Jakten på de återstående Herschel 400-objekten

[Torbjörn]

Hej Bengt,
Tja jag spenderade nästan 3 timmar på Herschel 400-II objekten och den sista timman på NGC 2185 som var det som jag var mest ute efter den kvällen. Messierobjekten observerade jag ganska hastigt förutom M74 som jag satt och tittade på en ordentlig stund, den liknade väldigt mycket din riktigt fina bild som du ritat och M74är stor. Man såg tydligt ett ljusare centrum och den omgivande "glorian" som innehåller spriralarmarna. De är nog ganska svåra att se. De är ju lättare att se i t ex M51. Att jag inte såg dem berodde antagligen mest på att M51 stod ganska ofördelaktigt till just då.

Första gången jag såg M74 som jag då tyckte kändes helt hopplös (den där gränsen flyttas med tiden) var när jag hade obsat en hel kväll och tänkte åka hem och tog då en sista titt och där var den! Jag var även imponerad och förvånad av hur tydlig (men mindre) den var när jag såg den med 90 mm refraktor från Dalsland för ett par månader sedan.

Mina nästa H400 objekt som jag skall försöka hitta är NGC 2613 och NGC 6118 som jag har tittat efter förut utan att hitta. Det är bara att försöka igen!

/Torbjörn

[mikaelanderlund]

Hej Torbjörn, Bengt!
Sist jag var ute var den 4/1 då transparensen var fantastiskt fin med en ZLM på 6.4. Jag observerade M33 och M74 under minst en timme. M33 är alltid svår i början av observationen pga den är så stor och diffus men efter ett tag får man grepp på galaxen. Rätt förstoring är A och O då kontrasten måste vara rätt. Det kan vara en bra ide att växla mellan okularen fram och tillbaka. Bäst är att börja ”stjärnhoppningen” vid den visuellt tydliga NGC 604 och därefter är det relativt lätt att hitta alla de övriga NGC och IC objekten med indirekt seende. När man har koll på dessa diffusa områden är det faktiskt möjligt att ana spiralstrukturen. Detsamma gäller M74 som också är stor och diffus. Det finns ett antal stjärnor sydväst om galaxen som är inbäddade i den yttre galaxarmen. När man har fått koll på dessa är det möjligt att få en antydan av armen som ligger innan för den yttre armen om man har rätt förstoring som ger rätt kontrast. Så med rätt förstoring, ett teleskop runt 10” och en mörk plats med god transparens så kan man antyda spiralstrukturen hos M74 och M33.

[Bengt]

Tack för infon Mikael.
Ska absolut ge mig på m74 igen under bättre väderläge. M33 har jag sett spiralstrukturen tydligt på och är ett facinerande objekt spänna ögonen på.

Torbjörn angående ngc6118 fick jag lära mig lite nytt om det objektet när jag läste på om det.Har aldrig innan hört om dess namn Blinking galaxy och anledningen till det. Den hamna direkt på min lista för våren verkar vara en spännande utmaning .

https://www.eso.org/public/images/potw1022a/

Bengt

[Torbjörn]

Hej Mikael och Bengt!
Man får prova sig fram till vad som fungerar bäst vad gäller förstoring på den här typen av objekt och det är verkligen från objekt till objekt vad som händer när man ändrar förstoringen. Ibland ökar kontrasten och objektet framträder bättre när man ökar förstoringen men ibland förstör den lägre ljusstyrkan visibiliteten. Det gäller att prova sig fram. Med 305 mm Dobson tyckte jag att M74 syntes rätt bra med ca 100X förstoring. M74 och M33 kräver nog en del upprepade besök för att man skall få ordning på dem. NGC 604 har jag observerat med C8:an, den var rätt tydlig.

NGC 6118 är nog rätt svår. Jag måste dessutom klura ut hur jag skall obsa den när ljuset från Göteborg stör så lite som möjligt, dvs när den står så högt som möjligt och så långt rakt i söder som möjligt utan att gryningen stör...

/Torbjörn

[Torbjörn]

Jag var ute en sväng i morse för att försöka hitta det svåra Herschel 400-objektet NGC 6118 i Ormen. Det är en galax med låg ytljusstyrka. Efter att ha kört ut till Ucklum och riggat upp min 305 mm Dobson så började jag leta vid ungefär 04.20 UT. Positionen är inte speciellt svår att hitta men att hitta NGC 6118 var en helt annan sak. Jag provade med 63 X och 100 X förstoring utan att lyckas hitta någon galax. Det här var det andra försöket med Dobsonteleskopet, förra gången var den 6 september. Då stod NGC 6118 bara 13 grader över horisonten men det var ute över havet i väster. Jag har även tidigare försökt några gånger med 200 mm SCT teleskop utan att lyckas.

