Astronet forum

Hej.

Forumets mikaelanderlund och jag själv tänkte veva i gång ett litet AGN (Active Galactic Nuclei)-program, dvs fotografera och fotometriskt uppmäta ett antal (35 st) blazarer och kvasarer. För knappt hälften av dem finns inget i alla fall dokumenterat hos AAVSO sedan tidigare - vilket har föranlett en del kommunikation med dem.

AAVSO's Sebastian Otero berättade initialt att de har som strikt policy att inte lägga in extragalaktiska objekt i databasen. Han berättade vidare att de som redan ligger där tidigare har varit subjekt för kampanjer i någon omfattning, och då av den anledningen fanns i deras databas. Om vi kunde berätta varför dessa kvasarer är viktiga att följa - samt att lova att vi skriver ihop några papper till jAAVSO (journalen) - så skulle de ändå överväga saken.

Det skrevs en motivering, men när det gällde att sammanfatta projektet i deras Journal så drog jag mig personligen ur. Istället så framfördes det att vi rapporterar till AAVSO för de som redan finns, och de "nya" i stället hamnar i vår nationella databas "SVO". Detta tycks ha tagit skruv, för de gjorde en kovändning och vips så tillkom 16 nya AGNs i deras VSX/databas. De önskade dock å det varmaste att det vi presterar verkligen läggs in i deras databas - och det är ju tanken att detta görs parallellt med SVO-rapporten.

Nu har Thomas K även lagt in dem i SVO, så vi hoppas på observationer från fler observatörer! Skulle tippa på att två-fyra observationer per år är fullt tillräckligt, men här får gärna någon mer kunnig fylla i!

Både Mikael Anderlund och jag har i alla fall tagit våra första stapplande steg i fotometri, men hoppas genom detta lilla projekt att göra ytterligare framsteg. Det hade varit fantastiskt roligt om fler hoppade in i skattandet av dessa i många fall extremt avlägsna objekt. Vi hoppas så klart på deltagande av fler redan fotometri-kunniga observatörer också!

Innan jag klistrar in de objekt som nu AAVSO kallar "kampanj" så vill jag citera författaren Martin Mobberley i boken "Cataclysmic Cosmic Events - And How To Observe Them":

"In many cases AGN's are studied at radio or even X-ray/gamma-ray wavelengths by the professionals, but not in the optical spectrum; therefore, observing AGN is a really valuable pursuit, as the amateur can fill in the wavelength gap and even alert professionals to rise in brightness".

Här följer de objekt som nu eller inom snar framtid finns hos AAVSO fullt ut, och kanske finns det framledes ändå potential till publicering i deras journal - det får vi se:


Name: PKS 0405-12 (Eri)
Coord: 04 07 48.5 -12 11 36
Range: 14.3-15.4V
Type: AGN/QSO



Name: HS 0624+6907 (Cam)
Coord: 06 30 02.6 +69 05 03
Range: 14.1-14.5V
Type: AGN/QSO


Name: 3C 351 (Dra)
Coord: 17 04 41.5 +60 44 28
Range: 14.6-16.3
Type: AGN/QSO


Name: PG 1718+481 (Her)
Coord: 17 19 38.3 +48 04 13
Range: 14.6-14.9V
Type: AGN/QSO


Name: RXS J00066+4342 (And)
Coord: 00 06 36.6 +43 42 29
Range: 14.1-14.6V
Type: AGN/QSO


Name: PG 0804+761 (Cam)
Coord: 08 10 58.5 +76 02 43
Range: 13.7-14.7V
Type: AGN/QSO


Name: PG 1116+215 (Leo)
Coord: 11 19 08.8 +21 19 18
Range: 14.2-15.0V
Type: AGN/QSO


Name: PG 1351+640 (Dra)
Coord: 13 53 15.7 +63 45 46
Range: 14.0-15.2V
Type: AGN/QSO


Name: PG 1411+442 (Boo)
Coord: 14 13 48.3 +44 00 14
Range: 14.4-15.0V
Type: AGN/QSO


