Ytterligare 25 bortglömda miror

[Hans Bengtsson]

Nedan ges ett förslag på 25 nya nordliga miror att lägga till de övriga bortglömda 75. För samtliga saknas period i såväl GCVS som VSX. Endast en av dem (KT Dra) har magnitudsekvens i AAVSO. Det betyder att det blir till att beställa 24 sekvenser från AAVSO, om ni tycker att det låter bra. Kommentarer mottages förstås gärna, detta är bara ett förslag i all anspråkslöshet.


V421 And
AR Cam
BX Cam
HM Cam
V727 Cas
UW Cep
V464 Cep
V475 Cep
V530 Cep
GR Cyg
V1838 Cyg
NU Del
DX Dra
IZ Dra
KM Dra
KN Dra
KQ Dra
KS Dra
KT Dra
V351 Gem
V1012 Her
AP Lyn
DK Lyn
DL Lyn
EK Peg

mvh
Hans Bengtsson

[Tompa]

Härligt Hans!
Förslaget taget på stående fot! Jag har lagt in begäran om sekvenser, vad jag förstår ska det kunna ordna sig eftersom APASS-data finns för hela himlen (om jag fattat rätt).
Kameran har redan betat av objekten i Lyn, Gem och Cam. Det ska bli kul att se vad det blir av detta!
Vissa får anstå till hösten för mig, jag har lite dassig sikt mot väster. Det står bland annat ett hus i vägen...

Mvh,
Tomas W

[Hans Bengtsson]

Ser nu att sekvenserna verkar klara, har inte kollat alla men AR Cam, BX Cam, NU Del och några till finns i varje fall där. Troligen allihop. Vansinnigt snabbt agerat. Och du har ju redan, som du skriver, börjat producera obsar för en del av dem.

Bara att lyfta på vintermössan.

M v h
Hans Bengtsson

[Tompa]

Ja, jag fick mejl i morse om att de fixat sekvens till de 24 som fattades. Jag berömde sekvensteamet kraftfullt och skickade en länk till våra 75 miror, det kan ju vara kul för dem att se att det blir något också. Jag fotar vidare!

Mvh,
Tomas W

[Hans Bengtsson]

Förutom de 25 nya mirorna kan man redan nu konstatera att du får med en radda bifångstvariabler som tycks minst lika bortglömda! I dessa fält finns säkert även en del oupptäckta variabler, men det som slår mig är att där kanske också finns några variabler som man hittar i GCVS men inte i VSX? Specifikt tänker jag nu på V2479 Cyg, en röd oregelbunden variabel nära V1838 Cyg. Den saknas i VSX. Men man kan ändå via VSP (AAVSO Variable Star Plotter, inte Värmland Star Party!) rita en karta för den.

När du mätte V1838 Cyg, fick du då också en chans att mäta även V2479 Cyg, eller fanns den inte alls markerad?

Jag har sett detta fenomen flera gånger tidigare, med variabler i GCVS som saknas i VSX men finns med på kartorna från VSP. Det är ju så att V2479 Cyg saknar unikt AAVSO-ID (AUID) och därmed saknas i VSX. Vilket kan synas knepigt eftersom den är en officiell GCVS-variabel. Troligen är detta något som står på AAVSO:s att-göra-lista som man inte hunnit med ännu. Det går inte att hämta info eller karta för icke-VSX-stjärnor direkt från AAVSO:s förstasida men om man går till VSP så får man alltså karta på normalt sätt, med undantaget att magnituden i kartans heading ges som ERROR (även när GCVS ger magnitud).

M v h
Hans Bengtsson

[Tompa]

Observant Hans,

jag fick in den i vphot men jag klickade bort den av bara farten, den var markerad med en asterisk, vilket innebar att den saknar AUID.
Jag har felanmält och snart kan jag nog lägga in obsen.

Mvh,
Tomas W

[Hans Bengtsson]

En av de 25 bortglömda mirorna i denna tråd är V727 Cas. Den observerades visuellt i vårt land åren 1990-2001, och var då känd som NSV 1020.

Med hjälp av våra gamla obsar och våra nya (2016-2017) tycker jag att man kan få fram dessa ungefärliga element:

Max = 2448355 + 244.3 E

Dessa element har jag i all hast bestämt via SVO-funktionerna. Mera exakta och säkra element skulle nog kunna frambringas med Peranso. Vad säger du Thomas K?

