T52-observatoriet i Lindby

[jwarell]

Undrar vilket fps-tal man kan komma upp i med min nya planetkamera (ZWO ASI120MM-S USB3.0) med den aperturen på 8000-10000 mm på Jupiter. Jag gissar på 100-150 fps i 12-bit med lite tur Det bådar i så fall gott för att låsa microseeingen

Ja, blir spännande att se. Men jag räknar kallt med att maska ned ett par cm nedböjd kant. Och säkert måste man också blända ned ordentligt för att få bättre seeing under normala förhållanden. Det blir ett defikerat planetfokus med liten sekundär och permanent kamera förstås.

Stoffe, vilket skop sitter på toppen av 300 kg-plinten? Vad väger det med montering? Inga tecken på vibrationer?

Johan

[stoffe]

Det är ASA-prylar alltsammans DM60? 10" ASA Newton? Jag är lite osäker.

Nej inga vibrationer alls vad jag vet, det borde det inte vara och jag har aldrig nyttjat utrustningen heller då jag byggde den åt en vän som är en föreningsmedlem i UAA.

Jag tyckte att jorands pirbygge så fenomenalt bra ut, den skulle jag kopierat om jag inte haft en fast berggrund att bygga på.

Nedböjd kant är det på de flesta newton teleskop verkar det som, förutom på min Cave. Den spegeln är helt perfekt i kanterna vad vi kunde se på ronchi-testet. Min billiga kina-GSO har några millimeter nedböjd kant, dock så tror jag inte att det gör så mycket för lågförstorande visuella observationer och djuprymdsfoto. Men för planetfoto är det nog inte lika okej.

Du får köpa dig en riktigt vass planetkamera till den där tuben, t ex denna kommande kamera som jag skrivit lite om. Just att det är global shutter istället för rolling shutter gör visst mer än vad man tror med varierande seeing, vem har inte fått S-formade ringar på Saturnus på enstaka frames? Här är kameran som jag syftar på.
http://www.astronet.se/phpBB3/viewtopic.php?t=10237

Enda nackdelen är väl stora pixlar och hög prislapp. I alla fall om man är van vid en ZWO ASI120MM. Prislappen går ju att svälja men pixlarna blir inte mindre för det. Man får förlänga bakåt för att förstora optiskt och göra en 2x resampling i stackningen . T ex en 5x powermate med filterhjul i mellan kan bli en 7x powermate med rätt avstånd. Det kommer bli stora fina planetbilder

Jag är väldigt nyfiken på hur det instrumentet kommer att prestera

[jwarell]

Tack för alla pirtips! Efter givande diskussioner med Håkan Barregård och inmundigande av mängder av goda erfarenheter har jag nu kommit halvvägs med piren. Den vilar på 1,3 m djup på betongplattor på lerjord. Centrumplattan är genomborrad med hål för armeringsjärn som går hela vägen till toppen. Piren begränsas av lecablock, yttermått 80x80 cm, mitten fylld med betong och småsten till 1 m höjd. Därpå ligger armeringsnät för infästning i nästa del.

Del 2 utgörs av fyra liggande 70 cm plintar orienterade radiellt utåt för ökad stabilitet. Dessa ska gjutas fast i piren med smala ändarna. Blir ca 20 cm betonghöjd till, plus nytt armeringsnät.

Del 3 är piren ovan mark som når ca 60 cm höjd, 40x40 cm i basen och 25x40 cm i nordsydlig rikting i toppen för att minimera kollisioner mellan tub och pir i öster-västerläge.

Hela ekipaget hamnar på ca 800 kg.

Nu i vila, fortsättning i morgon. På bilden ses läget i går då toppen av del 1 var på gång och Håkan assisterade. Fortsättning med del 2 i morgon.

/Johan

[jwarell]

Observatoriebygget går framåt och igår nåddes en milstolpe i och med att teleskoppiren blev klar. Den når 65 cm över marken och ca 40 cm över den planerade golvnivån. På toppen sitter en 34 kg tung vagga i tre M24-gångstänger, som kopplar till den tyska monteringen på ca 80 kg. Det välkalibrerade ögonmåttet säger mig att vaggan dessutom hamnade i nordsydlig riktning, precis som planerat Vi får se hur det ser ut med skopet monterat...

