Drömmen om ett Messiermaraton

[Katarina H]

Tack Johan och Torbjörn för feedback! Jag kommer försöka mig på M74 så snart månen inte stör. Och angående månobsar så har jag astroleagues mån-obs-lista utprintad sedan något år men jag kommer aldrig loss med det. Blir uttråkad av det. "Tog" ett månobjekt för någon vecka sedan men jag får ingen "kick" av det - annat är det med M-objekten

Katarina

[Timaoes]

Jag förstår precis vad du menar med att månen inte ger någon kick. Så tänkte jag också tidigare. Månen är för enkel att se, och för översvallande full med detaljer. Fast det ändrade sig när jag började läsa på lite och upptäckte hur många typer av objekt det finns på månen, och framförallt att de kommer i olika svårighetsgrader. Lunar 100 är sorterad efter svårighetsgrad och de sista trettio är ingenting man klara av i en handvändning. Sen tecknar jag också vi okularet och månobjekten är då minst sagt utmanande. Att få en krater att se ut som en krater på pappret är inte alldeles enkelt. :-)

/Johan

[Katarina H]

Fjärde (seriösa) försöket på M74. Det var molnigt ca 50/50 av tiden. Satt i ett par timmar och under några minuter kunde jag äntligen se dess mitt (kl 2000 ut med 8'' på max inzoom, 8 mm okular tror jag det är då). Sen skattade jag Z Uma och R Gem.
Sen gav jag mig i kast med M41. Lade minst 2 timmar på att springa runt och klättra på stolar och bord. Det var träd i vägen. Hämtade andan lite genom att premiärobsa T Cep som Gustav Holmberg talat så varmt för på sitt inspirerande föredrag på Slottskogsobservatoriet i söndags. Det gick bra att hitta den också fastän det var första gången. RX Cas vågade jag mig inte på idag, får se om det någonsin blir av....
Tog in alla grejer men sprang ut några gånger och tittade efter M41.... Inte förrän 2325 ut kunde jag se den precis till vänster om grannens skorsten med 11x56-kikaren!! Skam den som ger sig!! Total score: 72. In imellan tittade jag på komet Lovejoy i kikare och med 8''. Idag inte synlig för blotta ögat alls. Sist jag såg den kunde jag flera gånger under passet rikta in rödpunktssökare på den och hamna rätt direkt. Men inte idag.

Jag tror att seeingen var bra (tittade på Jupiter som koll) och transparansen sådär (blev klart bättre efter midnatt).

Katarina

[Torbjörn]

Grattis till att ha sett M74, den är svår men det känns som om det är aningen lättare att se den när man har sett den tidigare så nästa gång kanske blir lite lättare. Nästa gång jag är på en mörk obsplats tänker jag ta en ordentlig titt på den.

M41 ligger ju rätt långt ner mot horisonten så det kan vara lättare att ta den med kikare för då har man ju möjlighet att leta rätt på ett vettigt ställe att stå på. Jag använde själv kikare i Strömstad och tittade på M41, M46, M47, M48 och M50.

Transparensen var inget vidare tidigt på kvällen igår men jag tog en snabb titt med 15x70 kikaren på Lovejoy, M45 Plejaderna, M44 Bikupehopen och på Jupiter med en okyld 102 mm Maksutov.

72 Messierobjekt. De börjar bli många nu!

Jag såg förresten att du tidigare obsat M105s kompis NGC 3384 och M51s kompis NGC 5195. De är Herschel 400-objekt så nu kan du börja skriva på en sådan lista också

/Torbjörn

[Katarina H]

Tack så hemskt mycket för kommentar Torbjörn! Det stör mig ännu lite att folk kan ta över hundra på en natt och jag bara är upp i drygt 70 på snart ett år. Pressning vid horisonten lockar inte riktigt. En får flyga söderöver med kikare i handbagaget.....någon gång...

