En bakvänd julkalender för DSLR bildbehandling

[HanssonJ]

Tack för det snabba svaret . Skall försöka börja testa detta under fm.

Mvh

Jörgen

[HanssonJ]

Hej - igen. Är det OK att ställa frågor under lucköppningen ?

I så fall ställer jag en här. Jag kan inte använda "Decode RAW files" , när jag försöker flytta över filerna från Filhanteraren till Iris-fönstret händer ingenting. Har löst det genom att använda kommandot "convertraw" i kommandoraden istället. Kör Iris 5.59 på en maskin med Windows 7 64-bitars. Har en Canon EOS 400D och ställt in på "Canon (5D/20D/40D/350D/500D) i Iris.

Mvh

Jörgen

[Starsoft]

Hej Jörgen

Jag hittar ingen uppgift om just din kamera men den verkar ju stödjas så det borde gå med dialogen, men om det gick med kommandot "CONVERTRAW" så tycker jag det hur som helst är ett lika bra eller bättre sätt.

Om Iris skulle trassla eller inte kunna göra det man vill i någon dialog så brukar det alltid finnas fler och bättre varianter att lösa problemet i form av kommandon, för det primära sättet att använda Iris är via kommandon, dialogerna är bara för de enklaste uppgifterna.

Anders

[ThomasK]

Hej - igen. Är det OK att ställa frågor under lucköppningen ?

I så fall ställer jag en här. Jag kan inte använda "Decode RAW files" , när jag försöker flytta över filerna från Filhanteraren till Iris-fönstret händer ingenting. Har löst det genom att använda kommandot "convertraw" i kommandoraden istället. Kör Iris 5.59 på en maskin med Windows 7 64-bitars. Har en Canon EOS 400D och ställt in på "Canon (5D/20D/40D/350D/500D) i Iris.

Mvh
Jörgen

Jörgen, låter lite konstigt att det inte skulle funka. Kolla först att du valt Canon som kameratyp i Iris, sen att dina RAW-filer har filändelsen .CR2. När du drar över dem till Iris ska det vara till fönstret med rubrik "Decode RAW files, Drag and drop files from the Explorer..."

[ThomasK]

Intressant text om Iris Anders. Som van användare av Iris är det en del saker som var nytt för mig eller sånt jag inte funderat på förut.

För den som vill pröva en alternativ guide för bildbehandling med Iris finns en guide jag skrivit på http://var.astronet.se under "Länkar -> Guide - Fotometri med DSLR". Eller direkt via http://var.astronet.se/doc/Fotometri_med_DSLR.pdf

Fokus är hur man använder sin systemkamera till fotometri, men den grundläggande bildbehandlingen är i stort sett densamma även för "pretty pictures". Guiden innehåller lite information om bildens uppbyggnad, tips om hur man tar bilderna och steg-för steg hur de behandlas.

[HanssonJ]

Hej. Har hittat varför det inte fungerade att lägga in Raw-filerna via dialogen. Hade packat upp Iris i biblioteket "Program (x86)". Om man istället packar upp det i något annat bibliotek fungerar det, även i det "normala" Program Files. Kanske har att göra med att x86-biblioteket är lite speciellt om jag inte minns fel.

Mvh

Jörgen

[Starsoft]

Hej

Kanske har att göra med att x86-biblioteket är lite speciellt

Så är det, det finns en hel del obehagliga överaskningar av det slaget man drabbas av när man "tvingas" att gå över till 64bit windows.

Anders

[Starsoft]

Hej

Apropå Thomas guide för fotometri med DSLR så har jag naturligtvis läst denna utmärkta och mer seriösa manual, väntar med spänning på CCD versionen, kanske låg det en montering, en lämplig optik och en ccd under granen?


Dags för en ny lucka

FLATBILD

Flatbilden används för att mäta optikens varierande belysning av bildsensorn orsakat av vinjettering och skräp på optiken, och dessutom mäter man bildsensorns varierande ljuskänsliget över sensorn.

En bra flatbild kan göra underverk för vackra bilder och är nästan nödvändig för fotometri.

