
Jag måste också erkänna att jag kan nog klämma in sex månar i synfältet


Precis! Det handlar om konsten att se. Och detta är en konst man erövrar först men erfarenhet. I början observerar man som om man vore ute i fullt dagsljus, dvs man noterar bara saker med hög ljusstyrka och bra kontrast. Men tiden tränar man ögat (eller snarare synsinnet) att uppfatta ljussvagare detaljer med obetydlig kontrast. Det är då exv M31 börjar växa.matti wrote:När det gäller suddiga grejer, som Andromeda, tycker jag att övning ger mycket.
Tre stjärnor kunde jag se där, inga problem med Mizar och Alcor också en mindre mitt emellan. Försökte mig också på dubbelstjärnhopen ovanför Perseus men de hittade jag inte. Det är inte helt lätt att navigera sig hellerRobin Andersson wrote:Prova på Mizar & Alcor. Ett binärt system med en del extra "komponenter" som syns med större instrument så som kikare/teleskop.
http://en.wikipedia.org/wiki/Mizar_and_Alcor
Med ögonen brukar de flesta se 2 stjärnor, med lite större kikare brukar 3st dyka upp. Med teleskop eller ännu större kikare dyker en fjärde upp. (Kan hända att du ser alla 4? Aldrig provat med sådan kikare du har men jag vet att de alla syns i mitt teleskop som heller är något vidare stort). Så de rekommenderar jag!
mvh
Robin Andersson