Katarina

[mikaelanderlund]

Hej Katarina!
Jag tycker att du ska observera objekten i den takt som passar dig. Noggranna och lite längre observationer är oftast mer givande än många och korta. Jag själv har dragit ner på betydligt på takten. Jag väljer objekten med lite större omsorg och lägger lite mer tid på dem. Jag tänker själv starta upp ett nytt Messier projekt där jag ska lägga lite mer tid på varje objekt. Studera stjärnhoparna lite mer ingående vad det gäller form och färg. Detta blir lite av en nystart eftersom det var många år sedan jag riktade teleskopet mot flera av messierobjekten.

Katarina, det är kanske dags att du lägger upp dina observationer i en datorbas så fler få ta del av dem? Torbjörn och jag använder deepskylog http://www.deepskylog.se/. Logga gärna dina observationer där.

[Katarina H]

Jag funderar mycket på just det. Vad är det som är givande respektive inte i hobbyn? De kvällar jag haft 2-3 objekt som ligger ok till på himmelssfären utifrån obsplatsen (hemma) har det varit som mest "rewarding". Man läser på ordentligt om objekten. Det är mycket roligare att kolla 3 säkra objekt än irritationen av att inte kunna se saker som står för lågt. Jag står lite i vägvalet om jag ska gå vidare till caldwellistan men jag tvekar verkligen för det är ju stilleben man tittar på då. Ang loggning av deepsky så ska kolla in sidan du nämner. Men jag tänker mig att det är stilleben så att säga, dvs inte mycket att rapportera in egentligen (??). Variabler är kul för då kan man kolla efteråt hur andra i världen skattat stjärnorna. Gillar den biten av det också. Och man får en känsla för hur starka stjärnorna lyser. Såklart.

Katarina

PS jag har också en tanke om att göra ett omtag och göra M-objekten om igen. Grundligare.

[mikaelanderlund]

Vi är nog många, inklusive mig själv, som funderar på vad som är givande och inte givande i astronomin. Ganska ofta har jag dessa funderingar med andra amatörer ute på klubben. Personligen tror jag svaret är upplevelsen. Amatörer av olika slag, astronomer, ornitologer, botanister, geologer mm är skattsökare. Nästan alla samlar på något, amatörastronomerna samlar på observationer typ djuprymndsobjekt, fotografier, variabel- eller meteor-observationer, solförmörkelser och andra spännande ockultationer. Genom att observera lär man sig ny och spännande kunskap men den direkta upplevelsen tror jag är det centrala i drivkraften. De flesta vill nog också på något sätt dela med sig av sin upplevelse och det är väl därför det finns forum som astronet och databaser som SVO, COBS, deepskylog, deep sky archive mm. Du har rätt i att djuprymdsobservationer är för det mesta ett stilleben men icke desto mindre intressant för andra ”samlare” att ta del av och diskutera. Kanske är jag lite nördig här men jag tycker att alla observationer ska rapporteras och dokumenteras på något sätt. Om detta sen är en stillebenobservation eller en variabelförändring är mindre viktigt. Det är ju läsaren av din observation som bedömer hur intressant det är för honom/henne.

[Torbjörn]

Tackar! När man har sett objekt tidigare så brukar det ofta vara roligast att gå tillbaka till några utvalda objekt och studera dem i lugn och ro. Just nu känner jag t ex för att ta en närmare titt på M77 och M74 från en riktigt mörk plats. Samt leta efter NGC 2024 och Rosettnebulosan och ta en sista titt efter några andra Herschel 400-objekt som det är mycket tveksamt om jag kan se från latitud 58 med mina grejer.

En bok som har inspirerat mig mycket till närmare studier är "The urban astronomer´s guide" av Rod Mollise. Halva boken handlar om att hantera ljusförorenade miljöer och halva boken består av lagom stora observationsprojekt för en kväll sorterat efter årstiderna.

Å andra sidan kan man bli lite desperat av dåligt väder och vilja "blåsa på medan det går" ibland.

