Är det så? Nej, det är lite av en myt.
Jovisst kan astrofotografering vara svårt, näst intill omöjligt. Precis som all annan fotografering så kan det vara både enkelt och svårt beroende på vad man fotograferar och hur man gör det. Att fotografera en sten på marken rakt upp och ner är betydligt lättare än att fånga en fågel i flykten eller en fotbollsmålvakt som gör en kanonräddning. Det är ungefär likadant inom astrofotografering.
Att ta en bra bild på en liten ljussvag galax eller planetarisk nebulosa kan vara hiskeligt svårt, men att bara ta en bild av stjärnhimlen med kamera är inte speciellt svårt.
Är man intresserad av att bli astrofotograf är det viktigt att börja i rätt ända. Det räcker att man har en kamera. Det första steget är att ex. fotografera Månen eller att ta stjärnspår. Kameran är fast monterad på ett stativ och slutaren öppnas för några minuter så att man får stjärnspår i bilden. Det kan många gånger bli vackra bilder.
De flesta som är medlemmar i Astronet Online har på ett eller annat sätt provat på astrofotografering. Detta är inga nyheter för er. Men för dom som vill ta steget från ren visuell betraktelseastronomi till fotografisk så kan det vara lönt att läsa vidare.
Det finns en lite felaktig inställning till vad man behöver för att framgångsrikt fotografera deepsky-objekt. Den allmänna inställningen säger att man måste ha en stabil montering av god kvalitet med bra följning. Man måste inte ha det, men man kanske bör ha det om man ska söka sig längre ut i djuprymden.
Höga krav på utrustning medför höga kostnader vilket i många fall leder till att folk avstår från att astrofotografera. Det är lite synd.
Astrofotografering kan utföras på ganska enkla monteringar, till och med lite ostabila, bara man kan ställa in polaxeln hyfsat rätt och följa med justerrattar. Detta har jag bl a beskrivet i en artikel som handlar om piggybackfoto som ni hittar på denna länken:
http://www.swedbird.com/astro/piggyback.pdf eller om ni går in på http://www.astronet.se och kikar under Piggyback i menyn.
Nedanstående bild är tagen med kamera och 200 mm teleobjektiv monterad vid sidan av en 70 mm f/13 reftaktor som användes som guideteleskop. Båda var monterade på en billig EQ-3 montering (samma typ som leveraras med ex. Lotus, Lidl och andra nybörjarteleskop). Följningen skedde manuellt genom att vrida justerrattarna för hand.
På detta sättet, att följa för hand, är det möjligt att fotografera ganska obehindrat upp till brännvidder på 3-400 mm. Jag har själv fotograferat framgångsrikt med 600 mm, men då börjar det bli lite svårt. Men det går om man är noggrann.
Utöver att fotografera piggyback så finns det bl a Barndoortrackers, enkel montering av två brädskivor som gör det möjligt att fotografera med i alla fall 2-300 mm utan större problem. Det gäller bara att ställa in rätt från början.
Jag vill med denna tråden få till en diskussion som resulterar i att vi får fler astrofotografer och bryter ner myten om astrofotografering som en svår, dyr och krävande sysselsättning.
men jag tycker ändå att den fortfarande håller - speciellt med tanke på den enkla utrustningen.