Såväl GCVS som VSX saknar fortfarande element för stjärnan.

Mvh
Hans Bengtsson

[ThomasK]

Peranso gav en period väldigt snarlik den du fann, och det är den enda som passar in. Jag fick Max = 2448353 + 244.1 * E. Har inte hunnit kolla om den är med i NSVS eller DASCH och om ytterligare data finns att hämta där.

EDIT: Hittade den här referensen: http://adsabs.harvard.edu/abs/1995JALPO..32...17C En artikel i The Astronomer från 1995 av Mike Collins och Margareta Westlund. De fick elementen Max = 2447867.06+244.09·E. Näst intill identiska med våra nu. Referensen finns med i VSX, men konstigt nog har man inte lagt in uppgifterna från artikeln i VSX.

[wilt]

Det finns några år med observationer i ASAS-SN.

/Gustav

[Hans Bengtsson]

Den referensen (The Astronomer) hade jag helt missat. Elementen därifrån borde läggas in i VSX. Även om man kanske kan tycka att initialmaximet borde avrundas till helt dygn och perioden till en decimal. Alternativt att vi lägger in de element som du nu fått fram via Peranso.

Jag vet att detta var en av Margareta Westlunds favoritvariabler. Den ligger nära V667 Cas, som på den tiden hette NSV 1098. Jag tyckte också dessa två miror var intressanta att följa eftersom de var så bristfälligt kända. Kartorna hade vi skaffat från Guy Hurst, redaktören för The Astronomer.

Tyvärr ligger dessa stjärnor lite för nordligt för att kunna ses från min balkong.

Gustav:
Den där ljuskurvan är nästan lite skrämmande bra. Med tanke på våra projekt. Hmm. En intressant fråga blir: för hur många av de totalt 100 utvalda mirorna (50+25+25) finns den typen av nästan kontinuerliga ljuskurvor tillgängliga? Vi måste nog utvärdera läget en smula och vid behov kanske justera inriktningen en aning? Tål att fundera på. Finns även R-kurvor?

Mvh
Hans Bengtsson

[wilt]

Den där ljuskurvan är nästan lite skrämmande bra. Med tanke på våra projekt. Hmm. En intressant fråga blir: för hur många av de totalt 100 utvalda mirorna (50+25+25) finns den typen av nästan kontinuerliga ljuskurvor tillgängliga? Vi måste nog utvärdera läget en smula och vid behov kanske justera inriktningen en aning? Tål att fundera på. Finns även R-kurvor?

Mvh
Hans Bengtsson

Precis min tanke också.

Jag har bara gjort några stickprov, men av dessa att döma finns det ljuskurvor för de 100 i ASAS-SN. Som jag uppfattat det täcker denna survey hela himlavalvet. Men de har bara V-filter, vad jag förstått, inte R. Sedan finns det förstås andra surveys.

En aspekt är långsiktighet. Professionell astronomi är idag ibland lite kortsiktig, projektdriven: man får pengar för att göra något under några år, det är inte säkert att övervakning under årtionden är lika lätt att genomföra. Det funkade under den gamla perioden (Sonneberg, Harvard osv) men som dagens forskningspolitiska landskap ser ut är det inte självklart att sådana här fotometriska genommönstringar lever mer än tio år. (Och även under den klassiska eran fanns det ju ibland forskningspolitiska problem, som när solastronomen Menzel blev chef för Harvard och för en tid stoppade patrullfotoprogrammet; man talar om "the Menzel gap" i Harvards plåtarkiv.) Amatörorganisationer som AAVSO är inte alltid lika känsliga för forskningsfinansiella störningar eftersom man arbetar gratis.

En annan aspekt är att många av övervakningsprojekten verkar vara stationerade på låga latituder (ASAS-SN nordstation finns på Haleakala, Hawaii ca 21 grader nordlig latitud) - det kan finnas objekt på höga deklinationer som bättre studeras vid observatorier i vår del av världen om man vill ha täckning året om.

