Qatar-1b Exoplanettransit - Lars Hermansson, Mats Johansson

[LasseH]

Ny bild i galleriet
Objekt: Qatar-1b Exoplanettransit
Exponering: L:167*45s, bin 2x2
Fotograf: Lars Hermansson, Mats Johansson
Teleskop: OGS RC-16 f/9
Kamera: Atik 11000M
Kommentar: I onsdags fick båda huvudteleskopen på Sandvreten observera samma exoplanettransit för att få en jämförelse. T45 är en 45 cm f/4,5 Newton med en SBIG ST-7E. 157*30s, bin 1x1 i C-filter.
Observationerna är rapporterade till Exoplanet Transit Database (ETD) och TRESCA:

http://var2.astro.cz/EN/tresca/transit- ... 1384456923 T45
http://var2.astro.cz/EN/tresca/transit- ... 1384453258 T41


Klicka for att se stor version av bilden

[Peter R]

Det är alltid lika fascinerande att ni kan mäta dessa små magnitudskillnader som påvisar en exoplanettransit.
Båda kurvorna är väldigt samstämmiga i mina oinsatta ögon men det är en ganska stor avvikelse mellan den absoluta magnitudskattningen mellan teleskopen.
Går det att förklara och har det någon praktisk betydelse i sammanhanget?

/*Peter R

[LasseH]

Observant! (Vi trodde vi skulle komma undan med den detaljen, hehe)
Skillnaden har ingen betydelse då man bara är intresserad av relativ fotometri i detta fall, dvs storleken på magnituddroppet. De olika absolutvärdena är en följd av att vi använt olika jämförelsestjärnor vid de båda observationerna och Maxim har sedan anpassat absolutnivån på något vis. Att det blev olika jmfr-stjärnor berodde på att vi utvärderade T41 data först med sitt enorma chip och använde stjärnor som inte finns med på T45 data med pyttechip.

[jwarell]

Observant! (Vi trodde vi skulle komma undan med den detaljen, hehe)
Skillnaden har ingen betydelse då man bara är intresserad av relativ fotometri i detta fall, dvs storleken på magnituddroppet. De olika absolutvärdena är en följd av att vi använt olika jämförelsestjärnor vid de båda observationerna och Maxim har sedan anpassat absolutnivån på något vis. Att det blev olika jmfr-stjärnor berodde på att vi utvärderade T41 data först med sitt enorma chip och använde stjärnor som inte finns med på T45 data med pyttechip.

Jättesnyggt, den mest tydliga upptagningen av en exoplanettransit som jag har sett från det här landet!

Ett tips är att göra tidsseriefotometrin i AAVSO:s Vphot istället för att få mer kontroll på fotometrin och en stabilare magnitudbestämning. I Vphot kan man utnyttja en ensemble snarare än en enstaka jämförelsestjärna som i Maxim. Det kan nog även bidra till att reducera den fotometriska spridningen ytterligare.


/Johan

[Lazze]

Jätteintressant och därmed några riktiga nybörjarfrågor från en som inte sysslat med planettransitar tidigare:

Det är ju 2 grafer för vardera teleskopet som verkar identiska förutom att det står att trendlinjen tagits bort på den nedre, men den finns ju markerad så jag undrar varför 2 kurvor?

Fås planetens radie fås fram ur transittiden? Måste inte planetens hastighet vägas in också eller är den given om man vet avståndet till dess stjärna (har nog glömt en del från fysiklektionerna)?

Jag antar att man är tvungen att använda katalogdata för stjärnans radie och kan därefter beräkna planetens radie, eller får man fram stjärnradien också ur mätdata?

/Lasse

[glappkaeft]

Det är ju 2 grafer för vardera teleskopet som verkar identiska förutom att det står att trendlinjen tagits bort på den nedre, men den finns ju markerad så jag undrar varför 2 kurvor?

Kurvan i graferna är inte trendlinjen utan en kurvanpassning till datat. Trendlinjen som tas borti den undre grafen är effekter som extinktion som beror på hur högt stjärnan står. Eftersom en transit tar ett par timmar så kan det göra en viss skillnad (dock nästan obefintlig denna gång).

Fås planetens radie fås fram ur transittiden? Måste inte planetens hastighet vägas in också eller är den given om man vet avståndet till dess stjärna (har nog glömt en del från fysiklektionerna)?

Jag antar att man är tvungen att använda katalogdata för stjärnans radie och kan därefter beräkna planetens radie, eller får man fram stjärnradien också ur mätdata?

Det finns en förklaring på denna sida: http://var2.astro.cz/EN/tresca/geometry_legend.php

[Lazze]

Ok. Så det är planetradie och vinkel man får ur mätdata, stjärnradie måste tas från katalogdata. Stjärnmassan fås från luminositeten och sen hittade jag på nätet hur man får omloppsradien ur perioden och stjärnmassan.

/Lasse