Resten av veckan ägnar jag åt golvplintar, bärlinor och golvtrall. Kanske hinner jag börja snickra på väggramarna också innan semestern är slut.

Har någon prövat att rulla sina skjuttakshjul i stålreglar för takmontage, typ

http://www.velltra.se/produkt/takprofil ... 25x3800mm/

Skulle vara en billig lösning för att få lätt rullmotstånd. Regeln stagas upp på bägge sidor av träreglar förstås.

/Johan

[jorand]

Hej Johan,
När jag byggde mitt observatorium 2009 använde jag mig av hängrullar från Jula. Jag vände dock på hela konstruktionen så att hängrullarna rullade på skenan istället för att hänga i den. Fördelen med detta är att skenan omsluter hängrullen så att taket inte kan lossa vid kraftiga vindar. En annan fördel som jag upplevde var att det blev enkelt att få taket i nivå. Det var bara att justera muttrarna med brickor på ramen som taket var byggt på. Jag använde mig totalt av sex hängrullar. Varje hängrulle hade en kapacitet av 250 kg. Nackdelen med denna konstruktion var att skenan utanför observatoriet blev exponerad för nederbörd och skräp när taket var pådraget. Jag löste detta genom att såga av ett stuprör på mitten och limma dit en list. När jag inte använde observatoriet placerade jag konstruktionen i slitsen i skenan. Bifogat ser du en del av konstruktionen.

Hälsningar Jörgen

[jwarell]

Snyggt Jörgen! Smart med listen, men det blir ett extra moment att utföra och knepigt om det hela ska fjärröppnas.

Egentligen skulle man vilja vända på kakan så att skenan sitter i taket för att hindra bös att samla sig där, men det blir en knepigare lösning.

Jag funderade på hängrullar initialt men tänkte om då jag hörde att metallhjul kan behöva blästras efter ett tag för att minska friktionen. Dessutom borde det vara lättare att sopa rent en skena med bred öppning. Hur har denna lösning funkat för dig? Behöver hjulen fettas in?

Johan

[jorand]

Ur en operativ synvinkel är det nog att föredra att låta taket glida fram på hjul. Då uppstår inte problemet att rännan kontamineras med nederbörd eller annat oönskat material. Huruvida det blir svårare att konstruera en mekanism för fjärröppning har jag ingen kännedom om. Jag rullade av taket för hand. Den kraft som behövdes för att öppna och stänga taket med var förvånansvärt låg. Under den tid jag hade detta observatorium i drift (2009-2013) upplevde jag inte någon försämring av hjulens förmåga att bära eller förflytta taket. Jag fettade aldrig in hjul eller skena under observatoriets drifttid. Jag upplevde inte heller någon skillnad vid temperaturskiftningar eller vid kall väderlek. Dock så antar jag att funktionaliteten skulle bli bättre om skjutportskenan är monterad som den är konstruerad för, dvs att hjulen rullar mot den välvda delen. Då slipper man även problemet med kontaminering i skenan. Dock blir det en mer komplex konstruktion att tillverka.

Jag håller själv nu på att skissa fram ett framtida observatorium efter min flytt. Hur taket ska kunna öppna och stängas är det mest komplexa i konstruktionsfasen. Jag har lekt med tanken att använda elektriska garageportar som tak. Hur det är realiserbart i verkligheten vet jag ännu inte. Dock så är detta bara en av flera ”tokiga” idéer.

Jörgen

[jwarell]

Tack för värdefulla kommentarer Jörgen! Vad vägde ditt tak?

Jag testar nog plast/gummihjul på liggande metallskena. Flera som har testat detta, även med träskena, säger att det funkar bra. Sedan får man nog göra besök med stege och borste när det har blåst, vilket det gör titt som tätt här i Skåne.

Här en bild på teleskopvaggan konstruerad av 13 mm plattjärn. Sitter på tre M24-gängstänger. I dag inleds plintgrävandet!

Hälsn Johan

image.jpg (243.84 KiB) Viewed 16692 times

[jorand]

Hej Johan,

Roligt att se att se bilder från bygget. Ett tipps, om du inte redan har börjat gräva hål för plintarna. Hyr en jordborr så går arbetet fort och enkelt. Man kommer snabbt ner på önskat djup och man behöver inte gräva upp onödigt mycket runtom som man måste när man gräver med en spade.

