Astronet forum

Hallojsan.
Jag sitter en del och försöker förstå det här med hur man får fram "rätt" färg på stjärnorna i bildbehandlingen.

Redan här får man väl göra ett förtydligande gällande Pretty pictures och astrometri, jag är alltså inte ute efter vetenskapligt korrekt nivåer på färgtemperaturen på stjärnorna utan mest hur man förhåller sig till dels exponeringsmässigt men även hur man angriper det i behandlingen.

Om vi antar att jag skjuter av 10x300s i vardera kanal, R,G,B med filter från samma tillverkare och slår ihop bilden med Channel combination, då borde jag rent teoretiskt få "rätt färg" right?

Sedan antar jag att atmosfären, ljusföroreningar etc. kan påverka, men det kan vi ju ändå inte göra så mycket åt så vi släpper det.

Om vi sedan applicerar luminansbilderna med LRGB combination, säg 10x300s där också, kommer den datan att fördelas jämt över spektrat eftersom det täcker både R, G och B och således inte påverka färgerna?

Förutsatt att min tankeverksamhet stämmer nu;
-Vad kan stjälpa färgnivåerna?
Jag antar att Background extraction "kan" påverka?
Fel kalibrering genom Color calibration?
...?

Min andra del i denna frågeställning är egentligen när man fotat ett objekt under flera nätter, sorterat bort dåliga subbar, och man sitter med 12x300s R, 15x300s G och kanske bara 7x300s B
Får man då fel färg på stjärnorna per automatik då man har mer än dubbelt så mkt datas G mot B?
Hur gör man då i så fall?

Med vänlig hälsning, Daniel

Några av problemen.

Det beror på hur filtren är konstruerade. Var brytvåglängderna går mellan färgerna. Det finns till ex. filter som är gjorda så att de släpper igenom lite extra på de våglängder där sensorer i regel är okänsligare, man gör vissa filter smalare eller bredare för att reglera detta. Andra filter använder de riktiga våglängderna och man får kompensera med exponeringen istället. Andra filter undertrycker vissa våglängder för att reducera ljusföroreningar till ex.

Sensorn var förr i tiden mest känslig i rött och mycket svag i blått, idag är peaken mer kanske i det gröna, den röda och blå våglängdsområdet svagare.

En enklare kalibrering för dagsljus kan du göra så här, riktigt bra blir det bara om filtren motsvarar det mänskliga ögat (vilket är väldigt komplicerat).

Du skulle till ex. kunna fota av ett gråkort med pålagt vitt ljus, exponera så länge att signalen i centrum på bilden hamnar på 50%. Notera sedan förhållandet mellan exponeringarna för de olika färgerna och använd samma förhållande på stjärnhimlen. Till ex. röd=0.02 sek, grön=0.01 sek och blå =0.03 sek, viktigt du väljer gain i ditt program som tar emot bildfilen till =1 för alla kanalerna. Fotar du sedan deepsky så kanske du väljer röd=20 sek, grön=10 sek och blå =30 sek. Bättre resultat blir det om inte gråkortet belyses med så kraftigt ljus, någon konstljuskälla, möjligen kan en kalibrerad dataskärm med 50% vit bild och dagsljusinställning duga.

L kanalen har olika känslighet för olika färger (sensorns känslighet), kommer dominera i grön vilket påverkar LRGB bilden.

Ljusföroreningarna är inte så svårt att kompensera för, dra bort det extra som till kommit. Mät i ett område som skall vara svart på himlen, där skall signalen vara låg nära noll. Bruset från ljusföroreningen kvarstår dock tyvärr.

/Lars

Tack för inputen Lars, nedan är en bild över mina filter (Astradon)
När det gäller kalibreringen så tar jag mina flats med en EL-panel (billigare E-bay variant) med en aning blå ton, jag vet inte om detta spelar in då jag kompenserar exponeringstiden så alla värden hamnar runt ca 20.000 ADU (max 65.000)
Exponeringstiderna blir då
R: 1.2s
G: 0.11s
B: 0.06s
Har flats någon påverkan på nivåerna på färgerna efter kalibrering?

/Daniel

Kort svar: jag tycker att färgerna alltid är helt åt skogen direkt efter stacking eftersom ljusföroreningar och annat påverkar så mycket. Särskilt om man kör med moddad DSLR. Så att bara gå på samma mängd exponering per kanal tror jag inte funkar. Man får försöka hitta rätt i efterbehandlingen.

Skickat från min E5823 via Tapatalk

Jag tycker att man brukar hitta ganska rätt efter en vända DBE/ABE, den "sköljer" ju bort färggradienter och även färgningar på grund av att filtren inte är balanserade (tidsmässigt). Jag har samma filter som dig och med perfekt himmel och inget ströljus i närheten kan det bli ganska bra balans direkt. Detta inträffar ju däremot nästan aldrig, ofta har man inte samma exponeringstid i stackarna och grannens julgran lyser vackert strax bredvid teleskopet. Med hjälp av DBE/ABE tycker jag att det brukar landa hyfsat rätt ändå. Däremot inte vid inmixning av Ha i RGB, då får man jobba mer manuellt för att hitta hyfsat rätt (vilket jag tycker är nästan omöjligt).

Sedan jag skaffade Astrodonfiltren har jag inte behövt bry mig så mycket om färgbalansering i efterhand (lite manuell efterjustering ibland). Tidigare, när jag använde Baaders RGB-filter blev det betydligt mer åt skogen och färgbalansverktyget i PI användes flitigt.

Sen tycker jag att man får ganska bleka färger och förstärkning av färgsaturation behövs för det mesta (via Curves i PI eller med hjälp av PS).

