Lyrid meteor shower - Lars Karlsson

[AstroFriend]

Ny bild i galleriet
Objekt: Lyrid meteor shower
Exponering: 30 seconds, ISO 1600
Fotograf: Lars Karlsson
Teleskop: Zenitar 16mm, f/2.8 (fisheye)
Kamera: Canon 6D
Kommentar: Efter nattens bravader i kyla och moln håller jag nu på att gå igenom bilderna. Den här kan vara en Lyrid meteor. Ser dock lite misstänkt avklippt ut, skall kontrollera med Björn Gimle om det kan vara en satellit. Det syns också två andra parallella spår som definitivt är satelliter.

Tiden är i UT och korrigerad för kamera klockans fel. 22:35:25 UT, 00:35:25 lokal tid. Från ca 00:40 lokal tid var det relativt fritt från moln.

Satellit spåren är normalt mycket svagare och långsammare så de återkommer på flera efterföljande bilder. Några få satelliter var verkligt starka men ingen av dom med på bild vad jag kan se.

Visuellt såg vi kanske 6 till 8 relativt starka meteorer, en del hade andra riktningar och tillhörde därmed inte Lyriderna.

Bilderna är tagna med 30 sekunders exponering vid ISO1600 och bländare 4.0, pausen mellan bilderna är 5 sekunder. Normalt brukar gränsen gå vid 20 sekunder och ISO800, f/4 pga av ljusföroreningarna. Totalt blev det kanske 120 bilder som är användbara.

Platsen är Vissvass vid naturreservatet Tyresta i Stockholm som jag skrivit på annat ställe om. Nästa gång blir det dock Spirudden som ligger söder om denna plats, för här i Vissvass sätts tyvärr gatbelysning upp under hösten. Bilderna visar att platsen var relativt mörk jämfört med andra platser jag brukar vara vid här i Stockholm. Den visuella upplevelsen var dock att det inte kändes speciellt mörkt. Ingen måne.

Jag har också tagit 30 st darks eftersom den här typen av bilder inte lämpar sig för dithering om man till ex. skall göra en time lapse av det.

Här är hela bilden ocroppad, ca 180 grader på diagonalen och det är Jupiter vi ser till höger nedtill:

/Lars


Klicka for att se stor version av bilden

[mikaelanderlund]

Vädret här i Skåne var fantastiskt fint! Jag räknade inte dem med någon större noggrannhet men ett 30-tal på en timma uppskatta jag dem till antalet under efternatten. Flera av dessa mycket ljusstarka med rökspår.

/Mikael

[Hans Bengtsson]

Lars:

Jättefin och vacker vidvinkelbild, men någon lyrid kan jag inte se. Lyridernas radiant är bara några grader bred (säg max 10 grader i diameter) och inget av spåren på bilden kommer därifrån. Se radiantkarta i någon av de två sidor jag länkade till.

Mvh
Hans Bengtsson

[AstroFriend]

Hej Hans,
Jag tittade igenom de trådar du skrivit om Lyriderna, men kan inte hitta någon radiant karta. Fisheye objektivet förvränger ju en del av perspektivet, tyckte ju att den starka meteoren på bilden tycktes komma från Lyriderna, men har ju så många gånger tidigare tagit fel. Får se, den kanske senare också nedgraderas från meteor till satellit av Björn Gimle :-)

Håller nu på att kalibrera bilderna för att se om det går att få till en kort time lapse av de bilderna som blev kvar efter utsortering.

/Lars

[Hans Bengtsson]

Hej!

Radiantkarta finns här:

http://www.imo.net/observing-2017-lyrids-meteor-shower/" onclick="window.open(this.href);return false;

Radianten ligger på kartan strax nere till höger om Vega. Eftersom jorden rör på sig i vandringen kring solen kommer också radianten att vandra från dygn till dygn. De olika datumen (avseende 00 UT) anges på det streck som visar radiantens position. Vanligen räknar man med radiantdiameter ca 5 grader för Lyriderna, och det ljusa strecket på din bild ligger inte i närheten av att komma från radianten.

Mvh
Hans Bengtsson

[Datarolf]

Fin bild Lars!

Och den blir inte sämre att jag också fick med precis samma meteor och satellit med min kamera - faktiskt den enda av de ca 45 exponeringar jag gjorde som innehåller något som skulle kunna vara en meteor. Synd då bara att det tydligen inte är en Lyrid - men det var ändå en fin kväll då vi ju såg en hel del stjärnfall, vandrande satelliter och satellitflashar. Det får bli fler gånger till hösten!

[Hans Bengtsson]

Hej!

Om ni fotograferade samma objekt från två någorlunda skilda positioner i landet så kan man beräkna höjder och annat med hjälp av Paul Schlyters utomordentliga kalkylator:

http://stjarnhimlen.se/calc/metnlcalt.html" onclick="window.open(this.href);return false;

På Lars bild ser man ett kort och rätt tydligt ljusminimum i spåret vid RA 15 25 30, DE +35 28 00 (J2000.0), ungefärligt mätt på karta, det går säkert att få mera exakt. Finns denna signifikanta punkt med även på den andra bilden? I så fall kan den användas vid höjdberäkning.

