Visuella observationsprogram.

[Tompa]

Under variabeldagarna i Göteborg enades vi om att ta fram visuella observationsprogram för fältkikare och teleskop. Detta i syfte att ha något gemensamt att jobba kring samt även för att underlätta för nybörjare, då det kan vara bra att kunna jämföra med andra observatörer. Det finns säkert mer bra idéer om varför, men jag har glömt bort dessa under resans gång... Hur som helst så fick jag uppdraget att samla in åsikter, och därefter sammanställa det hela. Så här blev det:

SVO visuellt program för mindre fältkikare:
R Sct, U Mon, eta Aql, omi Cet, chi Cyg, u. Her, RZ Cas, g Her, Z UMa, AF Cyg, V CVn
http://var.astronet.se/programinfo.php?program=16

SVO visuellt program för större fältkikare/teleskop:
RS Ori, U Ori, R And, R Tri, R Leo, RS UMa, S UMa, T UMa, R Boo, W Her, W Lyr, AK Peg, AM Peg, U Sge, CH Cyg, SS Cyg, R CrB, LD 323
http://var.astronet.se/programinfo.php?program=17

Klicka på länkarna så kommer ni direkt till sammanställningssidan för programmen (tummen upp till Thomas K som snickrat till denna funktion).

Jag har även en idé om att presentera dessa stjärnor, tillsammans med tips om hur man skriver ut jämförelsekartor och stjärnhoppningskartor, på saaf.se under variabelsektionen.

Önskemål och synpunkter på valet av stjärnor görs bäst i denna tråd!

Med hopp om klara skyar,
Tomas W

[wilt]

Bra!

/Gustav

[ThomasK]

Bra, jag ska fortsätta fylla på med obsar för de av stjärnorna jag når från min balkong (flera av dem har jag redan obsat i några år). Jag kan tänka att det kan vara kul för en nybörjare att börja med några stjärnor som som redan följs av några vana variabilister och där det finns resultat att jämföra sina egna bedömningar mot.

[Corpze]

Detta verkar spännande för nybörjare på variabler, men något som jag funderar på är vad alla förkortningar betyder, finns det någon guide för de? Vilka typer av variabler är representerade i de två nämnda programmen? På kurvorna så finns det en del som sticker ut ordentligt, te.x U SGE i sagitta.

Hur gör ni rent praktiskt för att hitta stjärnorna ni ska obsa? Hoppar, skriver in kordinater i handkontroll...?

MVH Daniel

[Tompa]

Hej Daniel!

En variabel stjärnas namn talar i princip om upptäcktsordning och stjärnbild (angiven i latinsk genitiv, av någon anledning). Här står mer om hur variabla stjärnor namnges: http://en.wikipedia.org/wiki/Variable_star_designation

För att kunna skatta variablernas magnitud rent visuellt behövs jämförelsekartor, som kan laddas ner enkelt och gratis från aavso.org. Jag använder stjärnhoppning, som jag tycker går snabbast. GOTO-funktionen på EQ6 och CGEM är ganska långsam och handkontrollen innehåller inte många variabla stjärnor i sin databas. Därför brukar jag använda Tri-Atlas i A- och B-versionen. Länk: http://www.uv.es/jrtorres/triatlas.html. En bonus med stjärnhoppning är att man får ganska bra koll på stjärnhimlen efter ett tag. Däremot är det jobbigt att stjärnhoppa nära zenit, i alla fall med ett dobson.

På SVO-s hemsida finns mer att läsa: http://var.astronet.se/. Välj Publikationer - Börja med variabler i menyn till vänster.
Testa gärna själv. Lite variabelobsande är bra träning även för deep-sky fantaster!

Ha det gott,
Tomas W

[ThomasK]

För de olika förkortningarna och förklaringar till de olika typer av variabler som finns kan man hitta på t.ex dessa ställen.

GCVS (General Catalogue of Variable Stars): http://www.sai.msu.su/gcvs/gcvs/iii/vartype.txt Detta är originaltexten till de typer som används i GCVS. Denna finns också inlagd i SVO genom länken för "Typ" när man går in under GCVS-katalogen eller listar observationer.

AAVSO: http://www.aavso.org/types-variables Här finns först en kortare beskrivning av de vanligaste typerna. Överst på sidan finns också en länk till ett mer omfattande dokument med alla typer. Detta är en mer uppdaterad beskrivning än den i GCVS.

Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/Variabla_stj%C3%A4rnor En beskrivning på svenska över de vanligaste typerna.

När jag i tonåren började med astronomi och hade en liten Hobbex-refraktor tyckte jag det var rätt svårt att stjärnhoppa och hitta på himmeln och blev lite bränd. När jag många år senare började på nytt ville jag därför börja enkelt och bestämde mig för en rejäl kikare. Blev så nöjd att fortsatt med den. I början obsade jag objekten i boken "The observer's Sky Atlas" av E. Karkoschka som innehåller både DSO, dubbelstjärnor och variabler. Efter hand blev det mer och mer variabler...