Name: 4C 74.26 (Cep)
Coord: 20 42 37.3 +75 08 02
Range: 14.1-15.1
Type: AGN/QSO


=============================BL LAC===================================



Name: PG 1553+113 (Ser)
Coord: 15 55 43.1 +11 11 24
Range: 13.5-15.3V
Type: BLLAC


Name: MG 0509+0541 (Ori)
Coord: 05 09 25.9 +05 41 35
Range: 14.4-16.0V
Type: BLLAC


Name: Mrk 180 (Dra)
Coord: 11 36 26.5 +70 09 28
Range: 14.3-15.4V
Type: BLLAC


Name: B2 1147+24 (Leo)
Coord: 11 50 19.2 +24 17 54
Range: 13.7-17.0V
Type: BLLAC


Name: OQ 530 (Boo)
Coord: 14 19 46.6 +54 23 14
Range: 10.8-16.5V
Type: BLLAC

Lysande initiativ!

AAVSO, och inte minst Sebastian Otero, är en perfekt samarbetspartner. Det är ju precis den här typen av genomtänkta och seriösa projekt som vi behöver massor av inom svensk och internationell amatörastronomi. Mycket handlar om att inte fastna i själva instrumentfrågan utan verkligen gå vidare för att studera de fantastiska objekt som finns på stjärnhimlen. Fotometri är det allra mest fruktbringande området, det visar sig gång på gång.

Viktigt är att tänka på möjligheten att även använda fjärrteleskop. Det är likgiltigt vem som äger utrustningen och var den står så länge resultaten är goda.

M v h
Hans Bengtsson

Fantastisk roligt att vi har kommit så här långt med ”kvasarprojektet”. Björn M har fått fram en bra och intressant lista på lämpliga kvasarer och blazarer. Jag själv håller nu på med att undersöka möjligheten att använda mig av iTelescope och/eller Bradford robotic telescope i projektet. Gustav H och Johan W har lovat hjälpa mig med fotometrin om jag kör fast med alla nya teleskop, filter och mjukvaror. Verkligen kul att alla är så hjälpsamma och entusiastiska .

Mycket bra jobbat! Vi behöver något att pyssla med när projektet "50 + 25 bortglömda miror" börjar närma sig någon form av slutrapport, eller vad det så småningom landar i. Jag ska ta med dessa i mina observationsprogram, som i sanningens namn är lite ostrukturerat efter diverse datorhaverier och byten av programvaror. Bot och bättring lovas

Mvh,
Tomas W

Ja det här blir spännande, härifrån Sverige har nog Thomas K haft mest jobb, tack för detta!

Här nedan är ytterligare några objekt som man kan slänga ett fotometriskt öga på. De finns alltså redan i AAVSO men inte särskilt välobserverade. Länkar i namn/beteckning direkt till FQM's hemsida. (Några lämpar sig troligen även bäst för just lite större fjärrteleskop i dess minima);

QSO: 4C 29.45, PG 1634+706, S5 1803+78

BL LAC:PKS 0048-09, QSO B1215+303, H 1722+119, QSO B1727+502, QSO B1959+650

Editering av första inlägget: Lagt till länk till information från "Frankfurt Quasar Monitoring" i namnet på alla objekt, bara att klicka sig vidare. Dessutom slängde jag in stjärnbildstillhörigheten inom parantes

Då blev kvasaren 3C 279 mitt första objekt som jag bestämde magnituden med fotometri. Jag har använt mig av ett teleskop i New Mexico (iTelescope) och programvaran IRIS vid magnitudbestämningen. Jag använde ett V-filter. Inlärningskurvan har varit brant men resultatet förvånansvärt bra. Alla kontroll stjärnorna visar på korrekt magnitud +/- 0.1 magnitud. Magnituden bestämdes till 15.2 och är inrapporterat till SVO och AAVSO .