Mvh
Hans Bengtsson

[Datarolf]

Hej Hans!

Tyvärr stod vi bara några meter från varandra, så min bild duger inte för några analyser. Å andra sidan är det alltid trevligt att ha någon att prata med när man är ute och fotograferar, även om bilderna blir likartade :-)

Hälsningar
Rolf J

[Hans Bengtsson]

Aha, ja några meter blir lite väl kort baslinje för triangulering ...

Mvh
Hans Bengtsson

[AstroFriend]

Jag fick kompletterande information från Björn Gimle, han påpekar precis som Hans att det inte kan vara en Lyrid.

Det är inte en Lyrid.
Jag mätte spåren med astrometry.net + SAOimage DS9 och tog radianten från calsky.com

bifogade bilder:

tn_5008.jpg (53.38 KiB) Viewed 5610 times

/Björn

[AstroFriend]

Hej Hans,
Tack för kartan med radianten. Radiantdrift var ett nytt ord för mig. Det verkar avse den dagliga driften. Men man borde också ha en årlig, kanske inte en drift men en variation eftersom året inte är exakt 365 dagar. Samma datum inträffar på olika punkter i banan. Har dock aldrig sett det nämnas i någon karta, men kanske bara jag som missat det.

Värmebandet jag gjort gör verkligen skillnad. Nu är det aldrig något problem med kondens på objektivet. Ett litet bagatell problem har jag dock. När jag kör på lägsta effekten, ca 1 watt stänger USB batteriet av sig då det tror att det inte är något anslutet. Går jag upp i 2 watt inträffar inte det.

Lars

[Peter R]

Det ser ut att vara klart i Stockholm just nu så jag kanske gör ett försök om en stund att fånga några Lyrider.

2011 triangulerade jag fram avståndet och höjden på en Perseid då Clas Svahn och jag hade lyckats fånga samma med ca 13 km mellan oss http://astronet.se/view_image.php?id=1293&mode=large" onclick="window.open(this.href);return false; . Sedan dess har jag gjort om det med nattlysande moln och med norrsken.

/*Peter R

[AstroFriend]

Hej,
Hur har det gått för er andra, någon som lyckades få någon äkta Lyrid meteor på foto?

Här jag lagt upp några fler bilder från lördagnatten:
http://astrofriend.eu/astronomy/my-astr ... -2017.html" onclick="window.open(this.href);return false;

/Lars

[Rommen]

Detta borde vara en Lyrid.
Men mina TL-kameror fångade inte så många. Hade mkt moln som täckte, norrsken som ljusade upp himlen och det var säkert dagen innan peaken. Men några har jag.

https://www.dropbox.com/s/p9zkcfy8t0eh2 ... l.jpg?dl=0" onclick="window.open(this.href);return false;

/Stefan

[Hans Bengtsson]

Lars!

Trevlig presentation du gjorde av era lyridförsök på din hemsida! Man skulle önska att många fler gjorde liknande saker (både vad gäller observation och presentation). Ni hade en smula otur som inte fick med någon lyrid, men samtidigt ska man veta att Lyriderna inte är alls lika aktiva som Perseiderna eller Geminiderna. Personligen gillar jag dock Lyriderna, ofta hyggligt väder, hyggligt mörkt, hyggligt varmt. Och jag minns från Småland tidigt 70-tal hur man efter hand kunde se Antares vid sydhorisonten.

Lyriderna har i genomsnitt sitt maximum när solens longitud är 32.32 grader. Eftersom jordens omloppstid inte är exakt 365 dygn så kommer denna sol-longitud att motsvara lite olika klockslag beroende på vilket år vi har. Ibland har vi dagsljus (som i år), ibland har vi mörker (vilket förstås är bättre). Men sol-longitud 32.32 grader är alltså bara ett genomsnittsvärde, det kan skilja några tiondels grader (och därmed ett antal kalendertimmar) från ett år till ett annat. Det handlar om avvikelser som är svåra att förutse eftersom vi inte vet i detalj hur meteoroiderna är fördelade i meteoroidmolnet. Så därför är det viktigt för vår kunskap att det görs reella observationer av meteorsvärmar, inte minst av ZHR. Just ZHR-studier är dock (tyvärr!) ett nästan utdött hantverk bland svenska amatörastronomer. Lever dock kvar i många andra länder, inte minst gamla östblocket där exempelvis Polen, Tjeckien och Slovakien brukar utmärka sig.

Att den beräknade radiantpositionen skiljer sig något från år till år om man tittar på kalenderklockslag beror på samma sak som att klockslagen för maximum varierar: jordens omloppstid är inte exakt 365 dygn.

För varje år presenterar IMO en utmärkt meteorkalender:

http://www.imo.net/files/meteor-shower/cal2017.pdf" onclick="window.open(this.href);return false;

På sidan 7 hittar man data för Lyriderna 2017.

Mvh
Hans Bengtsson