Mvh,
Tomas W

Det filtersettet ser ut som ett typiskt där man gått in och ändrat på filterkurvorna för att kompensera att sensorn har olika känslighet för olika våglängder. Dessutom har man lämnat en lucka mellan det gröna och röda passbandet, säkerligen eftersom i denna lucka är det vanligt att en del ljusföroreningar finns. Sedan har man ett överlap mellan grön och blå, om jag minns rätt finns där ett par smala våglängder man ibland fotograferar. man får därmed med de på två kanaler och därmed längre exponering och mindre brus. Om allt stämmer är tanken att man skall kunna använda samma exponering på alla färger med ett sådant filter och få till något som grovt stämmer färgbalansmässigt. I en färgkamera kan man inte göra så utan får laborera med gainen på de olika färgerna.

Med sådant filter kan man kanske aldrig få till något som man kan ta vanliga bilder med och få det se naturligt ut. Men det är ju inte meningen utan denna är specialiserad för astrobilder som ska se bra ut ur andra synpunkter.

Metoden som jag beskrev med olika exponeringar för de olika kanalerna har en fördel och det är att varje kanal samlar in lika många fotoner för varje färg, ger samma signal/brusförhållande på de olika färgkanalerna, en möjlighet man inte har på en DSLR eftersom man tar alla färgerna med samma exponeringstid där. Tanken med det vita papperet är att om man låter vår stjärna solen lysa på det så blir också alla stjärnor där ute som är sol-lika återgivet med samma färg som vår. Solen är ju nu inte vit utan gul så det är en grov metod. Man måste subtrahera bort ljusföroreningarna om man inte vill de skall ligga ovanpå som en extrafärg. Men det är en konstant man drar bort (så att bakgrunden blir svart, eller nära), färgnivåerna är en multiplicering eller division, stor skillnad.

Om man nu vill ha lite det mer exakt kan man ju titta på stjärnorna hur de ser ut färgmässigt, det finns det tabeller på och då är det ju bara anpassa styrka på varje kanal så att det överrensstämmer. Många program antar jag har detta inbyggt, det idag väldigt gamla IRIS hade det som man kunde kalibrera vita stjärnor med. Inte så lätt i praktiken dock.

Jag har för övrigt gjort en stjärndatabas här på astronet: http://www.astronet.se/phpBB3/viewtopic.php?t=9363, den går att ladda ned och använda i CdC. Där man få fram styrkerelationen mellan röd och visual samt blå och visual på ca 40000 utvalda stjärnor. Visual fick användas i brist på en äkta grön kanal. Började göra en ny databas där även den gröna våglängden ingick, men den blev så stor att inte hela stjärnhimlen gick att hantera. Blev väl krångligt att använda så det är inte färdigställt än men tror det stämmer med nivåerna man får ut på den första databasen.

Sedan är det väl så att stjärnfärgkalibrering kanske inte alltid ger snygga nebulosor och galaxer. När man tar Deep Sky bilder blir ju dessutom starkare stjärnor överexponerade och oanvändbara betraktat ur färgsynpunkt.

Det var längesedan jag provade att kalibrera stjärnfärgerna, har inte riktigt dom förutsättningarna med den ljusmiljö jag har. Men det jag gör så att det inte blir helt fel. Jag utgår från dagsljus, då har min kamera, en DSLR Canon känsligheten så att jag får förstärka röd med 1.5ggr och blå 1.9ggr. Det gör jag antingen när jag läser in bilden i DSS eller Fitswork. Eller så gör jag det efteråt i redigeringen. Kalibrerar med flats (om jag har några). Drar bort ljusföroreningarna, här har jag verkligen problem eftersom de är på riktigt höga nivåer. Efter detta har jag en grov justering som om jag vill kan gå vidare med.

Allt justeringar/kalibreringar ovan förutsatte man var kvar i det linjära området. Det är först efteråt man börjar använda de mer speciella funktionerna.

Har man modifierat sin DSLR kamera stämmer inget alls, man får ju in IR i den röda kanalen samt att även grön och blåfiltret kan läcka igenom IR våglängder. Bäst att klippa IR vid 700nm med ett extra filter, speciellt om man har linser i optiksystemet.

Flatcalibration skall normalt inte påverka färgbalansen vinjettering påverkar ju alla färgerna.

PS.
Daniel, din El panel är nog långt ifrån färgneutral, men kanske går bra som du gör och kompenserar med olika exponeringstid. Har inte tittat på spektrat på en EL panel, typ om det består av några skarpa spikar i spektrat eller mer utdragna våglängder. Men många använder de med bra resultat låter det som och jag skall nog bygga min egen med tiden. Antar att det finns i olika utföranden med olika färgspektra. När man tar flats är det extremt viktigt att det inte tränger in ljus från något annat än flatljuskällan in i kameran, täck även för sökaren om det är en DSLR! Skulle det komma in ströljus i kameran blir masterflaten felaktig med konstiga gradienter.

/Lars

Att få fram värdena på en DSLR som Canon anser man behöver korrigera den röda och blå kanalen med för att kameran skall återge dagsljus korrekt är enkelt att få fram. Man ställer in kameran på vitbalansen till daylight och sedan tar man in raw filen i Fitswork. Välj att göra Debayering på bilden och i fönstret står vilka värden kameran indikerar för denna inställning.
Rmul och Bmul står för den multipel man skall multiplicera kanalen med.

Den stämmer naturligtvis endast för omodifierade kameror.

Naturligtvis en jättegrov metod, men en bra början i varje fall om man inte vill lägga ned så jättemycket tid på detta steg.

Många gånger sätter jag multiplikatorn till =1 för alla kanalerna. Det är bra när man vill veta originalvärdena för diverse beräkningar eller nyfikenhet. Då får man multiplicera signalnivåerna senare i redigeringsprogrammet.

/Lars