Skillnad mellan versioner av "Vattumannen"

Från Astronet
Hoppa till: navigering, sök
(Ny sida: thumb|350px|Vattumannen av Johann Hevelius '''Vattumannen (Aquarius)''' är en stor och betydelsefull höststjärnbild. Stjärnorna är doch u...)
 
 
(11 mellanliggande versioner av en annan användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
 
[[Bild:Jamieson_aquarius_capricornus.jpg|thumb|350px|Vattumannen av Johann Hevelius]]
 
[[Bild:Jamieson_aquarius_capricornus.jpg|thumb|350px|Vattumannen av Johann Hevelius]]
−
'''Vattumannen (Aquarius)''' är en stor och betydelsefull [[höststjärnbild]]. Stjärnorna är doch utspidda och uppdelade i små grupper (Asterismer) som inte förställer något speciellt. Stjärnbilden ligger under [[Pegasus]] och öster om [[Stenbocken]].
+
'''Vattumannen (Aquarius)''' är en stor och betydelsefull [[höststjärnbild]] som ingår i [[Zodiaken]] ([[Djurkretsen]]). Det är en relativt ljussvag stjärnbild där stjärnorna är utspridda och uppdelade i små grupper ([[Asterismer]]) som inte förställer något speciellt. Den [[asterism]] som är lättast att hitta är Vattumannens hink. Gamma (γ Aqr), Eta (η Aqr), Pi (π Aqr) och Zeta (ζ Aqr) bildar ett Y eller Mercerdesstjärna.
  
−
Vattumannen  är omgiven av [[stjärnbilder]]na [[Pegasus]], [[Equuleus|Lilla hästen (Equuleus)]], [[Delfinen|Delfinen (Delphinus)]], [[Örnen|Örnen (Aquila)]],  [[Stenbocken|Stenbocken (Capricornus)]], [[Södra fisken|Södra fisken (Piscis Austrunus)]], [[Bildhuggaren|Bildhuggaren (Sculptor)]], [[Cetus|Valfisken (Cetus)]] och [[Fiskarna|Fiskarna (Piscis)]].
+
Stjärnbilden ligger under [[Pegasus]] och öster om [[Stenbocken]].
 +
 
 +
Vattumannen  är omgiven av [[stjärnbilder]]na [[Pegasus]], [[Equuleus|Lilla hästen (Equuleus)]], [[Delfinen|Delfinen (Delphinus)]], [[Örnen|Örnen (Aquila)]],  [[Stenbocken|Stenbocken (Capricornus)]], [[Södra fisken|Södra fisken (Piscis Austrinus)]], [[Bildhuggaren|Bildhuggaren (Sculptor)]], [[Cetus|Valfisken (Cetus)]] och [[Fiskarna|Fiskarna (Piscis)]].
  
  
Rad 8: Rad 10:
  
 
==Mytologi==
 
==Mytologi==
 +
 +
'''Aquarius''' här till de äldsta kända stjärnbilderna och var den elfte i babyloniernas djurkrets. Den kallades "Regnets förbannelse" eftersom regntiden inleddes när stjärnbilden syntes första gången före soluppgången.
 +
 +
I den grekiska mytologin talar man om Deukalion, sänd av Zeus för att straffa människosläktet. Han landar tillsammans med sin hustru Pirrha vid Parnassos, och de bildar det nya människosläktet. Som tack får han vistas bland stjärnorna som vattumannen.
 +
I enm annan grekisk myt är Vattumannen den vackre unge herdepojken Ganymedes som Zeus förälskade sig i. Zeus skicka en örn (eller förklädde sig till örn enligt visa sägner)  för att flyga Ganymedes upp till Olympos där han blev gudarnas uppassare. Stjärnbilden intill Vattumannen är passande nog [[Örnen]].
 +
 +
Egyptierna ser i stjärnbilden nilguden, som vattnar det uttorkade landet. För araberna var det en mulåsna som bar på vattenbehållaren och de kallade stjärnbilden för Aö Sakib al Ma vilket betyder vattenbjudaren. I Kina hette den först Hiven Ying, den grymme krigaren, men senare döptes den om till Paon Ping, den utsmyckade vasen.
  