Metoder och utrustning för att ta en flatbild kan man läsa nya förslag på varje dag på nätet så jag nämner här bara den enklaste och kanske rentav den bästa metoden. Trä en vit plastpåse eller ett vitt tygstycke över tuböppningen och rikta telskopet mot en ljus vägg så att teleskopfronten belyses indirekt, fungerar utmärkt och kostar inget.

Bruset i flatbilderna påverkar inte slutresultatet på samma sätt som offset och mörkbild, därför behöver man inte ta lika många, men runt tio kan man nog kosta på sig. När man använder DSLR behöver man ju åtminstone bara ta en master flat eftersom man får med de tre olika färgerna i samma flatbild.

För att importera flatbilderna till Iris så gör man på samma sätt som med offset och mörkbilderna.

Med flatbilder så är det allra viktigast att man kontrollerar kvaliten eftersom det är vanligt att något blir fel när man exponerar dom på grund av över eller underexponeiring. I det här fallet så nöjer jag mig också med att bara kontrollera den första och den sista bildfilen i serien. Så först väljer jag filen C:\Astrobilder\M33_EOS300D_2007_08_24\Flat\crw_9035.crw via menyn "File -> Load a RAW File...". Här ser jag nu en ljus bild och efter att ha klickat på "Auto" så syns optikens vinjettering och en massa damm-donuts tydligt. Klickar man på den lilla knappen i menyn med de fyra inåtriktade pilarna så får man en ännu bättre bild av hur flatbilden ser ut.

För att se om flatbilden är rimligt exponerad så tar man fram histogramfunktionen i Iris, här får man prova på Iris dåliga sida, många dialoger är verkligen trubbiga att använda. Gå till menyn "View -> Histogram", då öppnas en dialog med bildens histogram med default skalning. Ta först tag i hörnet på dialogen och dra ut den så det blir en bra storlek, välj sedan "Options -> Axes Setup..." i dialogens meny. Under alternativet "Axe X" ändrar man Max till 4096 för kamernas högsta värde är 4096. Man kan också om man vill ändra "Tick spacing" till 1000, nu ser histogrammet vettgare ut.

Meningen med histogrammet är att staplarna som visar inom vilket intervall datat ligger, i det här fallet med tre färgfilter på sensorn så blir det tre staplar. Vilken stapel som är vilken färg saknar betydelse, huvudsaken att staplarna ligger på betryggande avstånd från 0 resp 4096 viket dom gör.

Sedan öppnar man den sista flatbilden i serien, crw_9054.crw, och gör samma undersökning med histogrammet. Eftersom den också ser OK ut så förutsätter jag att dom mellanliggande flatbiderna också är användbara.

Nu är det bara att importera flatbilderna på samma sätt som med offset och mörkbilderna, men i rutan "Name:" skriver man lämpligen @f_ i stället.

När importen är klar så ska vi skapa vår master flat. Gå via menyn "Digital photo -> Make a flat-field...", då kommer en liten dialog fram med några alternativ. I rutan "Generic name:" skriver man samma namn som när man importerade bilderna, @f_. I rutan "Offset image:" anger man det namn som man angav när man sparade offset filen, "offset" med andra ord, det brukar fyllas i automatiskt. "Normalisation value:" anger vilket ljusmedelvärde som den färdiga flatbilden ska normeras till, här föreslår Iris 5000 och jag har aldrig sett någon anledning att ändra på det. "Number:" är förmodligen också redan ifyllt med det antal mörkbilder som är aktuellt, 20 st. Klicka på OK och vänta.

När Iris är klar så skriver man "save flat" i kommandofönstret, om man har flera olika flatbilder vilket behövs om man använder extrna filter eller olika optikalternativ så måste man här namnge dom på något mera meningsfullt sätt.

Nu kan man radera alla filer som börjar med @ i arbetskatalogen.

Äntligen är våra master kalibreringsbilder klara så att vi kan börja med den egentliga bildkalibreringen och bildbehandlingen, i arbetskatalogen ska nu bara filerna offset.fit, dark.fit och flat.fit finnas och kanske också cosme.lst om man skapade kartan över de heta pixlarna i mörkbilden. Ny lucka i morgon.