Caldwellistan innehåller många fina objekt som lika gärna kunde vara Messierobjekt, några bra exempel på det är klustren i Cassiopeia och den underbara galaxen NGC 4565 i Berenikes hår. Andra är dock betydligt svårare och i vissa fall så undrar jag vad de gör på listan. De verkar kräva betydligt större prylar än vad jag har. Väldigt många på Caldwellistan är samtidigt Herschel 400-objekt.

Deepskylog är kul och jag kommer att fortsätta lägga in mina obsar där, i alla fall de som tillför något nytt, t ex en obs av ett objekt med kikare istället för teleskop, eller ett nytt objekt.

Hobbyn är vad man gör den till. För mig är det dels utmaningen men framför allt upplevelsen, och i förlängningen att "återse gamla bekanta" när de dyker upp igen nästa år.

/Torbjörn

[Timaoes]

Intressant diskussion. Djuprymdare har ju inte samma självklara legitimitet i vetenskapen som exempelvis variabilister, och kanske är det därför dessa funderingar är ständigt närvarande för oss. Själv drivs mitt intresse av fyra faktorer.

För det första, ett grundläggande och livslångt intresse för astronomi. Jag läser i och för sig sällan på om de objekt jag observerar, utan njuter mer av att själv se de objekt som forskarna ägnar sig åt. Läser jag på gör jag det som regel ur ett historiskt perspektiv. Jag tycker det ofta är mer intressant vad William Herschel tänkte om något objekt än vad man tänker idag. Men jag är förstås yrkesskadad.

För det andra, är även jag en samlare. Det är helt enkelt tillfredsställande att bocka listor. Messier har jag klarat av för länge sedan (med hjälp av ett par Greklands-resor), Caldwell har jag sett det flesta av de nordliga objekten, H400 är jag 70 % klar med. En annan favoritlista är Hickson-katalogen med sina täta galaxhopar.

För det tredje, drivs jag av en vilja till att se mer i de objekt jag observerar. Just nu har jag till exempel ett halvgången projekt på centralpartiet i Orion-nebulosan. Idén kom från en studie John Herschel gjorde på 1800-talet. Fokuserar man på det ljusaste området runt trapetsen så finns det massor av strukturer att fånga. Och sånt gillar jag. Eller att plocka så många HII-regioner i M33 som möjligt. Eller att se så många galaxer som möjligt i någon Abell-hop.

För det fjärde, gillar jag att teckna av det jag ser. För mig är det en integrerad del av detta med att se mer. Jag ser helt enkelt mer genom att teckna.

För att utvecklas som amatörastronom, tror jag det är viktigt att man alltid har olika projekt på gång. Projekten ger liksom tiden ute i mörkret riktning. Sen spelar det mindre roll om det handlar om att bocka alla objekten på en lista, eller se spiralarmar i så många galaxer som möjligt, eller att göra detaljstudier av något objekt.

/Johan

[timokarhula]

För mig har astro-observationer blivit mer likt frimärkssamlande eller som fågelskådarnas Club400 (ornitologins motsvarighet till Herschel-400!). Jag vill pricka av så många objekt som möjligt och helst med minsta eller största tillgängliga instrument. Det är intressant att testa var gränserna går.

Caldwellistan innehåller många fina objekt som lika gärna kunde vara Messierobjekt, några bra exempel på det är klustren i Cassiopeia och den underbara galaxen NGC 4565 i Berenikes hår. Andra är dock betydligt svårare och i vissa fall så undrar jag vad de gör på listan.

Precis! Inget ont om Sir Patrick Caldwell-Moore i övrigt men uppriktigt sagt så tvivlar jag att han hade visuellt observerat de 109 objekt som han valt ut utanför Messier-katalogen. Han var inte känd som DS-observatör utan han hade säkert bara tittat på vackra foton och valt ut de objekt som han trodde skulle te sig fina i okularet. Skulle Cave nebula (Sh2-155), Flaming Star nebula (IC405) eller galaxen IC1613 vara remarkabla visuella objekt? Skulle inte tro det! Å andra sidan är de riktigt tuffa visuella utmaningar. Jag försöker undvika använda Caldwell-numreringarna över huvudtaget. Synd att de hunnit slinka in i teleskopmonteringars handkontroller.