  
Rad 17: Rad 26:
 
==Intressanta objekt==
 
==Intressanta objekt==
  
−
'''Cassiopeia''' innehåller många [[dubbelstjärnor]] och många [[öppna stjärnhopar]] (minst 49 kända).  
+
* [[M2]] är en av de tydligaste [[klotformig stjärnhop|klotformiga stjärnhop]]arna på himmelen.  
  
−
* [[NGC 147]] och [[NGC 185]] är två Dvärg[[galax]]er som ligger nära kanten till stjärnbilden [[Andromeda]]. De är följeslagare till [[Andromedagalaxen]] [[M31]]. De har båda magnitud på runt 12 och ser ut som suddiga fläckar med tydliga kanter. De ligger omkring 250 000 ljusår från M31.
+
* [[M72]] är en av de minsta och svagaste av alla [[klotformig stjärnhop|klotformiga stjärnhopar]]arna i Messierkatalogen.
  
−
* [[NGC 457]] är en ljus hop med 80 till 100 stjärnor. Med lite fantasi ser den ut som en uggla med utspridda "vingar" och två ljusare stjärnor som bildar dess "ögon".
+
* [[M73]] är en asterism som Messier misstog för en nebulosa.
  
−
* [[NGC 663]] är en öppen stjärnhop som ligger 1/2 grad söder om [[NGC 654]]. I ett 150 mm teleskop ser denna hop med ungefär 80 stjärnor nästan rund ut, lite grand som en korsning mellan en öppen och en klotformig hop.
+
* Saturnusnebulosan [[NGC 7009]] har fått sitt namn då en i ett litet teleskop kan se ut som en liten planet med en ring runt sig.
  
−
* [[M52]] är en stor spridd och rik hop.
+
* Helixnebulosan [[NGC 7293]] är den största och den närmaste [[planetarisk nebulosa|planetariska nebulosan]].
−
 
 
−
* Ungefär en halv grad från M52 hittar vi [[NGC 7635|'''Bubbelnebulosan''' NGC 7635]]. På foton syns tydligt ett sfäriskt gasskal.
 
−
 
 
−
* [[NGC 281]] även känd som [[NGC 281|'''Pacmannebulosan''']]
 
−
 
 
−
* [[IC 59]] och [[IC 63]] är 2 nebulosor som ligger nära Gamma stjärnan dvs den mittersta i W. [[IC 63]] ser lite ut som en komet eller med fantasi kejsare Palpatine från Star Wars.
 
  
 
==Stjärnhopar, Galaxer och nebulosor==
 
==Stjärnhopar, Galaxer och nebulosor==
Rad 45: Rad 48:
 
! style="text-align:center;" | Anm
 
! style="text-align:center;" | Anm
 
|-
 
|-
−
| [[NGC ]] || {{RA2||.}} || {{DEC2||}} || || || ||
+
| [[M72|M72 (NGC 6981)]] || {{RA2|20|52.5}} || {{DEC2|-12|32}} || [[Klotformig stjärnhop]] || 6' || 9.3 ||
 
|-
 
|-
−
| [[NGC ]] || {{RA2||.}} || {{DEC2||}} || || || ||
+
| [[NGC 7009]] || {{RA2|21|04.2}} || {{DEC2|-11|22}} || [[Planetarisk nebulosa]] || 25" x 100" || 8.3 || Saturnusnebulosan
 
|-
 
|-
−
| [[NGC ]] || {{RA2||.}} || {{DEC2||}} || || || ||
+
| [[M2|M2 (NGC 7089)]] || {{RA2|21|33.5}} || {{DEC2|-00|49}} || [[Klotformig stjärnhop]] || 13' || 6.5 ||
 