Förhållandena var väl inte helt optimala den här gången heller: NGC 6118 står just nu som bäst till kl 05.20 UT då den står drygt 22 grader över horisonten i sydost vilket gjorde att jag åkte till Ucklum. Hade jag åkt till Orust så hade jag fått Göteborg i samma riktning som galaxen och det hade inneburit ljusföroreningar som sträcker sig ganska högt upp på himlen i den riktningen. Det var lite ljusföroreningar i sydostlig riktning från Ucklum även om det inte var alls lika illa som åt Göteborgshållet men de plus den mindre optimala höjden gjorde att jag gick bet på NGC 6118. Jag hade väl egentligen inte väntat mig att det skulle lyckas men jag kunde i alla fall bilda mig en uppfattning om hur omgivningarna så att jag kan leta rätt på lämpliga skisser mm på nätet inför nästa gång.

Galaxen kommer att stå högre i april, drygt 28 grader över horisonten och nästan i söder när det börjar ljusna. Då kommer jag att kunna obsa den från västra Orust över havet, eller från Värmland Starparty i mars om det blir tur med vädret där uppe.

/Torbjörn

[mikaelanderlund]

En riktigt spännande rapport och jakt! Det påminner mig om min långa jakt på M69, M70 och M7. M7 har jag aldrig lyckats med (från Sverige) och M69 och M70 var endast antydan till något diffust som rörde sig vid teleskoprörelse. Jag tror att du snart har NGC 6118, det hänger nog på transparensen.

[Torbjörn]

Igår kväll var jag ute på Orust och observerade då vid ungefär 22.30 UT galaxen NGC 2613 i Pyxis med min 305 mm Dobson. Jag stjärnhoppade dit från de norra stjärnorna i Puppis och trodde att jag hade hittat positionen. Såg ingen galax. Förra gången jag försökte skrev jag att jag var 100 % säker på positionen. Det visade sig att jag hade fel på den punkten...

Efter att ha suttit och tittat en stund tyckte jag att jag skymtade något avlångt och extremt svagt längre ner i synfältet på "fel plats". Någonting verkade galet. Avstånden och proportionerna verkade fel i synfältet. Galaxen skulle ju befinna sig alldeles vid en krokig linje av tre stjärnor. Efter noggrann granskning av mina kartor visade det sig att jag hade suttit och tittat vid fel krokiga linje.

Den rätta krokiga linjen ligger närmare galaxen och är mindre och mycket ljussvagare men är i övrigt ganska lik. Nu föll bitarna på plats och jag kunde skymta en mycket långsmal och svag galax. Bästa förstoring var ungefär 100X. Galaxen var så svag att den bara syntes intermittent med indirekt seende, men det var riktigt kul att ha sett den. Jag gjorde även ett halvhjärtat försök att se den med mitt 200 mm SCT men var osäker på om jag kunde urskilja den. Ytterst osäkert...antagligen inte.

Jag gjorde även några försök att hitta NGC 2489, NGC 2571 och NGC 2567 i Puppis samt NGC 2627 i Pyxis med mitt 200 mm SCT teleskop utan att lyckas. De ligger alla ungefär på deklination -30 grader så det är kanske inte så konstigt att det inte gick. Jag såg i flera fall ingenting i synfältet och i något fall någon svag stjärna men jag kunde inte avgöra vad det var. Inga öppna stjärnhopar syntes till i alla fall. Förhållandena var fina och jag tittade över det mörka havet så de är antagligen hopplösa härifrån.

NGC 2613 var mitt 380:e Herschel 400 objekt. Nästa mål är att hitta NGC 6118 någon fin morgon.

/Torbjörn

[Torbjörn]

I morse gjorde jag en gryningsräd till västra Orust med min 305 mm Dobson och lyckades kl 04.20 UT hitta NGC 6118 som anses vara ett av de svåraste Herschel 400 objekten Jag blev verkligen glad när jag såg galaxen.

Att hitta positionen är inte svårt, den ligger nära en rad av stjärnor som gör positioneringen enkel. Att se den är en annan femma. NGC 6118 är en avlång, relativt stor och mycket ljussvag och diffus galax. Den verkar i princip inte ha något ljusstarkt centrum. Jag såg den med indirekt seende och periodvis försvann den för mig men dök hela tiden upp på samma ställe. Den syntes trots att den låg snett över ljusdomen över Göteborg men å andra sidan såg ligger den ju relativt högt upp på himlen. Minst 26 grader över horisonten. Bästa förstoring var ca 100X men den syntes även med 63X.

Efter detta lyckades jag utgående från Saturnus hitta den exakta positionen för NGC 6235, men lyckades inte se denna klotformade stjärnhop. Det var dock knappast väntat med tanke på att den låg mitt i ljusföroreningarna över Göteborg men det var värdefull rekognocering.