ÖVERKURS 1

När flatbilden används vid kalibreringen så går programmet igenom bilden pixel för pixel och justerar den enlig följande formel:
justerad_pixel = ojusterad_pixel * flatbildens_medelvärde / flatbildens_pixelvärde
Det är den här formeln som gör att bruset i master flatbliden inte får någon påtaglig inverkan på den färdiga bilden eftersom flatbildens medelvärde divideras med bruset och resultatet blir bara runt ett.

ÖVERKURS 2

Om man i Iris markerar olika ställen i bilden och kontrollerar medianvärdena i sin master flat så kan man jämföra ljusvärdet i hörnen med ljusvärdet i mitten och därmed få en uppfattning av hur mycket optiken vinjetterar. Man får se upp lite för nu finns det i praktiken tre olika medelvärden i samma bild, ett för varje färg. Om man zoomar in ordentligt med knappen där pilarna pekar utåt i menyn så ser man tydligt pixelmatrisen.

Med en färgsensor är pixlarna grupperade i block om fyra där två har en grön mikrolins framför sig, en har en röd och den sista har en blå, därav de olika nivåerna på pixlarna i bilden. gissningsvis är den starkaste pixeln röd, de två lika starka är de gröna och den svagaste är den blå, ett normalt resultat om man använt en vanlig gödlampa som ljuskälla.

Man ser också tydligt att det är dags att rengöra optiken...

ÖVERKURS 3

Om man vill veta var upphovet till dammfläckarna, dust-donuts, finns så kan man göra på följande sätt.

Mät diametern på en lämplig blobb i pixels, i den här flatbilden finns två huvudstorlekar, jag tar den större varianten först, mäter diametern till ca 100 pixels. En pixel i en EOS300D är om jag minns rätt 6,4um, diametern blir då 0,64 mm på blobben. Eftersom kameran sitter på ett teleskop med en f/5 ljuskon så har ljuset färdats 5 * 0,64 mm för att orsaka en sådan blobb, den sitter alltså 3,2 mm från bildsensorn vilket borde vara framsidan på IR filtret i kameran. De små blobbarna ser ut att sitta 0,7 mm framför sensorn så det är antagligen skräp på insidan av IR filtret. Kamerna är moddad så det är väl damm från moddningen det handlar om, jag tror inte att Canon skräpar ned sina kameror på det sättet.

Anders

[Starsoft]

Hej

Då var det dags för att öppna en ny lucka, där det gäller att importera ljusbilderna så att bildbehandlingen med Iris kan börja.


LJUSBILDER

Det finns mycket att säga om att ta astrobilder som jag inte tänker beröra här men en del kommanterer kring mina gamla bilder på M33 kan vara på sin plats. Bilderna är tagna med min moddade 300D på en 10" newton under tidvis rätt så bra seeing, en front passerar förmodligen under de knappa två timmar som exponeringen pågår vilket visar sig genom att transparensen minskar kraftigt under sessionen, på den sista bilden ser man knappt galaxen.

Bilderna innehåller en del av de flesta problem man får med för stor tub på en klen montering och en del annat därtill, flex, dålig guidning, mekaniska trassel, dålig kollimering, dålig poljustering, störningar orsakade av fotografen...

Den största bristen är dock guidningen, hade jag haft tillgång till en användbar off-axis guider vid den har tiden så kanske prylarna hade stått kvar idag. En off-axis guider hade kunnat hantera den stora mängden flex som fanns i systemet, det gick som mest att exponera 3 minuter utan att flexet blev ett problem och de här exponeringarna på 6 minuter är ändå underexponerade. För att ta bilder med smalbandsfilter är exponeringstider på typ 30 minuter önskvärda så därför pensionerade jag så småningom prylarna.

Men jag tror det kommer att visa sig att man med bra bildbehandling kan skapa en trevlig bild även med dessa lite bristfälliga exponeiringar.