|-
 
|-
−
| [[NGC ]] || {{RA2||.}} || {{DEC2||}} || || || ||
+
| [[NGC 7171]] || {{RA2|22|01.0}} || {{DEC2|-13|16}} || Gal. Sb || 3' x 2' || 12 ||
 
|-
 
|-
−
| [[NGC ]] || {{RA2||.}} || {{DEC2||}} || || || ||
+
| [[NGC 7184]] || {{RA2|22|02.7}} || {{DEC2|-20|49}} || Gal. Sb || 6' x 2' || 12 ||
 
|-
 
|-
−
| [[NGC ]] || {{RA2||.}} || {{DEC2||}} || || || ||
+
| [[NGC 7218]] || {{RA2|22|10.2}} || {{DEC2|-16|40}} || Gal. Sc || 2' x 1' || 12 ||
 
|-
 
|-
−
| [[NGC ]] || {{RA2||.}} || {{DEC2||}} || || || ||
+
| [[NGC 7293]] || {{RA2|22|29.6}} || {{DEC2|-20|48}} || [[Planetarisk nebulosa]] || 12' || 13 || Helixnebulosan
 
|-
 
|-
−
| [[NGC ]] || {{RA2||.}} || {{DEC2||}} || || || ||
+
| [[NGC 7371]] || {{RA2|22|46.1}} || {{DEC2|-11|00}} || Gal. Sb || 2' x 2' || 12 ||
 
|-
 
|-
−
| [[NGC ]] || {{RA2||.}} || {{DEC2||}} || || || ||
+
| [[NGC 7377]] || {{RA2|22|47.8}} || {{DEC2|-22|19}} || Gal. E1 || 2' || 12 ||
 
|-
 
|-
−
| [[NGC ]] || {{RA2||.}} || {{DEC2||}} || || || ||
+
| [[NGC 7392]] || {{RA2|22|51.8}} || {{DEC2|-20|36}} || Gal. Sb || 2' x 1' || 12 ||
 
|-
 
|-
−
| [[NGC ]] || {{RA2||.}} || {{DEC2||}} || || || ||
+
| [[NGC 7585]] || {{RA2|23|18.0}} || {{DEC2|-04|39}} || Gal. S || 2' x 2' || 10.7 ||
 
|-
 
|-
−
| [[NGC ]] || {{RA2||.}} || {{DEC2||}} || || || ||
+
| [[NGC 7606]] || {{RA2|23|19.1}} || {{DEC2|-08|29}} || Gal. S || 6' x 2' || 10.7 ||
 
|-
 
|-
−
| [[NGC ]] || {{RA2||.}} || {{DEC2||}} || || || ||
+
| [[NGC 7721]] || {{RA2|23|38.8}} || {{DEC2|-06|31}} || Gal. Sc || 3' x 1' || 12 ||
 
|-
 
|-
−
| [[NGC ]] || {{RA2||.}} || {{DEC2||}} || || || ||
+
| [[NGC 7723]] || {{RA2|23|38.9}} || {{DEC2|-12|58}} || Gal. Sb || 3' x 2' || 11 ||
 
|-
 
|-
−
| [[NGC ]] || {{RA2||.}} || {{DEC2||}} || || || ||
+
| [[NGC 7727]] || {{RA2|23|39.9}} || {{DEC2|-12|18}} || Gal. S || 4'x 3' || 11 ||
 +
|}
  
−
|}
+
[[Kategori:Stjärnbilder]]

Nuvarande version från 5 april 2011 kl. 17.07

Vattumannen av Johann Hevelius

Vattumannen (Aquarius) är en stor och betydelsefull höststjärnbild som ingår i Zodiaken (Djurkretsen). Det är en relativt ljussvag stjärnbild där stjärnorna är utspridda och uppdelade i små grupper (Asterismer) som inte förställer något speciellt. Den asterism som är lättast att hitta är Vattumannens hink. Gamma (γ Aqr), Eta (η Aqr), Pi (π Aqr) och Zeta (ζ Aqr) bildar ett Y eller Mercerdesstjärna.