Jag avslutade denna morgonobs med att ta en snabb titt på Jupiter och Mars, en mer ingående titt på vackra Saturnus och sedan ta en kaffe medan jag stod och tittade på Skorpionen som började blekna i gryningsljuset.

NGC 6118 var mitt H400-objekt nr 381.

/Torbjörn

[ThomasK]

Grattis Jag beundrar verkligen ditt tålamod och ihärdighet. Kul att läsa dina rapporter. Inte minst vägen och mödan till en till slut lyckad observation är kul att få ta del av.

[mikaelanderlund]

Instämmer med Thomas! Känslan av att se Skorpionen stiga upp är också speciell, ett vårtecken som heter duga. Imorse när jag gick för att hämta tidningen hörde jag Koltrasten sjunga för första gången i år! Över träden i väster såg jag Jupiter lysa med ett djupt och lugnt sken. Vilken härlig start på dagen!

[timokarhula]

Grattis Torbjörn! Jag visste att du skulle kirra NGC6118 till slut.

/Timo K

[Torbjörn]

Tack Thomas, Mikael och Timo!

Det var riktigt skoj att se detta objekt. I början var det bara att ta för sig av H400-objekten men nu på slutet blir varje återstående objekt ett litet projekt. Nu är jag ute efter NGC 6235 men den måste jag obsa från något annat ställe pga ljusföroreningarna över Göteborg. Sedan vete sjutton hur jag skall hitta fler utan att resa iväg.

O´Meara obsade NGC 6118 med en 4" refraktor fast det var från mörka Hawaii...

/Torbjörn

[Torbjörn]

Efter att ha avslutat observationerna av Herschel 400-II objekt igår kväll ute på västra Orust var det dags att leta efter ett av de Herschel 400 objekt som jag inte har sett än. De flesta av dem går inte att se från min latitud men jag skulle göra ett seriöst försök efter NGC 6235 i Ophiuchus.

När klockan närmade sig 01 UT satte jag upp mitt 305 mm Dobsonteleskop på en liten bergknalle med fin utsikt, kollimerade det och gjorde det i ordning. När Saturnus dök upp började jag leta efter en väg att stjärnhoppa men gick vilse så jag startade om från stjärnan Sabik i Ophiuchus och hittade efter en stund positionen. NGC 6235 befann sig i ljusföroreningarna över Göteborg så jag fick ligga ner på klippan och följa med medan Saturnus (som var i närheten) sakta vandrade västerut ut över havet.

Sakta sakta dök NGC 6235 upp som en mycket svag med gradvis lite ljusare fläck. Det gick inte att lösa upp några stjärnor utan den såg ut som en liten dimfläck, mycket svag och ibland tappade jag bort den men den dök hela tiden upp på samma ställe så det var ingen tvekan om att jag obsade den. Verkligen roligt, jag har försökt flera gånger förut utan att lyckas men nu i april hinner NGC 6235 längre västerut innan solen går upp och det avgjorde saken.

Det sista jag gjorde innan jag avslutade passet var att ta en titt på M4 i Scorpius med min 15x70-kikare. Den syntes tydligt.

Jag packade ihop mina två teleskop och åkte hem i gryningen. Halvvägs till Stenungsund stannade jag till och gjorde i ordning en kopp kaffe som jag drack vid vägkanten medan jag tittade på Jupiter, Mars och Saturnus på den ljusnande himlen och lyssnade på en Kattugglas rop.

Nu är det nog inte mycket kvar på djuprymdsäsongen, börjar redan tänka på att obsa Sagittarius i augusti.

Nu har jag sett 382 H400-objekt härifrån. Frågan är om det går att se fler. Möjligen NGC 6401?

/Torbjörn

[Håkan N]

Torbjörn,

Kommer dom här objekten upp även i mellan Sverige nu ?
I Marocko kom Antares och Mars upp ca kl 1-2 på natten.
Jag såg M4 tydligt därifrån förra veckan i min 60 mm.
Jag vet inte hur högt dom gick men dobben låg nära horizontalt på dessa objekt !

[Torbjörn]

Hej Håkan!

Ja de här objekten kommer upp även i Mellansverige men hur högt upp de kommer beror på var i Sverige man befinner sig. Antares står just nu som högst ungefär 04 på morgonen. Här hos mig orkar den upp ca 5 grader över horisonten men i t ex Falun kommer den bara upp till ca 3 graders höjd. Så allt hamnar drygt 2 grader lägre på himlen...

I Marocko borde Antares komma upp ca 30 grader över horisonten när den står i söder före soluppgången.

NGC 6235 blir nog tufft längre norrut än här. Det var riktigt besvärligt som det var

Med ett program som heter Stellarium (gratis) kan man sitta och testa vad som syns och hur bra...och när.

/Torbjörn