/Timo K

[mikaelanderlund]

Djuprymdare har ju inte samma självklara legitimitet i vetenskapen som exempelvis variabilister, och kanske är det därför dessa funderingar är ständigt närvarande för oss.

/Johan

Så är det nog men jag tror inte det är det vetenskapliga dvs det ”nyttiga” som driver amatörernas intresse i de olika inriktningarna. Visst finns det amatörer som finner en stor tillfredställelse i att samla data till en yrkesastronoms ev. hypotes men jag tror att de flesta drivs av intresse och upplevelsen. En astrofotograf kan lägga hela sin själ och lön i att få den perfekta bilden som redan finns på nätet och en visuell djuprymdsobservatör kan lägga hela sin själ och lön på att försöka få en glimt av det obskyra objektet som redan observerats av någon annan. Jag tror samma sak gäller de flesta variabelobservatörer. Drivkraften tror jag finns i intresset, upplevelsen och kommunikationen mellan likasinnade som sysslar med samma sak. Därför tror jag det är viktigt att kommunicera sina resultat och observationer. Det gör hobbyn levande och kul och vem vet vad som i slutändan blir ”vetenskap” .

[Katarina H]

Molnigt ute senaste dagarna. Mars månad nu. Messiermarathontider. Jag inspireras av:

https://www.facebook.com/AllArizonaMessierMarathon
De har kortärmat!! Resultatlistan från förra året: vinnaren tog endast 80 objekt (!?!! var det vädret eller?).

Otroligt vacker video skjuten i området där GMARS brukar ha sina Messier Marathon (se youtube-klippet nedan för själva marathonet). I ett alternativt liv bor jag på den platsen året runt.... (ok jag skulle nog tröttna efter en vecka...):
https://vimeo.com/117346417 (6 min 3 sek)

Messier Marathon (MM) at GMARS
http://youtu.be/HfxDOxYfAGo (7 min 36 sek)

Ett annat MM någon annanstans, 2014.
http://youtu.be/lB8Yffe1Ezc (1 min 26 sek)


Något off topic kanske... eller inte.

Katarina

[Torbjörn]

Väderläget börjar se mer positivt ut från tisdag/onsdag och framåt. Det kliar i fingrarna att åka ut och avnjuta djuprymden igen. Både Messierobjekt och annat trevligt!

/Torbjörn

[Katarina H]

Kryssade en tredjedel av Messiers katalog (39 objekt) i maratonfart igår kväll i Floda; 57,8°N. Hade läst på i Harvard Penningtons bok igen och gjort en Larry McNish-plannerutskrift. Studerade Timo Karhulas rekordmaraton ingående (se inlägg nr 2 i denna tråd) och funderade i förväg på i vilken ordning objekten skulle tas. Har läst någonstans att man får ha max två instrument - och självfallet inte goto - även om det vid vissa maraton finns sådana klasser också. Jag valde ut kikaren 11x56 på velbonstativ samt 8'' dobson ljussamlartunnan. Alla tider nedan är UT.

Vädret var särdeles klart under dagen och jag ställde ut instrumenten redan vid 1715 ca. Satt redo och väntade in skymningen. 1733 flög en fladdermus över mitt huvud (oj!!). Venus syntes tidigt. Vilken fantastisk seeing! Kl 1800 kunde jag obsa Mars och Uranus trängas i samma synfält i dobben, bara ett par timmar före deras konjunktion.