Stjärnbilden ligger under Pegasus och öster om Stenbocken.

Vattumannen är omgiven av stjärnbilderna Pegasus, Lilla hästen (Equuleus), Delfinen (Delphinus), Örnen (Aquila), Stenbocken (Capricornus), Södra fisken (Piscis Austrinus), Bildhuggaren (Sculptor), Valfisken (Cetus) och Fiskarna (Piscis).


Mytologi

Aquarius här till de äldsta kända stjärnbilderna och var den elfte i babyloniernas djurkrets. Den kallades "Regnets förbannelse" eftersom regntiden inleddes när stjärnbilden syntes första gången före soluppgången.

I den grekiska mytologin talar man om Deukalion, sänd av Zeus för att straffa människosläktet. Han landar tillsammans med sin hustru Pirrha vid Parnassos, och de bildar det nya människosläktet. Som tack får han vistas bland stjärnorna som vattumannen. I enm annan grekisk myt är Vattumannen den vackre unge herdepojken Ganymedes som Zeus förälskade sig i. Zeus skicka en örn (eller förklädde sig till örn enligt visa sägner) för att flyga Ganymedes upp till Olympos där han blev gudarnas uppassare. Stjärnbilden intill Vattumannen är passande nog Örnen.

Egyptierna ser i stjärnbilden nilguden, som vattnar det uttorkade landet. För araberna var det en mulåsna som bar på vattenbehållaren och de kallade stjärnbilden för Aö Sakib al Ma vilket betyder vattenbjudaren. I Kina hette den först Hiven Ying, den grymme krigaren, men senare döptes den om till Paon Ping, den utsmyckade vasen.


Karta

Aquarius.png


Intressanta objekt

  • M73 är en asterism som Messier misstog för en nebulosa.
  • Saturnusnebulosan NGC 7009 har fått sitt namn då en i ett litet teleskop kan se ut som en liten planet med en ring runt sig.

Stjärnhopar, Galaxer och nebulosor

Namn RA Dec Typ Storlek Magn Anm
M72 (NGC 6981) 20h 52.5m -12° 32′ Klotformig stjärnhop 6' 9.3
NGC 7009 21h 04.2m -11° 22′ Planetarisk nebulosa 25" x 100" 8.3 Saturnusnebulosan
M2 (NGC 7089) 21h 33.5m -00° 49′ Klotformig stjärnhop 13' 6.5
NGC 7171 22h 01.0m -13° 16′ Gal. Sb 3' x 2' 12
NGC 7184 22h 02.7m -20° 49′ Gal. Sb 6' x 2' 12
NGC 7218 22h 10.2m -16° 40′ Gal. Sc 2' x 1' 12
NGC 7293 22h 29.6m -20° 48′ Planetarisk nebulosa 12' 13 Helixnebulosan
NGC 7371 22h 46.1m -11° 00′ Gal. Sb 2' x 2' 12
NGC 7377 22h 47.8m -22° 19′ Gal. E1 2' 12
NGC 7392 22h 51.8m -20° 36′ Gal. Sb 2' x 1' 12
NGC 7585 23h 18.0m -04° 39′ Gal. S 2' x 2' 10.7
NGC 7606 23h 19.1m -08° 29′ Gal. S 6' x 2' 10.7
NGC 7721 23h 38.8m -06° 31′ Gal. Sc 3' x 1' 12
NGC 7723 23h 38.9m -12° 58′ Gal. Sb 3' x 2' 11
NGC 7727 23h 39.9m -12° 18′ Gal. S 4'x 3' 11
Hämtad från "http://www.astronet.se/wiki/index.php?title=Vattumannen&oldid=3702"