Hjälp med halokomponenter

[Kinnuin]

Vi hade en kall dag i måndags och snökanonerna jobbade hårt här i Åre. Det gav upphov till en fantastisk halo som jag nu har försökt att analysera och jag tror att jag har fått till det mesta, men en komponent återstår som ett frågetecken, det är en vertikal pelare som går ner från bisolen. Någon föreslog under-bisol (subparhelia?) men jag tycker inte att det stämmer, dock vet jag ju egentligen ingenting utan det är min första gång som jag dyker in i detaljerna av fenomenet. Så jag undrar om någon kan kolla min bild för att se om jag fått till alla komponenter? Och någon som har ett namn på den vertikala pelaren nedanför bisolen?

Jag har mer bilder men jag fick tyvärr inte hela fenomenet i en och samma bild, det var så mycket och jag saknade en extremvidvinkel. Jag kan skicka originalbilder om någon vill analysera närmare!

Tacksam för all hjälp!

//Minna

[Hans Bengtsson]

Vilket komplext haloskådespel! Snökanoner är kanon när det gäller att skapa halo.

Den pelare som du undrar över bör vara bågen som förbinder parhelion med subparhelion (som ligger under horisonten). Den syns i bilden nedan. Det är nog den som där kallas ”arms of parhelia”, ett uttryck jag inte stött på tidigare. Någon gång har jag läst ”parhelion pillar” vilket borde vara samma sak?

Det ledande halolandet i världen är Finland, skicka gärna bilderna till deras specialister. Föreningen Ursa har en särskild halosektion.

Mvh
Hans Bengtsson

[Kinnuin]

Den pelare som du undrar över bör vara bågen som förbinder parhelion med subparhelion (som ligger under horisonten). Den syns i bilden nedan. Det är nog den som där kallas ”arms of parhelia”, ett uttryck jag inte stött på tidigare. Någon gång har jag läst ”parhelion pillar” vilket borde vara samma sak?

Tack för svaret!

På Athmospheric Optics står "The arms of rare subparhelia link upwards to the sundogs", då tänker jag att "arms of parhelia" och "arms of subparhelia" faktiskt är exakt samma sak, beror bara på om man räknar uppifrån eller nerifrån.

På en amerikansk sida läser jag följande (måste vara samma som du sett?):

a faint "sundog pillar" appeared to the north of the setting point; according to Dr. Les Cowley, this strange sight may have been the result of an overlapping parhelion and subparhelion, giving rise to the appearance of a parhelion pillar (another possibility is a variety of Lowitz arc).

Finns ingen bild på pelaren på sidan, men beskrivningen stämmer ju.

Så då har vi fyra namnkandidater för pelaren:
- arms of parhelia
- arms of subparhelia
- parhelion pillar
- sundog pillar

Sundog pillar översätter jag som bisolspelare. Ordet finns inte när jag googlar. Får jag mynta ordet?

Jag har också ställt frågan på Himlakollen/Taivaanvahti och väntar på fler svar.

[Hans Bengtsson]

Jag tror säkert att du har helt rätt, allt tyder på det!

Tycker absolut du kan mynta ordet med gott samvete, men föreslår att du tar bort bokstaven s i mitten och istället myntar ”bisolpelare”. Kan ju finnas något spel på nätet som heter Bisol, varvid ”bisolspelare” bleve dubbeltydigt

Mvh
Hans Bengtsson

[Kinnuin]

Tycker absolut du kan mynta ordet med gott samvete, men föreslår att du tar bort bokstaven s i mitten och istället myntar ”bisolpelare”. Kan ju finnas något spel på nätet som heter Bisol, varvid ”bisolspelare” bleve dubbeltydigt

Hahaha, jag faktiskt tänkte på att ordet kanske kan tolkas lite olyckligt men då har jag ju inte svenska som modersmål, så jag visste inte det bara var jag. Bisolpelare är det då, tack!

[Miska]

Om du inte redan är medlem på SAAF.se så föreslår jag dig att bli det, där finns en artikel om halo på vintertid och vad alla dessa "komponenter" heter.
Det kan man hitta i Telescopium-arkivet, 01-2019 upplagan.

[Kinnuin]

Om du inte redan är medlem på SAAF.se så föreslår jag dig att bli det, där finns en artikel om halo på vintertid och vad alla dessa "komponenter" heter.
Det kan man hitta i Telescopium-arkivet, 01-2019 upplagan.

Tack för tipset! Nu är jag med. Känns som att det är dags att väcka till liv mitt gamla intresse, i mina yngre år blickade jag uppåt väldigt mycket men det har varit mindre av det de senaste åren.

Dessa vertikala pelare som jag nu väljer att kalla bisolpelare var tyvärr inte med i tidskriften dock.

[Miska]

@gost (Göran Strand) kanske kan svara på din fråga.

[Hans Bengtsson]

Själva identifikationen av halokomponenten tycker jag redan är fastställd, det är en bisolpelare. Sällsynt men känd sedan tidigare.

Detta kan vara första gången en bisolpelare fotograferats från vårt land. Komponenten kan bara ses när solen, och därmed bisolarna, ligger på viss altitud. När solen ligger mycket nära horisonten (som på den välkända Borlänge-bilden) finns ju ingen plats för en bisolpelare. Och när solen ligger lite för högt kommer bisolpelaren att bli alltför ljussvag för att fångas. Så det är bara ett mycket smalt ”fönster” som tillåter en bild av detta slag.

Mvh
Hans Bengtsson

[Kinnuin]

Själva identifikationen av halokomponenten tycker jag redan är fastställd, det är en bisolpelare. Sällsynt men känd sedan tidigare.

Detta kan vara första gången en bisolpelare fotograferats från vårt land. Komponenten kan bara ses när solen, och därmed bisolarna, ligger på viss altitud. När solen ligger mycket nära horisonten (som på den välkända Borlänge-bilden) finns ju ingen plats för en bisolpelare. Och när solen ligger lite för högt kommer bisolpelaren att bli alltför ljussvag för att fångas. Så det är bara ett mycket smalt ”fönster” som tillåter en bild av detta slag.

Mvh
Hans Bengtsson

Tack Hans! Väldigt spännade detta i så fall! Bilden där bisolpelaren syns som tydligast tog jag kl. 11:50, då låg solen på 9,94 grader. Själv stod jag på ungefär 800 möh om det spelar någon roll.