Jupiter - Johan L

[Johan]

Ny bild i galleriet
Objekt: Jupiter
Exponering: 1/60 sek 60fps
Fotograf: Johan L
Teleskop: Celestron 8se
Kamera: DFK21AU618
Kommentar: Ett försök på Jupiter. Märks tydligt att den minskat i både ljusstyrka och storlek nu. Bedömer förhållandena som acceptabla. Trackingen var lite si så där. Har tänkt att gå över till en ekvatoriell montering i höst. Men det som nästan känns mer nödvändigt är en motorfokuserare. Tycker det kan va väldigt svårt att hitta sista lilla finjusteringen av skärpan eftersom så fort man så mycket som nuddar fokuserratten så skakar hela bilden.

//Mvh Johan


Klicka for att se stor version av bilden

[Johan]

En annan fråga. Hur exakt behöver egentligen polinställningen vara för att få till en hyffsat bra följning vid planetfoto? Ska man ta långa exponeringar så är det ju väldigt väldigt kritiskt, men det kanske inte är lika känsligt när det gäller planetfoto? Det är ju ok att planeten inte är helt centrerad på chipet hela tiden, men när den börjar glida ut från chipet så blir det ju problematiskt.

//Mvh Johan

[Peter R]

Hej Johan,

Jag tycker du tar väldigt fina bilder på Jupiter så du verkar inte ha några problem med följet.
Om jag bara ska ta korta planetsekvenser så lägger jag inte ner så mycket tid på en exakt polinställning.
I värsta fall får man en liten mjuk avdrift i deklination över tiden som jag inte tror har någon som helst betydelse. Då tycker jag ofta det kan vara viktigare att komma igång snabbt och spara tid. Vindstötar är ett mycket större problem som kan skapa snabba pendelrörelser i RA.

Ska jag ta långa sekvenser som exempelvis när jag tog min 3-timmars animation på Jupiter så vill jag inte behöva göra avbrott för att centrera planeten och då är det viktigare att vara noggrann med polinställningen.
Samma sak gäller Solen och Månen då man vill ha samma bildutsnitt genom hela filmsekvensen.

/*Peter R

[Johan]

Hej Johan,

Jag tycker du tar väldigt fina bilder på Jupiter så du verkar inte ha några problem med följet.
Om jag bara ska ta korta planetsekvenser så lägger jag inte ner så mycket tid på en exakt polinställning.
I värsta fall får man en liten mjuk avdrift i deklination över tiden som jag inte tror har någon som helst betydelse. Då tycker jag ofta det kan vara viktigare att komma igång snabbt och spara tid. Vindstötar är ett mycket större problem som kan skapa snabba pendelrörelser i RA.

Ska jag ta långa sekvenser som exempelvis när jag tog min 3-timmars animation på Jupiter så vill jag inte behöva göra avbrott för att centrera planeten och då är det viktigare att vara noggrann med polinställningen.
Samma sak gäller Solen och Månen då man vill ha samma bildutsnitt genom hela filmsekvensen.

/*Peter R

Tack Peter! Ibland så fungerar följet bra, men rätt var det är så börjar planeten glida ur chipet. Vilken metod använder du för att polinställa om du bara ska ta korta, tex 2 minuters sekvenser? Polsökare eller mjukvara?

//Mvh Johan

[Peter R]

Jag har en "iOptron iEq45" montering och gjorde en mycket noggrann polinställning för c:a 2 veckor sedan med bubblan i vattenpasset perfekt centrerad.
Nu gör jag ofta polinställningen innan det har blivit tillräckligt mörkt, ibland tom när Solen fortfarande är uppe om det är någonting som jag vill fånga så fort det har börjat skymma.
Då ställer jag bara in stativet med ögonmått mot norr och ser till att bubblan är mitt av cirkeln. Sedan gör jag direkt en GoTo till Solen (med solfilter på, givetvis) eller Jupiter om den är synlig. Om riktningen missar med mycket så vrider jag bara på azimutalreglaget så att objektet kommer så nära hårkorset i sökaren som möjligt. Därefter gör jag en "Sync to Target" och nöjer mig med det.
För några dagar sedan räckte det för att följa PanStarrs med bra precission i en timme med DSLR i primärfokus med min 4" f/6,5 refraktor med 715 mm fokalavstånd.
I förrgår var följet däremot en smärre katastrof på Jupiter med 250 mm f/4,8 Newton och 4x Powermate vilket ger ett fokalavstånd på 4.800 mm. Det är givetvis en stor skillnad men inte ens i primärfokus på 1.200 mm fungerade det något vidare utan jag fick en ganska snabb avdrift i deklination.
Så jag kommer att behöva göra om en noggrann polinställning vid nästa tillfälle.
När jag gör det så använder jag mig av polsökaren följd av en 2- eller 3-star allign. Efter det kan jag få upp på handkontrollens display hur mycket som skilljer i azimut och altitud och rätta till det om jag anser att det behövs.

