Skillnad mellan versioner av "Vattumannen"

Versionen från 16 november 2007 kl. 01.41

Vattumannen av Johann Hevelius

Vattumannen (Aquarius) är en stor och betydelsefull höststjärnbild. Stjärnorna är doch utspidda och uppdelade i små grupper (Asterismer) som inte förställer något speciellt. Den asterism som är lättast att hitta är Vattumannens hink. Gamma (γ Aqr), Eta (η Aqr), Pi (π Aqr) och Zeta (ζ Aqr) bildar ett Y eller Mercerdesstjärna.

Stjärnbilden ligger under Pegasus och öster om Stenbocken.

Vattumannen är omgiven av stjärnbilderna Pegasus, Lilla hästen (Equuleus), Delfinen (Delphinus), Örnen (Aquila), Stenbocken (Capricornus), Södra fisken (Piscis Austrunus), Bildhuggaren (Sculptor), Valfisken (Cetus) och Fiskarna (Piscis).

Mytologi

Karta

Intressanta objekt

Cassiopeia innehåller många dubbelstjärnor och många öppna stjärnhopar (minst 49 kända).

• NGC 147 och NGC 185 är två Dvärggalaxer som ligger nära kanten till stjärnbilden Andromeda. De är följeslagare till Andromedagalaxen M31. De har båda magnitud på runt 12 och ser ut som suddiga fläckar med tydliga kanter. De ligger omkring 250 000 ljusår från M31.

• NGC 457 är en ljus hop med 80 till 100 stjärnor. Med lite fantasi ser den ut som en uggla med utspridda "vingar" och två ljusare stjärnor som bildar dess "ögon".

• NGC 663 är en öppen stjärnhop som ligger 1/2 grad söder om NGC 654. I ett 150 mm teleskop ser denna hop med ungefär 80 stjärnor nästan rund ut, lite grand som en korsning mellan en öppen och en klotformig hop.

• M52 är en stor spridd och rik hop.

• Ungefär en halv grad från M52 hittar vi Bubbelnebulosan NGC 7635. På foton syns tydligt ett sfäriskt gasskal.

• NGC 281 även känd som Pacmannebulosan

• IC 59 och IC 63 är 2 nebulosor som ligger nära Gamma stjärnan dvs den mittersta i W. IC 63 ser lite ut som en komet eller med fantasi kejsare Palpatine från Star Wars.

Stjärnhopar, Galaxer och nebulosor