Strax efter solnedgången gick jag ut på balkongen och tittade efter Jupiter med min 7x50 kikare. Av en ren slump så hittade jag dessutom Venus som stod lågt över horisonten ute över Stenungsön i VNV. Venus var mycket tydlig i kikaren men syntes inte alls med blotta ögat, det var första gången sedan förra sommaren som jag såg den. I slutet av maj skall det visst bli några planetkonjunktioner med Jupiter, Venus och Merkurius. Lika bra att vara förberedd
Lite senare på kvällen startade jag upp min Celestron C8 för att göra lite observationer, framför allt så ville jag ta en titt på Saturnus. C8:an hade nu stått på balkongen och kallnat i ett par timmar. Kl. 22.30 hade Saturnus kommit fram bakom trädtopparna och jag satte igång att obsa, Laptopen stod på med Stellarium igång för jag ville se hur många månar jag kunde hitta. Titan var lätt som vanligt, Rhea med, och jag kunde svagt ana Tethys och Dione. Iapetus syntes också ganska svagt en bit från Titan. Det underlättar med Stellarium när man letar efter Iapetus. Enceladus kunde jag inte hitta. Jag använde ca 80X och 135X med 25 mm Plössl och 15 mm HR Planetokular.
Därefter började jag leta efter Herschel-400 objekt, jag hade gjort iordning en liten lista för kvällen. Tilläggas bör att jag använder GoTo... Jag hittade 5 stycken av dem varav 4 var första obs. Rent allmänt så fungerade 25 mm Plösslokularet bäst, ca 80X mörkade ner den ljusförorenade himlen utan att ”slå ihjäl” de ljussvaga objekten. Min bristande mörkeranpassning spelade väl också in, satt med gatlyktor i närheten och det är ju inte helt optimalt, men värst var nog ljusföroreningarna som gjorde himlen gråaktig i vissa sektorer.
Ett gäng av mina påtänkta H400-objekt låg i Bägaren och Korpen vilka befann sig bakom grannhuset så dem får jag leta efter en annan gång, över till objekt i Jungfrun där jag hittade dessa:
NGC 4699
NGC 4546
NGC 4958
NGC 4697 även känd som Caldwell 52.
NGC 4594 mer känd som M104 Sombrerogalaxen. Den har jag sett flera gånger tidigare fast den här gången syntes den rätt dimmigt på den ljusförorenade himlen.
Nästa punkt på agendan var att botanisera lite bland Messierobjekten:
M104 Sombrerogalaxen i Jungfrun hade jag ju nyss sett.
De klotformade stjärnhoparna M10 och M12 i Ormbäraren syntes ganska skapligt. M5 i Ormen likaså.
Helt underbara var som vanligt de klotformade stjärnhoparna M92 och M13 i Herkules. De glittrade i mörkret.
M27 Hantelnebulosan i Räven syntes ytterst svagt och diffust så jag satte i ett UHC-filter och skillnaden blev stor, den syntes mycket bättre. Satt en stund och studerade den.
Medan jag ändå hade UHC-filtret i så tog jag mig en titt på M57 Ringnebulosan i Lyran, den stiger mer och mer på kvällshimlen nu och är välkommen tillbaka
M56 är en fin klotformad stjärnhop i Lyran som jag rattade in.
M29 och M39 i Svanen tog jag mig en titt på, en stor och en liten öppen stjärnhop.
Över till Saturnus igen. Nu var klockan gissningsvis 00.15 så himlen hade mörknat ytterligare jämfört med tidigare, dessutom så var seeingen stabilare. Saturnus såg magnifik ut med synliga band på planeten och Cassinidelningen väl synlig. Jag gick upp i förstoring till ca 170X med ett 12 mm Celestron X-Cel LX. Månarna var tydligare nu och alla fem syntes bra, speciellt så syntes Dione och Tethys tydligare. Ingen Enceladus nu heller men den har jag å andra sidan aldrig sett...fem månar på en gång är vad jag har sett som mest och det var ikväll. En fin Saturnusobs!
Efter detta så var det i allra högsta grad dags att gå och knoppa...
Hälsar Torbjörn