Sol- och månhalo - Göran Strand

[gost]

Ny bild i galleriet
Objekt: Sol- och månhalo
Exponering:
Fotograf: Göran Strand
Teleskop: Nikon AF-S 14-24/2,8
Kamera: Nikon D800E
Kommentar: Igår var det väldigt gynnsamma förhållanden för halos här över Östersund. Jag åkte ut för att fotografera den solhalo som syntes under större delen av dagen. När jag senare på kvällen såg att det också kunde bli en månhalo, åkte jag tillbaka till samma ställe där jag tidigare fotograferat solhalon, men nu för att fotografera en månhalo.

Det var var mäktigt att se denna månhalo hänga där på exakt samma ställe som solhalon 10 timmar tidigare. I forumtråden lägger jag in de separata bilderna.

Tack till Peter Rosén för hjälpen med att aligna bilderna.


Klicka for att se stor version av bilden

[gost]

Här är de separata bilderna från gårdagen

[Hans Bengtsson]

Suveränt. Jag har sett en väldigt stor mängd bilder av solhalo och månhalo men en sådan kombinerad bild har jag aldrig sett. Alltid nya vinklar på naturfenomen från mästerfotograf Strand.

mvh
Hans Bengtsson

[tortap]

Jag tror du har överträffat dig själv med den där

[Katarina H]

Otroligt fin bild!! Jag blir så lycklig av att titta på dina bilder! Solförmörkelsefilmen tänker jag fortfarande på också. Och norrskensfilmen.

Katarina

[gost]

Tack för era kommentarer. Jag har nu uppdaterat bilden med en lite större variant.

[gost]

Jag funderade lite kring detta med solens och månens banor på himlen och hur ofta dom följer varandra. Är det vid vår- och höstdagjämning eller är det bundet till någon annan frekvens? Nu på lördag är det månförmörkelse vilket borde tyda på att banorna är i linje med varandra. Är det så att dessa banor bara följer varandra vid mån- och solförmörkelser och att vår- och höstdagjämning inte har något med detta att göra?

[Peter R]

Stort grattis till dagens APOD

Jag funderade lite kring detta med solens och månens banor på himlen och hur ofta dom följer varandra. Är det vid vår- och höstdagjämning eller är det bundet till någon annan frekvens? Nu på lördag är det månförmörkelse vilket borde tyda på att banorna är i linje med varandra. Är det så att dessa banor bara följer varandra vid mån- och solförmörkelser och att vår- och höstdagjämning inte har något med detta att göra?

Jag kan inte förklara detta intressanta sammanträffande men en simulering i Starry Night Pro visar att det i stort sett sker var 25:e dag.
Men det är vid väldigt få av dessa som Månen är nära full så att den kan generera en tydlig halo som kan mäta sig med Solens.
Den 7:e - 8:e mars var ett tillfälle då Solens och Månens höjd låg ännu närmare varandra, men så behöver man också ha rätt typ av iskristaller i luften under både dag och natt så det här var ett fantastiskt sammanträffande som inte går att planera, bara vara extremt uppmärksam på.

/*Peter R

[timokarhula]

Jag funderade lite kring detta med solens och månens banor på himlen och hur ofta dom följer varandra. Är det vid vår- och höstdagjämning eller är det bundet till någon annan frekvens? Nu på lördag är det månförmörkelse vilket borde tyda på att banorna är i linje med varandra. Är det så att dessa banor bara följer varandra vid mån- och solförmörkelser och att vår- och höstdagjämning inte har något med detta att göra?

Vid närmare eftertanke så är din bild ovanligt speciell! För att solen och fullmånen skall befinna sig på (nästan) exakt samma höjd och azimut under ett och samma dygn måste de ligga nära himmelsekvatorn. Det sker endast kring dygnen vid höst- och vårdagjämningen. Halvåret mellan vårdagjämningen och höstdagjämningen ligger solen högre upp på himlen än fullmånen samma dygn. Halvåret mellan höstdagjämningen och vårdagjämningen är det tvärtom, dvs fullmånen ligger högre upp på himlen än solen samma dygn. Då kan man inte aligna en motsvarande sol/måne halobild.