Sen kanske det inte gör så mycket att det även finns professionell data för våra objekt. Om man, som amatörprojekt, vill undersöka några objekt som det tidigare inte finns så mycket publicerade data på är det på något vis naturligt att man även utför observerationer av objekten inom amatörsektionens projekt, vid sidan av att samla in data från historiska källor och nutida professionella databaser; det ger en annan "närhet" till objekten, kan jag tycka.

En radikal approach skulle vara att helt släppa observationer med stora teleskop och/eller CCD och bara koncentrera sig på objekt ljusare än, säg, magnitud 10-11. Jag har en känsla av att många av proffsens övervakningsprogram inte klarar så ljusa objekt.

Mer allmänt tycker jag väl att det vore trist om amatörer slutade övervaka miror bara för att det finns professionella surveys med god täckning. Det här är ju kul objekt som är givande att observera och analysera!

/Gustav

[Hans Bengtsson]

Mina funderingar är identiska med dina. Tills vidare tycker jag det är business as usual som gäller. Men vi bör objektivt göra en liten utvärdering om framtiden när det gäller de bortglömda mirorna. Ett rent konkret problem uppstår när vi ska analysera info inför en ny publikation. Vi kan då knappast låta bli att nyttja alla tillgängliga resultat. Och då kommer auto-obsarna från de professionella övervakningarna att dominera. Det är inte riktigt vår strävan.

Vid långsiktiga projekt som de bortglömda mirorna gäller det å ena sidan att nitiskt genomföra projekten enligt ursprungsplanerna. Å andra sidan måste man räkna med att saker kan hända under resans gång som gör det lämpligt att omvärdera fokus en smula.

Ingen tvekan om att det fortfarande finns en hel del nischer kvar på fotometriska studier av variabler. Kanske B-mätningar av lite ljusare miror? Görs knappast idag? Eller R-mätningar av miror som är för svaga för de automatiska genommönstringarna? Det har blivit rätt hård konkurrens när det gäller V-bandet.

Det ska också göras klart att arbetet med vanliga visuella skattningar av variabler inom sektionen inte påverkas alls. Där är det bara att fortsätta precis som tidigare.

Mvh
Hans Bengtsson

[ThomasK]

Jag har uppdaterat VSX för V727 Cas och även för V1812 Cyg och BZ Vul. För V727 använde jag data från SVO och AAVSO, för de andra två NSVS och SVO. Använde inte ASAS-SN denna gång... Efter, som sedvanligt, ett par rundor med VSX administratör och deras stränga kvalitetskrav har ändringarna för de tre stjärnorna nu gått igenom.

Kloka tankar Gustav och Hans, de stämmer i stort med mina. Lite tråkigt om det finns ett "facit" till ljuskurvorna och våra observationer, men jag håller på med variabler lika mycket för egen del som att bidra till forskningen. De stjärnor man själv observerar får man ju ett extra hjärta för och tror vi kan ha bättre koll på och lyfta fram enstaka stjärnor än stora surveys över miljoner eller miljarder stjärnor där stjärnorna förblir mer anonyma.

[Hans Bengtsson]

Viktiga parametrar är färgindexen B-V och V-R, och där kvarstår ju värdet av bortglömda-mätningarna på precis samma sätt som tidigare, det handlar om unika mätningar som inte görs på annat håll såvitt mig bekant. Eftersom alla tre banden (eller två av dem) bör mätas samtidigt så blir förstås även V-mätningarna nödvändiga, även om sådana skulle göras (vid något annorlunda tillfällen) via automatiska genommönstringar.

Så satsning på trefärgfotometri är i mina ögon en mycket framkomlig väg att bidra med unika resultat. Och, precis som Thomas påpekar, så finns det allmänt sett ett värde i att följa en samling utvalda variabler - inte minst för att det är roligt!

Mvh
Hans Bengtsson

[Tompa]

En riktigt bra natt för fotometri! Trots att jag var ute i sista sekund hann jag scripta in 29 objekt under natten, vilket resulterade i 124 obsar. Synd att jag inte hann med att planera in fler, nätterna är så långa att man nästan hinner fotografera igenom alla miror i "100-projektet". Jag skall försöka ta resten kommande natt.

Jag ser för övrigt att vi, till dags dato, har 17732 obsar inom programmet för 100 bortglömda miror. Bra jobbat!!! Snart är det 6-års jubileum!

/Tomas W