För att importera ljusbilderna som finns i mappen raw till Iris så gör man på samma sätt som med kalibrerigsbilderna men i rutan "Name:" skriver man lämpligen m33_eos300d_360s_2007_08_24 eller något annat beskrivande i stället.

Därefter kan det egentliga arbetet börja. Naturligtvis gör den kreative (eller lata) astrofotografen hanteringen av kalibrerings och ljusbilderna fram till den här punkten med hjälp av ett automatiskt Iris-script så att det sker automatisk utan ansträngning medan fotografen kopplar av och tinar upp med något stärkande.

Forts...

Anders

[Starsoft]

Hej

Först en liten korrigering, för att man ska kunna använda Iris standarddialog så krävs det att filen som brukar döpas till cosme.lst med listan över det hetaste pixlarna finns. För att skapa den så skriver man "load dark" i kommandofönstret, sedan "find_hot cosme 500", då laddar man först master dark och sedan listar Iris alla heta pixlar med ett högre värde än 500 i filen cosme.lst.


KALIBRERING AV BILDSERIE MED IRIS STANDARDDIALOG

Innan man börja kalibreringen kan det vara kul att titta på bildserien för att se vad den kan ha för egenskaper. Gå till menyn "View -> Animate...", då visas en liten dialog. Skriv i rutan "Generic name:" grundnamnet som man valde när man importerade sina ljusbilder, i mitt fall @m33_300d_ snabelat inleder jag med för att jag inte kommer att behålla de här filerna efter kalibreringen. I rutan "Delay:" kan man t.ex. skriva 150, klicka sedan på GO.

Nu rabblas bilderna igenom med 0,15 sekunders fördröjning, hur bra det blir beror på hur många dom är, hur stora bilderna är och hur snabb dator man har. På min dator fungerar det bra med dom här bilderna, man ser m33 röra sig under tiden exponeringarna pågått, det orsakas huvudsakligen av mekaniskt flex. De heta pixlarna man ser i bilden ligger naturligtvis stilla och ibland blinkar en liten flash från en kosmisk partikel som landat på sensorn.

På någon bild syns det dessutom en ljusbåge runt de starkaste stjärnorna, det är en vinby som skakat om tuben som orsakat det. Dessutom finns naturligtvis den obligatoriska sateliten med på en bid.

Lägg gärna märke till hur enormt mycket transparansen ändras under serien, det illustrerar hur vanskligt det är att jämföra utrustning med hjälp av bilder tagna vid olika tillfällen, i stort sett meningsöst.

Har man tur kan man naturligtvis se något intressant på en sådan här bildserie men det går lättare efter kalibreringen så att man slipper allt skräp som stör.

För att kalibrera bilderna med Iris standarddialog så går man via menyn "Digital photo -> Preprocessing...". I den dialog som dyker upp skriver man i "Input generic name:" sitt grundnamn på ljusfilerna, @m33_300d_. "Offset" är redan ifyllt med "offset" vilket bör vara namnet på master bias/offset filen. Samma med "Dark" om man nu inte har mera raffinerade namn på den filen.

Boxen "Optimize" kryssar man i om man vill att Iris ska anpassa nivån i master dark för att hantera att den är tagen vid "fel" temperatur eller exponeringstid, det kan vara användbart i det här fallet. Då måste man innan man klickar fram dialogen välja ut ett litet område i bilden där det finns gott om heta pixlar men få stjärnor, jag brukar markera ett område stort som ett frimärke ungefär.

"Flat-field:" innehåller redan "flat" som är rätt i det här fallet men här kan man behöva ha olika master flat för olika filter om man inte har en färgkamera. "Cosmetic file:" är filen cosme som vi skapade nyss, också redan ifyllt.

"Output generic name:" är grundnamnet på den nya bildserien som skapas, den är också tillfällig så jag brukar döpa den till samma som råfilerna men med två snabela i stället för ett, @@m33_300d_ och sedan fortsätta på samma sätt när man går vidare i bildbehandlingen tills att bildserien är klar då jag inte har några inledande @. "Number:" anger hur många bilder som ska behandlas, är oftast redan ifyllt med rätt antal.