/*Peter R

[Johan]

Jag har funderingar på att köpa Celestrons nya advanced vx montering till hösten. Celestrons "all star polar alignment" verkar ju väldigt smidigt och borde duka gott till planetfoto känns det som. Har även funderingar på att gå över och börja fota planeterna med en ED/APO refraktor på runt 5". Kommer ju tappa en del i ljusstyrka och upplösning men det finns andra saker man vinner tillbaka tycker jag. Dels så slipper man i princip helt kollimeringen, vilket jag har haft lite strul med på min C8. Sen har man ju betydligt kortare cool down, vilket är väldigt skönt när man inte kan lämna grejerna ute på kylning innan så att säga. Sen vad jag förstått så om seeingen är lite halvdan, så blir skillnaden ännu mindre.

Någon som har erfarenhet av planetfoto med en 5 tums ED/APO refraktor?

//Johan

[utas]

Hej!

Angående planetplåta med 5" refraktor: då du har ett mycket kompetent planetinstrument i din C8, tror jag du kommer att bli ganska, kanske inte missnöjd, men du kommer att märka en markant skillnad i mängden ljus du har att jobba med med en 5" refraktor. Jag har plåtat en del med min 4" Vixen ED 100 SF, och skillnaden är stor mellan den och min C8. Det man vill ha vid planetfoto är möjligheten att kunna "blåsa upp" bildskalan samt hög upplösningsförmåga (apertur). Där har SCT:n en stor fördel!

Däremot som du nämner, är en 4-5" refraktor mycket smidigare att använda än C8, vad gäller kollimeringsbestyr och nedkylning. Refraktorn är snällare vid sämre seeing, men jämfört med C8:an är inte skillnaden så stor. Jag använder båda typerna, refrakrorn är ju så smidig att bara ta med sig i bilen, klar att använda nästan på stört!
Däremot är min erfarenhet, att SCT:n är fullständigt överlägsen på det mesta vad gäller planetfoto, kontra refraktorn. En 5" refraktor ställer även ganska stora krav på en stabil montering, pga. sin längd och därigenom ett stort vridmoment. Som inte C8 lider av!

Du tar fina planetbilder, förresten! Jupiter är ganska ljussvag och liten nu, du har lyckats bra att fånga den

Mvh, Roger.

[Johan]

Hej!

Angående planetplåta med 5" refraktor: då du har ett mycket kompetent planetinstrument i din C8, tror jag du kommer att bli ganska, kanske inte missnöjd, men du kommer att märka en markant skillnad i mängden ljus du har att jobba med med en 5" refraktor. Jag har plåtat en del med min 4" Vixen ED 100 SF, och skillnaden är stor mellan den och min C8. Det man vill ha vid planetfoto är möjligheten att kunna "blåsa upp" bildskalan samt hög upplösningsförmåga (apertur). Där har SCT:n en stor fördel!

Däremot som du nämner, är en 4-5" refraktor mycket smidigare att använda än C8, vad gäller kollimeringsbestyr och nedkylning. Refraktorn är snällare vid sämre seeing, men jämfört med C8:an är inte skillnaden så stor. Jag använder båda typerna, refrakrorn är ju så smidig att bara ta med sig i bilen, klar att använda nästan på stört!
Däremot är min erfarenhet, att SCT:n är fullständigt överlägsen på det mesta vad gäller planetfoto, kontra refraktorn. En 5" refraktor ställer även ganska stora krav på en stabil montering, pga. sin längd och därigenom ett stort vridmoment. Som inte C8 lider av!

Du tar fina planetbilder, förresten! Jupiter är ganska ljussvag och liten nu, du har lyckats bra att fånga den

Mvh, Roger.

Tackar Roger! Ja C8an är känd för att kunna prestera riktigt bra på planeterna. Jag tycker dock inte att jag har kommit upp i en nivå med min C8 som jag är nöjd med än, trots att jag försökt kollimera den så bra det går samt låtit den kylas ner ordentligt. Men det kan ju lika väl vara handhavandefel från min sida. Har märkt att kollimeringen skiftar en del beroende på vilken del av himlen man observerar. Har ju iofs läst att kollimering helst ska göras på en stjärna i närområdet av där man tänkt fotografera. Ibland har jag använt mig av en så kallad "artificial star" för att kollimera. Kanske inte är optimalt, men upplever ofta problem med seeingen när man ska kollimera.

En 5" refraktor vore som sagt smidigt, men jag förväntar mig inte att kunna komma upp i samma nivå som med C8an. Har dock sett riktigt fina bilder tagna med 5" refraktorer, men det kan ju ha varit under exceptionella förhållanden.

//Mvh Johan