sekunders exponeringar. Stjärnorna har blivit lite ägg formade, det är de även på subbarna. Har inte riktigt fått intromningen av autoguidern att bli perfekt. Efter varje Dithering tar det ibland ganska lång tid innan guidningen stabiliserats sig. Första gången jag fotar en planetarisk nebulosa, förvånad att den syns så bra, låg under 30 grader över horisonten.

Här är en inzoomning i bilden:

M57 20150322 tv60 iso800_crop vflat multipoint sat108 3_2 zoom.jpg (63.65 KiB) Viewed 2438 times

Här kan man se den antydan till äggform på stjärnorna jag nämnde ovan.

/Lars


Klicka for att se stor version av bilden

[Präriefoten]

Hej Lars,

Är det verkligen ett TS130 som du tagit bilden genom? När jag tittar på de ljusstarkare stjärnorna så liknar ljusmönstret de bilder som tagits med fotolinser där bländaren lämnar sitt karaktäristiska avtryck. Eller jag jag missförstått detta fenomen?
Stjärnorna må vara något äggformiga men jag såg inte detta ända tills jag läste din beskrivning. Fin liten rymdblåsa!

Maritn

[AstroFriend]

Hej Martin!
Nej du har alldeles rätt, sådana mönster blir oftast när något inte är helt cirkulärt format i strålgången. I mitt fall är det inte bländaren (som inte finns i denna) utan andra saker som osymmetriskt sticker in i strålgången. Adaptrar, off-axis pickup, kamerahusets bajonett, kamerahusets ingångsschakt (som är rektangulärt med lite bulor här o där), spegel i DSLR, stödtappar för den spegeln. Så här blir det med relativt stora teleskop relativt kameralinser. Kamerahuset är inte konstruerat för detta. Jag har tänkt modifiera alla dessa mekaniska saker och ev. testa med spegellösa kamerhus typ Sony A7 serien. Vi får se hur jag löser detta. Vinjetteringen är ju också ganska kraftig pga detta, nu får jag croppa ned till APS-C. Får jag allt modifierat som planerat får jag nästan ut hela fullformatet med minimal vinjettering. Problemen börjar nog komma vid 400mm och 10cm objektivdiameter vid teleskoplika konstruktioner. Efter dessa modifieringar kommer också off-axis adaptern släppa igenom betydligt mer ljus vilket underlättar att hitta guidestjärnor, inte för att jag upplever det som ett problem idag.

Varför göra livet enkelt för sig och bara studera astronomi på internet när man kan förhöja tillvaron med ett teleskop :-) ?

Hur går det för dig, har du fått fart på din motordrivna montering?

/Lars

[Präriefoten]

Hej Lars,

Personligen gillar jag detta "bländar fenomen" då det framhäver de starkaste stjärnorna på ett härligt sätt.
På min front har jag haft problem med att stjärnorna inte blev lika runda som i höstas (fortfarande manuell följning, (känner mig som en sista fossil )). Märkte detta då jag fotade M36 som låg söderöver. Tänkte att det hade något med position på himlen att göra då den regionen rörde sig snabbare och på så sätt var mindre överseende med min metod. Kollade dock polarscope inställning och det visade sig att den var ur balans. Riktade om allt och försökte igen men fick helknepigt resultat. Tror att det beror på att själva fokuseraren matas ut långt för att nå fokus och därmed böjer sig så att ljuset kommer in snett på sensorn. Samma form på alla delsubbar (JPEG) så det är det enda sättet som jag kan förklara det på. Vad tror du? Känner du igen mönstret?

Lade 400mm tuben på hyllan och tog några bilder med 55mm kitlins istället och där ser det ut att fungera bättre. Ska se om jag hinner ladda upp bilden på Kusken ikväll.

Martin

[AstroFriend]

Hej Martin!
De bilderna som ligger här, är de från 55mm linsen eller reflektor teleskopet? 55mm linsen är väl zoomen 18-55 antar jag. Zoomar har ju lite begränsningar, fast du har använt den tidigare och då har det inte blivit detta fenomen om jag förstått rätt. Om stjärnorna ser lite trekantiga ut, kanske coma eller liknande om det nu var reflektorn, är det länge sedan du justerade in teleskopet?

Om det är ett följningsproblem, fast kanske inte så troligt att det vid två olika tillfällen skall bli exakt samma form på stjärnorna.

Bildfältet är det från ett hörn eller mitt på sensorn?

Behöver veta lite mer för att kunna gissa vidare.

/Lars

[Präriefoten]

Hej Lars,

Dessa bilder är från Orion ShortTube 80mm på 400mm. Ursnittet är nästan från bildens mitt så koman har ingen effekt här (även om den är brutal i hörnen). Tuben är billig och hela fokuseraren rör sig av kameratyngden så jag misstänker att i just den här positionen som teleskopet stod i, slog effekten igenom tydligt. Tidigt i höstas när jag fotograferade i riktning mot öst ca 30 grader dec. så hade jag perfekta stjärnor (http://www.astronet.se/view_image.php?i ... mode=large).

[AstroFriend]

Hej Martin!
Ja tyvärr kräver ju astronomin mycket av fotoutrustningen. Men samtidigt är det ju en spännande utmaning att hela tiden få det lite bättre och lösa problem efter problem tills man kanske en gång är nöjd och väldigt fattig :-)

De röd/blå haloerna runt stjärnorna är svåra att bemästra med linsteleskop. Lite trixande kan man ju göra i bildbehandligen men lika bra som med APO går det ju förstås inte att få det. Tar man en färg i taget kan man fokusera om mellan varje så blir det mycket bättre men omständigt.

Du har ju skaffat dig EQ5:an, har du planer för annan optik också? Refraktor eller reflektor?

Bilden du skickade länken till ser ju väldigt bra ut jämfört med den tidigare. Men om det var centrum av sensorn som såg ut så så kanske det är som du säger något med fokuseringen. Går det inte att spänna upp det så det inte glappar eller förstärka det på något sätt? En del fokuserare brukar ju gå att låsa efter det man funnit fokus, går det inte på din?

ps.
Du skall vara jättestolt över att du handguidar stativet, finns nog inte många som klarar av att sitta still och koncentrera sig så idag längre och det fungerar ju!

/Lars