Klicka på OK och vänta. Nu går Iris igenom filerna och subtraherar först med offsetbilden för att få bort grundnivån som i de här ljusfilerna ligger på ca 100. Därefter subtraheras ljusfilen med master dark, den operationen tar påtagligt längre tid om man använder "Optimize". Master dark tar bort så gott som alla heta pixlar. Därefter justeras ljusbilden med hjälp av flatbilden för att ta bort vinjettering och dammfläckar.

När processen är klar så kan man för jämförelsens skull köra animate på den nya serien för att se det fantastiska resultatet även med mina halvkassa kalibreringsbilder. Jämför det nedre vänstra hörnet där master flat är OK med det övre högra där den är kass. När man kör "Animate" med de kalibrerade bilderna så stämmer inte längre grundvädena som ligger i fits headern så bilden blir för mörk, det finns säkert något kommando i Iris som fixar till den nya serien på ett enkelt sätt men jag har inte hittat det ännu Vill man göra det manuellt så får man öppna filerna en i taget och klicka på "Auto" och därefter spara om dom, ingen kul operation men en gång kanske man kan göra det, om man nu inte hittar kommandot!

Vill man göra en jämförelse mellan bara två filer så laddar man in en fil i taget, klickar på "Auto" eller justerar nivåerna manuellt och sparar dom sedan som A1 och A2 t.ex. då går det bra att blinka dom med "Animate" funktionen. I det här fallet så kan man ta en fil ur den okalibrerade serien och sedan motsvarande fil ur den kalibrerade serien och döpa dom till A1 resp A2, blinkar man dom två filerna så syns värdet av kalibreringsbilder tydligt.

Nog för idag.

Anders

[Starsoft]

Hej

Ny lucka, nu börjar det hända saker.

Först lär jag nämna att jag har ändrat M31 till M33 där jag råkat skriva fel på några ställen tidigare i tråden...

OMVANDLING TILL FÄRGBILDER FRÅN SV-V BILDSERIE

Den kalibrerade bildserie som vi har nu är fortfarande svartvit men framför pixlarna på sensorn så sitter det små färgfilter som gör att pixlarna innehåller färginformation från röd, grön och blå kanal i ett visst system där två pixlar är gröna, en är blå och en pixel är röd. När omvandlingen till färgbilder sker så skapar man tre nya bilder per svartvit bild och kopierar sedan över informationen fån den svartvita biden på ett sådant sätt att färginformationen från respektive kanal hamnar i rätt bild. Då får man en röd, en grön och en blå bild, men dessa bilder saknar då färginformation i de pixelpositioner där de andra kanalernas information funnits. För att lösa det problemet används lite matematik för att beräkna ljusstyrkan i de positioner som saknas utifrån den information som finns, det här går förvånansvärt bra och förlusten i skärpa är normalt helt försumbar.

I Iris gör man konverteringen, eller framkallningen som det också kallas ibland genom att välja "Digital photo -> sequence CFA conversion..." då visas en liten dialog där man i rutan "Generic input name:" fyller i det aktuella grundnamnet för den kalibrerade bildserien, @@m33_300d_ i rutan "Generic output name:" skriver man t.ex. @@@m33_300d_ för att fortsätta med samma konvention. Om rutan "Number:" inte är ifylld skrivar man i antal bilder här, 15 i det här fallet. Som "Output file type:" väljer man "Color", sedan klickar man på OK och väntar.

När programmet är klart har man fått 15 st färgbilder, om man vill kan man köra vidare med resten av behandlingen utan att separera bilderna i färgkanalerna, det fungerar ganska bra men tidsvinsten är liten och resultatet bör bli bättre om man behandlar färgkanalerna var för sig. Dessutom så använder man då samma metodik som vid behandling av ccd bilder tagna med färgfilter.

För att separera färgbilderna i R, G, B så väljer man "Digital photo -> sequence RGB separation..." då visas en liten dialog där man i rutan "Generic name:" skriver @@@m33_300d_ , i rutorna för respektive färgkanal, "Generic _:" brukar jag skriva @@@m33_300d_R_, @@@m33_300d_G_ och @@@m33_300d_B_. "Number:" fylls i som vanligt om det inte redan är ifyllt. Klicka på OK och vänta.

