Ganymede Dubbel förmörkelse - Peter Rosén

[Peter R]

Ny bild i galleriet
Objekt: Ganymede Dubbel förmörkelse
Exponering:
Fotograf: Peter Rosén
Teleskop: OO-CT 250 f/4,8
Kamera: DBK41AF02
Kommentar: Natten mellan den 25 och 26 passerade Ganymede i Jupiters skugga, kom ut i kilen av solljus mellan skuggan och planeten och försvann sedan in bakom planetskivan.
Även om det kan låta trivialt så är det ett relativt sällsynt fenomen.

Den 21 mars i år var det en sådan passage av Europas som var belyst under några minuter när den passerade mellan planetskivan och skuggan. Jag missade medvetet det tillfället för jag hade blivit inbjuden att hålla ett föredrag för Uppsala AmatörAstronomer UAA den kvällen.
Göran Strand skulle då försöka fånga det från Östersund men jag tror att molnen ställde till det.

Jag har alltså planerat för den här passagen sedan dess och i tisdags var det så dags. Jag fotograferade komet Lovejoy med refraktorn och lite efter midnatt avbröt jag och satte på den stora Newtontuben och 4x TeleVue Powermate med DBK-41 kameran och filmade 25 sekvenser under 1 timma.
Jag har satt ihop förloppet till en animation.
Det kommer att bli en till sådan passage den 3:e december tidigt på morgonen men då är ljuskilen mycket smalare så Ganymede kommer under några minuter att befinna sig både partiellt i skuggan och okulterad av planeten och hela förloppet kommer bara att vara ca 10 minuter.

/*Peter R


Klicka for att se stor version av bilden

[Peter R]

Här är en bild som bättre förklarar förloppet

Ganymede 121125-2M.jpg (172.81 KiB) Viewed 5920 times

[timokarhula]

Intressant! Denna typ av händelse har jag inte hört talas om tidigare.

/Timo K

[Yquem]

Kul fenomen och snygg observation!
/Anders

[gost]

Grattis Peter till fångsten! Kul att du lyckades nu.

Det stämmer att vädret ställde till det för mig den 21 mars. Det såg bra ut på eftermiddagen, så jag hade ställt upp montering och 8" tuben på kylning, men bara en knapp timma innan det var dags drog molnen in. Jag satt beredd vid teleskopet med kamera och allt igång ifall det skulle bli en spricka i molntäcket, men det blev det tyvärr inte då.

[Peter R]

I morse var det dags igen så jag hade satt väckarklockan på 03:45. Oddsen var ganska dåliga med i stort sett hela himmeln täckt av moln med några få luckor.
Men jag skymtade Jupiter så jag skyndade upp på terrassen och riggade stativet. Jag hade bara 15 minuters nerkylningstid och eftersom det blåste väldigt kraftigt så valde jag refraktorn som har ett betydligt mindre vindfång än min stora Newtontub.
Jag satte på en 2,5x Powermate för att inte gå upp för mycket i fokallängd och lyckades centrera och fokusera Jupiter några minuter innan Ganymede skulle visa sig i den extremt tunna kilen mellan Jupiters skugga och planetskivan.
Hela passagen i ljuskilen skulle vara från 04:15 till 04:31 och jag lyckades få ihop 16 sekvenser från kl. 04:10 med väldigt stor möda. Eftersom molnen passerade hela tiden framför Jupiter så försökte jag kompensera exponeringen i realtid men stundtals blev det för svårt med många utfrätta och andra nästan helt svarta rutor som följd.
Att få ihop den här animationen är något av det trixigaste jag har gjort på länge och även om den inte blev särskilt bra så känns det ändå som ett litet mirakel att det blev något över huvud taget med tanke på omständigheterna.

Norr är uppåt och alla tider är angivna i lokal tid

/*Peter R

20131203-Ganymede-2M.gif (133.21 KiB) Viewed 5769 times

131203 Ganymede SNPP-2M.jpg (259.04 KiB) Viewed 5769 times

[jwarell]

Fantastiskt Peter att se dessa filmer! Det är verkligen speciella händelser du har lyckats fånga. Synd att inte seeingen samarbetar bättre men vad ska man göra när jetströmmen ligger där uppe och stör hela tiden?

Har du fler esoteriska astrofenomen i kalendern?

/Johan

[Peter R]

Tack Johan,
mitt astroprogram StarryNightPro+ har visat sig sakna lite i precision i vissa hänseenden men är en enorm inspirationskälla i övrigt när det gäller den här typen av händelser.
Jag kan till exempel simulera Jupiter och månarnas rörelse och se utvecklingen över året på någon minut och helt plötsligt kan någonting flimra till som fångar mitt intresse. Det var så jag upptäckte dessa dubbla förmörkelser eller vad man nu ska kalla dem.
För några år sedan upptäckte jag vid en sådan simulering, en lite prick som närmade sig Jupiter. Det visade sig vara asteroiden Helena som var på optisk kolissionskurs med Jupiter och jag har inte hittat någon annan rapport om detta. Helena var på mag.12 och jag slutade fotografera endast 4° över hustaken. Det blåste småspik och bilderna var jättesvåra att behandla men det blev ändå en animation http://astronet.se/view_image.php?id=715 och stillbild: http://astronet.se/view_image.php?id=712&mode=large . Det är den lilla grönaktiga pricken som närmar sig Io.
Nu håller jag på att behandla några bilder på Uranus och Neptunus. Och så har jag naturligtvis mitt Sirius B-projekt som jag tror är inne på sitt 4:e år

Jag har också planer på en lite mera omfattande fotografisk studie av Jupiters molnband och deras utveckling över tiden samt differentierade rotationshastighet.
Lite som det man ser i den här animationen tagen från Voyager 1 1979 http://commons.wikimedia.org/wiki/File: ... educed.gif . Jag tycker den är helt enastående.
Ett sådant projekt kanske är för tidsödande för mig ensamen eller för svårt att få den nödvändiga kontinuiteten men om andra planetfotografer från andra delar av landet vill delta så ökar naturligtvis möjligheterna att få ihop några spännande sekvenser som visar en annan och mindre statisk sida av Jupiter.

/*Peter R

[Oortcloud]

Jag har också planer på en lite mera omfattande fotografisk studie av Jupiters molnband och deras utveckling över tiden samt differentierade rotationshastighet.
Lite som det man ser i den här animationen tagen från Voyager 1 1979 http://commons.wikimedia.org/wiki/File: ... educed.gif . Jag tycker den är helt enastående.
Ett sådant projekt kanske är för tidsödande för mig ensamen eller för svårt att få den nödvändiga kontinuiteten men om andra planetfotografer från andra delar av landet vill delta så ökar naturligtvis möjligheterna att få ihop några spännande sekvenser som visar en annan och mindre statisk sida av Jupiter.

/*Peter R

Det där har intresserad mig sen, om jag inte minns helt fel, du visade en animation av två bilder tagna med ett par veckors avstånd. Det vore kul om man kunde få i hop en större serie bilder. Jag provade lite förra året, men det rann ut i sanden. Om vi vore flera som samlar bilder så ökar naturligtvis möjligheten att få till fler bilder. Jag är gärna med på ett hörn om det kan vara till hjälp.

Fördelarna med att vara ett par stycken är ju att man kan få mer klara nätter/kvällar i och med att man bor på olika håll i landet. Dessutom ökar nog chansen att någon har möjlighet med tanke på att de flesta nog jobbar på dagarna och sover på nätterna.

Martin