Att det också sker en sol- och månförmörkelse dessa dagar är en slump. Det sker ju inte varje år men vid (ungefär) samma datum var 19 år (Meton-cykeln). Jag minns månförmörkelsen för 19 år sedan den 4 april 1996. Venus låg inuti Plejaderna (40' SE om Alcyone). En vacker syn med Celestron-8! Komet C/1996B2 (Hyakutake) hade passerat veckan innan perigeum och ljusstyrkan och svanslängden började avta. Det var den 17:e natten som jag hade följt Hyakutake. Under månförmörkelsens totalitet kunde jag se en 3º.5 svans hos den magnitud 2.0 kometen med blotta ögat. Veckan innan (25 mars) såg jag en 62º lång svans som slutade inne i Gegenschein! Den förmörkade fullmånens ljusstyrka skattade jag till ca magnitud -1.8.

Grattis till APOD-bilden!

/Timo K

[Peter R]

Vid närmare eftertanke så är din bild ovanligt speciell! För att solen och fullmånen skall befinna sig på (nästan) exakt samma höjd och azimut under ett och samma dygn måste de ligga nära himmelsekvatorn. Det sker endast kring dygnen vid höst- och vårdagjämningen.

Hej Timo,
så är det säkert men om man utvidgar frågan till när man kan fånga en sol- och en månhalo på samma azimut och altitud (± 1°) som den som Göran fångade, som är tagen 3 dagar innan fullmåne, så verkar det kunna inträffa ungefär var 25:e dag och då ligger flera en bra bit, typ 10°, över eller under himmelsekvatorn.
Men endast vid ett fåtal av dessa tillfällen är månen så pass nära full att tidpunkten inträffar nattetid och att den dessutom kan generera en tydlig halo. Ska det dessutom sammanfalla med rätt typ av iskristaller så är det helt unikt.

/*Peter R

[timokarhula]

Ja, en så här fint alignad sol/fullmånehalo kan i princip bara inträffa kring höst- och vårdagjämningen. Om halona är lika perfekt anpassade i altitud/azimut vid övriga tidpunkter måste månen ha en annan fas än nästan fullmåne.

/Timo K

[gost]

Intressant. Phil Plait (Bad Astronomer) kommer kanske att skriva en artikel på detta då han också tyckte det var väldigt intressant hur vanligt/ovanligt detta kan varas. Här är hans kommentarer än så länge

"Come to think of it, this photo is only possible at all around the time of a solar/lunar eclipse, when the Sun and Moon follow the same path across the sky; otherwise the Moon would be at a different altitude."

I ett senare mail skrev han som ett svar på min fråga om kopplingen till vårdagjämningen

"I don't think it's related to the Equinox, since the Moon's orbit precesses. But if the Moon passed directly in front of the Sun (and there's a lunar eclipse this weekend), they must have the same path across the sky right now. Well, pretty close; by next new Moon it'll have moved so much that there won't be an eclipse. "

Min första spontana tolkning var att det berodde på att vi är nära vårdagjämningen.

[timokarhula]

Phil Plait har gjort en liten tankevurpa här. Att månen och solen följer samma bana på himlen kring sol/månförmörkelser gäller bara vid solförmörkelser, ej nödvändigtvis vid månförmörkelser. Himlakropparna måste ha ungefär samma deklination vilket är en nödvändig förutsättning vid solförmörkelser. Vid månförmörkelser skall månen och solen istället ha samma deklination men med olika tecken (plus och minus). En extrem deklinationsskillnad var vid den totala månförmörkelsen den 21 december 2010 (solens deklination -23º26', månen +23º45'). Inte följde månen solens bana på himlen då, trots att man kunde se en djup, >80%, partiell solförmörkelse två veckor senare den 4 januari 2011. En motsvarande kombinerad sol/fullmånehalo är därmed inte möjlig att fota i t.ex. december/januari. Kring vår/höstdagjämningen följer fullmånen solens bana på himlen. Att det också inträffar en sol- och månförmörkelse kring denna tid i år är en slump.

/Timo K

[Hans Bengtsson]

Nu finns Görans bild även på förstasidan hos spaceweather.com, kan härmed meddelas.

M v h
Hans Bengtsson

[ThomasK]

Timo, men det krävs väl även att månen är nära den punkt där månbanan korsar ekliptikan för att både måne och sol ska synas på samma ställe under ett dygn? Och det är ju vid dessa tillfällen även mån- och solförmörkelser inträffar. Månbanans precession gör att dessa två punkter ungefär vart 9:e år är i närheten av höst- och vårdagjämningen, som är det andra kravet om en nära full måne ska vara på samma fläck som solen under samma dygn.