Sedan kan det vara bra att normera bilderna till en lämplig nivå. Det gör man genom att välja "Processing -> Offset normalisation of a sequence..." på menyn. I dialogen som då kommer fram så skriver man in det aktuell agrundmanet i rutan "Input generic name:" @@@m33_300d_R_, I rutan "Normalisatin value:" brukar jag skriva 0. När det gäller "Output generic name:" så får man välja om man tror att man vill ha bildserien kvar för att testa olika metoder för allignment och stackning eller om man vill radera bilderna när man är klar, i så fall sätter man dit ett @ på vanligt sätt. Jag väljer att spara filerna så jag skriver m33_300d_R_ utan @. Klicka på OK och vänta och gör lika med alla tre kanalerna.

Har man nu gjort rätt så kan man radera alla filer som har ett namn som inleds med ett @ för att rensa i arbetskatalogen.

Nu finns det tre serier med färdigkalibrerade bilder som fortfarande är fotometriskt användbara, en serie för varje färgkanal, det som nu återstår är det klurigaste, att alligna bilderna för stackning och att välja stackningsmetod.

Återkommer...

Anders

[Starsoft]

Hej

AUTOMATISERING

Så långt som vi kommit med bilderna nu finns inga nyanser i hanteringen,man gör på samma sätt varje gång, alltid. Därför pushar jag igen för automatisering via script eller på annat sätt, det bör gå i alla anständiga program. Att hantera den här processen manuellt går väl ganska bra ganska länge men med tiden blir hanteringen trist och det smyger sig in fusk och fel i hanteringen. Med ett bra script så krävs bara ett klick och en kopp kaffe.

Det som kommer nu, alignment av bilderna inför stackningen och val av stackningsmetod är däremot något som med fördel utförs manuellt, det är också svårt att automatisera den här processen, i synnerhet om man har konstig geometri i bilden, stora bilder och/eller djupa exponeringar med många stjärnor.

Här kör jag igenom stackningsprocessen med de vanligaste och enklaste arbetssättet, sedan vid genomgången av CCD bilder kommer jag att beröra en del användbara varianter.

Iris har en hel mängd mycket avancerade funktioner för alignment och stackning som bara kan nås via kommandointerfacet som var och en med fördel utforskar själv


ALIGNMENT AV BILDERNA

För att bilderna ska kunna stackas till en slutbild så krävs att dom justeras så att dom överlappar exakt. Det gör man genom att välja "Processing -> Stellar registration..". Där skriver jag i rutan "input generic name:" namnet på grundfilen, m33_300d_r_ och som "Output generic name:" skriver jag "@m33_300d_r_ eftersom jag betraktar den som en tillfällig fil. "Number:" är som vanligt antalet filer som ska alignas. Som "Method" väljer jag "Three matching zones", det innebär att Iris letar stjärnor att rikta bilderna med i de övre hörnen och i mitten nedtill på bilden. I rutan "Zone size:" skriver jag 500 för 300 som är default kan vara lite lite med de här bilderna, det är storleken på rutorna där stjärnor identifieras som avses. Det här värdet är beroende av hur bilderna ser ut, bilder med mycket stjärnor behöver inte så stora rutor. Klicka OK och vänta, gör sedan samma sak med de övriga färgkanalerna. De övriga alternativen i dialogen lämnar jag för tillfället.

Sedan ska bilderna stackas, här använder jag den enklaste stackningsmetoden, summering/medelvärdesbildning. Den ger minst brus i slutbilden men är också sämst på att reducera defekter på enstaka bilder, satelitspåret finns t.ex. kvar i slutbilden med den metoden.