Kl 1806 syntes M45. Kikarobs.
Kl 1807 M42. Kikarobs.
Kämpade med M74 men lyckades inte orientera mig. Väduren var tydlig men jag lyckades inte hoppa ned mot Fiskarna. Är imponerad att Timo tog denna med 25x100 med tanke på skymningen. Å andra sidan genomförde han det relativt tidigt i mars (6 mars). Enligt Larry Nish skulle den dock inte vara omöjlig att se. Borde kunnat utnyttja Venus/Uranus/Mars position men det kom jag på alldeles för sent.
Kl 1812 M103 med dobben. Tydlig trekantig struktur.
Kl 1835 M77 med dobben en stund efter att stjärnan Menkar i Valfisken blev synlig. Wow, det lyckades!!
Kl 1840 M81. Kikarobs.
Kl 1840 M82. Kikarobs.
Kl 1840 M52 Kikarobs.
Kl 1842 M51. Kikarobs. Tydlig "kludd".
Kl 1845 M31 med dobben.
Kl 1845 M32 med dobben.
Kl 1845 M110 med dobben. En av mina favoriter. Har blivit ett mått på hur "mörk" himlen är. Det ser nästan 3-dimensionellt ut det objektet.
Kl 1852 M33 med kikaren. Trodde inte det skulle gå så lätt!
Kl 1854 M34 med kikaren.
Kl 1859 M43 med kikaren.
Kl 1859 M78 med kikaren.
Kl 1912 M76 med dobben. Detta objekt tog tid att hitta men jag kände ingen stress för jag låg bra till. Jag insåg efter en stund att jag gjorde exakt samma fel som för ett år sedan då jag blandade ihop två stjärnor i Andromeda. Intressant hur felinlärningar kan sitta i. Bara att gå vidare.
Kl 1919 M41 med kikare. VIlken hög med diamanter! Går gudskelov att ta lätt längre ned i trädgården där jag härom kvällen identifierade en sektor med bra horisont.
Kl 1920 M50 med kikare.
Kl 1922 M47 med kikare. Det är väldigt vad stora stjärnbilderna blir vid horisonten!
Kl 1923 M46 med kikare.
Kl 1924 M36 med kikare.
Kl 1924 M37 med kikare.
Kl 1924 M38 med kikare.
Kl 1924 M44 med kikare. Nära Jupiter. Ser ut som diamanter strödda på himlen.
Kl 1924 M67 med kikare.
Kl 1927 M1 med dobben. Fin!
Kl 1928 M35 med kikare.
Kl 1931 M48 med kikare.
Här valde jag att använda Timos lärdom att ta objekt i Stora Björn före Leo+Virgoobjekt. Mycket lättare att jobba även med dobben när det inte är zenitobs. Man förstår att Penningtons med fleras sekvenser är anpassade till sydligare latituder än våra.
Kl 1947 M101 med dobben.
Kl 1950 M106 med dobben.
Kl 1952 M40 med dobben. Detta objekt gillar jag för att det alltid ansetts lite eljest i katalogen. Ser ut som två vita bläckklumpar mitt i rymden. Fick en fin vy!
Kl 1955 M97 med dobben.
Kl 1958 M108 med dobben.
Kl 2001 M109 med dobben.
Kl 2007 M102 med dobben.
Kl 2009 M63 med dobben. Solrosgalaxen - vilket praktfullt objekt. Roligt återseende med större apertur, har bara sett den i 80 mm refraktorn tidigare.
Kl 2011 M94 med dobben.
Nu var det dags att gå över till Lejonet men den hade inte kommit fram ännu på ett par timmar. Skulle ta M3 och M53 med kikare men det hade kommit imma på kikaren så gick in och väntade lite.
Kl 2056 M3 med imfri kikare.
Kl 2056 M53 med imfri kikare.

Lejonet var inte ens nära att komma inom synhåll för dobben (grannens stora ek är i vägen) och det var vardag dagen därpå så jag lade ner. Transparencyn var 4/5 och seeingen 5/5. Det var ganska vindstilla och tempen låg på 0° när jag packade in grejerna. En bra kväll som fick mig att inse att nog klarar maratontempot. Nu ska jag scouta bättre obsplats för sydliga och ostliga objekt...jag kanske redan har hittat en. Och ja, jag ska regga mina obsar i deepskylog inom kort. Jag har bara inte fått login där än. Reggade mig för 2-3 dagar sedan.

Katarina