Jag uppskattar takets totala vikt till cirka 470 kilo. Då har jag räknat med en virkesvikt av 529 kilo per kubikmeter, plåttak 5,38 kilo per kvadratmeter, hängrullar 1 kilo per styck samt adderat cirka 20 kilo för övrigt. Sedan måste jag korrigera det jag skrev igår. När jag granskade mina ritningar och fotografier från bygget uppmärksammade jag att jag använde mig av åtta hängrullar, inte sex som jag skrev igår. Se bilder nedan. Hängrullarnas totala bärkapacitet är således 2 000 kilo. Förutsatt att hängrullarnas kapacitet är densamma även omvänt, dvs kraften verkat mot istället för från hängrullen.

Hälsningar Jörgen

[stoffe]

Kul att du är igång och bygger för fullt Johan!

Jag följer din tråd med spänning! Det här kommer bli ett kanonfint observatorium Ett tips är att testa piren med så mycket prylar som möjligt först innan du bygger byggnaden runt om.

[jwarell]

Tack för bilder Jörgen, som vanligt säger sådana mer än tusen ord!

Kul att du är igång och bygger för fullt Johan!

Jag följer din tråd med spänning! Det här kommer bli ett kanonfint observatorium Ett tips är att testa piren med så mycket prylar som möjligt först innan du bygger byggnaden runt om.

Tack Christoffer! Tyvärr är ju teleskopet bara en tankeprodukt än eftersom spegeln slutpoleras och konstruktionen av tuben ännu inte har börjat. Men jag tänker montera på min 22:a som jag planetfotar med så snart dom möjligt för att testa stabilitet, mekanik och drivning. Den får nog sitta på minst ett år innan stortuben är klar.

Johan

[stoffe]

Bra, tänk oxå på att ditt 520 mm teleskop behöver ha ett stort svep runt piren så bygg inte på för mycket runt om. Det var en av anledningarna till att jag valde en smal stålpir istället för en grov betongpir. Det hade aldrig gått för mig att få alla trevliga vinklar som jag nu har tillgång till när jag har mitt Cave Astrola teleskop monterat, det är 1700 mm långt ungefär. Speciellt observationer i zenit hade ej varit möjliga med betongpir i mitt fall. Jag har tillräckliga problem med den elektroniklåda som sitter på piren. Den är ibland lite i vägen men den är monterad på så sätt att de vinklar som ändå inte är intressanta pga av träd och riktningen till Uppsala blir lidande. Sen är de mer intressanta intressanta vinklarna som är mer relevanta optimerade att de ska ha stor frigång. T ex i söder, zenit osv.

Förresten, dra oxå en USB-kabel till varje enskild kamera. Jag har tre USB-kablar fram till piren. En USB3.0 till min ZWO-kamera, två stycken USB2.0 en till min CCD och en till övrig elektronik så som fokusmotorstyrning, osv dock ej monteringen som är usb-befriad och styrs via RS232 som oxå dragits separat. Helst ska alla USB-kablar även dras till separata USB-hosts (interface, egna kretsar) på moderkortet för bästa möjliga optimering.

[timokarhula]

Hej Johan,

Jag är lite småintresserad av spegelstorleken för ditt kommande teleskop. Exakt vad blir diametern på primärspegeln? Min von Knorring spegel har diametern 527 mm men den sista millimetern gör nog inte så stor nytta så jag kan kalla spegeln för en 20.7-tummare. Jag har blivit bortskämd på sistone av VARFs utmärkta 400 mm Optimized Dall Kirkham teleskop så de sista centimetrarna har jag inte brytt mig om. Min spegel är i utmärkt form förutom beläggningen som kräver en ny aluminisering. Jag vet att UAA i Uppsala realuminiserar speglar så det blir en kontakt med dem i framtiden.

/Timo K

[wilt]

Vilket spännande teleskop, Timo! När byggde du det?

/Gustav

[timokarhula]

Här tittar min 4-åriga brorsdotter Emilia I mitt lilla teleskop (år 2005). Det som var kul är när hon utbrister -"men allt är ju upp och ner!". Hon tittar på på Wirsbo Bruks lampor som lyser ungefär 1 kilometer från oss.

/Timo K