Välj "Processing -> Add a sequence..." så kommer en dialog fram där man på vanligt vis fyller i filseriens grundnamn och antalet bilder. "Normalize if overflow" kryssas i för att bilden ska skalas så att inte nivåerna i slutresultatet blir för höga så att starka stjärnor blir mättade och färglösa. "Arithmetic" kryssas för stackning med summa/medelvärdesbildning. Klicka OK och vänta. När programmet är klart ska bilden sparas, klicka på "Auto" för att justera nivåerna så att det går att se hur den ser ut. Spara sedan filen som @RGB_1 för röd kanal. Gör sedan likadant för de övriga kanalerna och döp dom filerna till @RGB_2 för grön och @RGB_3 för blå kanal.

Nu finns det tre bilder, en för varje kanal som ska kombineras för att ge en färdig färgbild men innan man gör det så är det lämpligt att aligna även dessa bilder. I det här fallet är dom inte så olika inbördes men ibland kan bilderna skilja sig mycket åt i de olika färgkanalerna och då uppstår de beryktade stoppljusfenomenen i slutbilden.

Gå till menyn "Processing -> stellar alignment..." och skriv @RGB_ som "Input generic name:", som "Output generic name:" anges lämpligen RGB_ utan @ för nu är det den färdiga bilden som skapas. Ange 3 bilder som antal, samma inställningar som nyss för övrigt, klicka OK och vänta.

I det här läget är det också användbart att skapa en syntetiskt luminansbild, det gör man genom att stacka de tre färgkanalerna till en summabild på samma sätt som nyss, den filen döper jag till RGB_L.


DEN "FÄRDIGA" BILDEN

För att slå ihop färgkanalerna till en färgbild så väljer man "View -> (L)RGB..." på menyn, skriver i namnen på sina R, G, B filer i rutorna för färgkanalerna, RGB_1, RGB_2 och RGB_3 i det här fallet. Sedan klickar man på Apply, inte på OK, och nu ser man den färdiga färgbilden. Klicka på OK för att stänga dialogen och beundra "mästerverket" För att se hela bilden så kan man klicka på knappen för halv storlek i menyn, då ser man verkligen den förfärligt ojämna bakgrunden ed massor av dammfläckar orsakat av kassa flatbilder, vilket är huvudanledningen till att den här bilden hamnade i det runda arkivet en gång i tiden. Som färgdata tillsammans med bra luminans från ett annat tillfälle så duger den däremot hyggligt.

Vill man exportera bilden för vidare behandling i Photoshop så skriver man "savepsd filnamn" i kommandofönstret så sparas en kopia som PS kan läsa in, se bara till att den inte innehåller negativa värden, det har PS svårt med, skviv "noffset 1000" i kommandofönstret innan man sparar filen så ska det gå bra.


LUMINANSBILD

Om man i dialogen (L)RGB fyller i namnet på sin luminansbild, RGB_L, i rutan "Luminace:", aktiverar checkboxen, ökar slidern för mättnad till 1,3 eller så och klickar Apply och sedan OK så får man lite annat utseende. Den största vitsen med att skapa en syntetisk luminasbild är att men får fler möjligheter till förbättringar i bilden, deconvolution t.ex.

Bilden går också att spara som jpeg om man skriver "savejpg filnamn 1" i kommandofönstret, 1 är bildkvalite i skalan 1-5.

Eftersom bilden har en rätt klen kvalitet så dividerar jag den först med 4 för att undvika "overflow", sedan väljer jag "Geometry -> binning..." på menyn och binnar med två, då ser den lite bättre ut. Sedan sparar jag den som jpg och det är den bilden ni ser här, ingen ytteligare behandling.




ÖVERKURS

Det finns massor av spännande möjligheter i Iris för att förbättra bilden utan att man förstör datainnehållet så den inte längre går att använda för fotometri, de möjligheterna lämnar jag till bildbehandling med Iris av CCD bilder.

Vill man bearbeta bilder till "pretty pictures" så går nog det utmärkt också, det gäller bara att hitta rätt kommando och skriva i rätt parametrar så går det nog att göra det mesta och lite till, men Iris dokumentation är klen, men gratis



Nu måste tomten försöka att ta lite nya egna bilder, återkommer med hantering av ccd bilder framöver.


Anders