Fördelen med kikare är att jag får rättvänd bild, kan använda båda ögonen och har ett stort synfält. Nackdelen är att jag inte kommer jättedjupt ner i magnitud (ca 11.5 som bäst), inte kan ändra förstorning och det är jobbigt att titta högre upp än 60 grader. Nu använder jag Cartes du Ciel för kartor på min dator samtidigt som jag obsar. Till CdC kan man ladda ner GCVS-katalogen, så då blir det lätt att hitta variablerna. Det tog ett par veckor att bli vän med hur skalan på kartorna motsvarade vad man såg på himmeln, men sen tycker jag aldrig det varit något problem med att hitta rätt fläck på himmeln där variabeln man är ute efter finns. När jag körde efter "The Observer's Sky Atlas" lärde jag mig stjärnbilderna rätt bra och huvudstjärnorna i resp. stjärnbild, vilket har varit till stor nytta.

Om jag ska hitta en ny stjärna jag aldrig sett förut ser jag först vilken eller vilka stjärnor för blotta ögat den är närmast och försöker hitta en väg eller mönster med svagare stjärnor som leder till målet. Det är bra om man runt den starka stjärnan man utgår ifrån kan hitta två svagare som pekar på målstjärnan så man får riktningen rätt. Sen är det bara att rikta kikaren mot startsjärnan och försöka följa mönstret från kartan. Med CdC kan man ställa in zoomningen och hur svaga stjärnor som visas så det stämmer med vad man ser i kikaren, då blir det rätt lätt. Har man sen sett samma stjärna några gånger så lär man sig "stjärnvägarna" rätt snabbt och kan hitta stjärnan utan karta.

[Corpze]

Tack för info, jag skall läsa på ännu mer för att underlätta vid obsandet, CdC använder jag redan så jag kan ju komplettera med GCVS där också. ska nog printa ut en stjärnkarta och ta med kikaren på jobbet inatt, de lovar klart väder

MVH

[wilt]

Detta verkar spännande för nybörjare på variabler, men något som jag funderar på är vad alla förkortningar betyder, finns det någon guide för de? Vilka typer av variabler är representerade i de två nämnda programmen? På kurvorna så finns det en del som sticker ut ordentligt, te.x U SGE i sagitta.

Hur gör ni rent praktiskt för att hitta stjärnorna ni ska obsa? Hoppar, skriver in kordinater i handkontroll...?

MVH Daniel

I det visuella programmet finns några miravariabler, dvs långsamt pulserande variabler med en periodicitet som kan ligga på i storleksordningen ett år; några halvregelbundet varierande stjärnor som V CVn och Z UMa, dvs stjärnor som precis som mirorna pulserar men med en mindre amplitud, 1-2 magnituder, och kortare period än mirorna; en representant för dvärgnovorna, SS Cyg, som då och då flammar upp från magnitud 12 till 8; samt några förmörkelsevariabler, vars ljuskurvor, precis som du skriver, sticker ut ordentligt. Där händer det inte så mycket utom under förmörkelsen då det å andra sidan går ganska snabbt, man ser hur variabelns ljus ändras på en kvart eller så. Tidpunkter för förmörkelser kan förstås förutsägas, så man vet vilka kvällar det är lönt att obsa en förmörkelsevariabel. Sådana förutsägelser finns till exempel i SVO, på Krakowsidan samt på BAA.

För själva skattandet av variabelns ljusstyrka brukar jag, när jag observerar med fältkikare, använda AAVSOs karta med 5 graders synfält och mag 10 som gränsmagnitud. De går förstås att ladda ner från AAVSOs kartserver VSP, men de finns även som direktlänkar via SVO (Stjärnor och stjärnbilder i vänsterspalten, sök i GCVS, skriv in stjärnans namn och klicka sedan på "Mer").

För att stjärnhoppa fram till variabeln använder jag vanligtvis inte CdC eller TriAtlas utan oftast AAVSOs karta med 15 graders synfält. I vissa fall har jag behövt extrahjälp - tex är det inte alltid så meningsfullt att få fram en 15 graders AAVSOkarta över stjärnfattiga delar av himlen som exempelvis Camelopardalis, och då har jag använt en vidare karta som Mag 7 star atlas. Men i de allra flesta fall funkar kombinationen 15 och 5 graders AAVSOkarta.

För svagare teleskopiska variabler utgår jag från samma par av 15 och 5-graders AAVSOkartor för stjärnhoppning och använder sedan 1-graders eller 1/2-graders AAVSO-kartor för själva skattningen.

Lycka till med obsandet, Daniel!

/Gustav

[Corpze]

Nu har jag gjort min första riktiga observation av Eta Aquila. Jag hade svårt att finna jämförelsestjärnor med aavso's kartor med 3grader fov så jag fick jämföra med Alshain som ligger ca 6 grader ovanför. Jag skattade magnituden lite för länge vad jag tror (enligt Christer Jansson så skall man göra en väldigt snabb skattning?) och hade även lite svårt att finna rätt stjärna först, men jag skattade den som lite svagare än Alshain som är listad som 3,7, och Eta aquila såg jag var listad som ca 3,9 vilket stämmer rätt bra med min skattning.

Så nu har jag gjort min första registrering på SVO under signaturen SUD

[akjalam2]

Bra jobbat !! Eta Aql är ett perfekt start objekt. Vilket blir nästa ??

[Tompa]

Snyggt!
Kolla oxå in novan om molnen medger, http://www.astronet.se/phpBB3/viewtopic.php?t=7805

Mvh,
Tomas W

[Corpze]

Tackar, ja vet faktiskt inte men jag skall dricka upp en kopp kaffe och gå ut och se om jag kan hoppa till novan i delfinen

[wilt]

Gött mos, Daniel!

/Gustav