Skillnad mellan versioner av "Lyran"
Robert (Diskussion | bidrag) |
Robert (Diskussion | bidrag) |
||
| Rad 24: | Rad 24: | ||
*ζ Lyr: ytterligare en dubbelstjärna som kan upplösas med en vanlig kikare. | *ζ Lyr: ytterligare en dubbelstjärna som kan upplösas med en vanlig kikare. | ||
*RR Lyr: ger sitt namn till en klass av pulserande [[variabel stjärna|variabla stjärnor]], [[RR Lyrae-variabel|RR Lyrae-stjärnorna]]. | *RR Lyr: ger sitt namn till en klass av pulserande [[variabel stjärna|variabla stjärnor]], [[RR Lyrae-variabel|RR Lyrae-stjärnorna]]. | ||
| + | |||
| + | |||
| + | ==Stjärnhopar och nebulosa== | ||
| + | |||
| + | {| class="toccolours" border=1 cellspacing=0 cellpadding=2 align=center style="text-align:left; border-collapse:collapse; margin-left: 0; margin-right: auto;" | ||
| + | |- bgcolor="#a0b0ff" | ||
| + | ! style="text-align:center;" | Namn | ||
| + | ! style="text-align:center;" | [[Rektascension|RA]] | ||
| + | ! style="text-align:center;" | [[Deklination|Dec]] | ||
| + | ! style="text-align:center;" | Typ | ||
| + | ! style="text-align:center;" | Storlek | ||
| + | ! style="text-align:center;" | Magn | ||
| + | ! style="text-align:center;" | Anm | ||
| + | |- | ||
| + | | [[M57|M57 (NGC 6720)]] || {{RA2|18|53.6}} || {{DEC2|+33|02}} || [[Planetarisk nebulosa]] || 70" x 150" || 8.8|| | ||
| + | |- | ||
| + | | [[M56|M56 (NGC 6779)]] || {{RA2|19|16.6}} || {{DEC2|+30|11}} || [[Klotformig stjärnhop]] || 8.3' || 8.8 || | ||
| + | |- | ||
| + | | [[NGC 6791]] || {{RA2|19|20.7}} || {{DEC2|+37|51}} || [[Öppen stjärnhop]] || 16' || 9.5|| | ||
| + | |- | ||
| + | |} | ||
Versionen från 7 juni 2007 kl. 23.34
Lyra/Lyran är en av de 48 stjärnbilder som ursprungligen upptecknades av Ptolemaios, och är en av de 88 moderna stjärnbilderna. Det är en av de få stjärnbilder som påminner om det objekt det skall föreställa. Stjärnbilden består av en liten grupp av ganska ljusstarka stjärnor med den mycket ljusstarka Vega som även är en av stjärnorna i sommartriangeln
Ovanför Lyran hittar vi stjärnbilden Draken (Draco) och under Räven (Vulpecula). Vänster om Lyran finns Svanen (Cygnus) och till höger hittar vi Herkules (Hercules)
Mytologi
Enligt den grekiska mytologin skapade den unge guden Hermes en lyra från ett stort skölpdpaddskal (khelus) som han klädde med en djurhud och ett par antilophorn som han sedan skänkte till sångaren Orfeus. Efter dennes död placerade Zeus instrumentet bland stjärnorna.
Karta
Ljusstarka stjärnor
Några av de ljusstarka stjärnorna i Lyra är:
- α Lyr (Vega): med en skenbar magnitud på +0.03m är denna den näst ljusstarkaste stjärnan i norra stjärnhimmeln efter Arcturus i Björnvaktaren och den femte ljusstarkaste av alla. Dess spektralklass är A0
- β Lyr (Sheliak): en grupp förmörkelsedubbelstjärnor kallas efter denna variabla stjärna, Beta Lyra-variabler.
- δ Lyr: en dubbelstjärna som består av en blåvit stjärna med magnitud 6 och en variabel röd jätte (magnitud mellan +4 och +5).
- ε Lyr: en välkänd "dubbel-dubbelstjärna" där de två ljusstarka komponenterna är i sin tur själva dubbelstjärnor.
- ζ Lyr: ytterligare en dubbelstjärna som kan upplösas med en vanlig kikare.
- RR Lyr: ger sitt namn till en klass av pulserande variabla stjärnor, RR Lyrae-stjärnorna.
Stjärnhopar och nebulosa
| Namn | RA | Dec | Typ | Storlek | Magn | Anm |
|---|---|---|---|---|---|---|
| M57 (NGC 6720) | 18h 53.6m | +33° 02′ | Planetarisk nebulosa | 70" x 150" | 8.8 | |
| M56 (NGC 6779) | 19h 16.6m | +30° 11′ | Klotformig stjärnhop | 8.3' | 8.8 | |
| NGC 6791 | 19h 20.7m | +37° 51′ | Öppen stjärnhop | 16' | 9.5 |