3C 279 är en av de mest våldsamma kvasarerna på himlen. Ljusstyrkan kan variera med hela 7 magnituder i det optiska området! Högupplöst bilder av 3C 279 visar en jet producerad av ett supermassivt svart hål på ca en miljard solmassor. Beteckningen 3C 279 hänvisar till 3rd Cambridge Radio Survey (3C), där det här objektet upptäcktes som en radiokälla 1959.

Nästa kvasar på tur blir S5 1803+78 som troligen är i ett utbrott.

Vad kul Mikael! Fin start! Trotsade ett ryggskott och fotade 8 stycken nu under kvällen. Lilljäntan var med, hon knackade själv in koordinaterna från tabell och in i handkontroll och fotade också själv OJ 287 och 4C.74.26 med stort intresse! Detta tyckte hon var riktigt kul! I morgon får vi se om det blev något.

Samlar ihop lite material nu så får jag försöka ta mig uppåt i inlärningkurvan lite senare.

Kom du underfund med filter och magnituder etc? Vad kallas magnituden om man inte använder filter som vid DSLR-foto exempelvis?

Hej Björn! Va kul att tösen vill vara med och observera. I min familj får jag ingen med mig ut under stjärnorna (antingen är det för kallt eller så är det för många mygg). Pågen är intresserad av fotboll, tösen hästar och min fru hälsokost.

Vad det gäller filter så hoppas jag att någon variabelexpert kan hjälpa oss. Vad jag vet är att AASVO rekommenderar filter och då i första hand V-filter (gröntljus). Detta gäller också AGN-objekt. Om du inte använder ett filter blir det svårt att jämföra dina resultat med andras mätningar. Du kan ju fortfarande jämföra dina egna mätningar relativt och hålla koll på om ett utbrott sker men det blir svårt med det svenska vädret att göra tillräckligt många mätningar i följd. Men som sagt jag är osäker på filter och tekniken, och min första mätning av 3C 279 avviker ganska mycket från andra inrapporterade resultat på AASVO. Dock var uppskattningen av magnituden mycket bra när jag jämförde med kontrollstjärnorna så jag vet inte riktigt vad jag ska tro. Jag har dock bestämt mig för att följa 3C 279 under våren. Framöver kommer jag nog att koncentrera mig på några få blazarer.

/Mikael

Imponerande arbete, pojkar Trotsar man dessutom ett ryggskott för vetenskapen är man en hårding/dumdristig -bara att välja! Mikael, astronomiska observationer är hälsokost fast hälsosammare.

Magnus

Vi får se hur bestående intresset blir, det har kommit och gått mest. Men hon har varit med ganska mycket, minns hur hon en gång beskrev Albireo-dubbeln som "En guldig- och en grön elektricitetsboll" (ca 6 år då). Tyckte färgbeskrivningen var kul den också, men läste i efterhand att en av Struvarna hade ett särskilt eget system för färger där till och med "grönrosa" ingick!

Jag har Thomas K's Fotometriguide utskriven här någonstans i hyllan, har för mig han körde utan någon typ av filter på sin DSLR under AUR-EPS kampanjen. Ska läsa den igen! Jag skulle kunna tänka mig att de flesta av dessa objekt inte behöver sjusärdeles många obsar per år (Annat än kanske hos de optiskt våldsamma variablerna då, där kanske man får vara ganska flitig - läste att de kan variera med 1-2 tiondels magnitud per timme i några fall!). Lågamplitud-objekten tycks Stefan Karge dokumentera 2-6 gånger per år, viljet skulle funka ganska bra i det svenska klimatet... Där finns väl en del faktorer som spelar in för noggrannheten i bestämningen, höjd ovan horsiont osv.

@Magnus: Jag tror det var vare sig dumdristigt eller särskilt hårdkokt heller angående ryggen för det känns rejält mycket bättre idag! Kanske var det bra att knixa lite med ryggen, fick dock hjälp att baxa runt grejorna i går till stor del, och mekatroniken skötte ju assistenten... Hoppas allt gott på den östra utposten annars!

Påpassligt så damp det ner en summering för 3C 279 via VSNET nyss, listan var betydligt längre än så här men klippte ut 2014 års obsar (endast 27 gjorda) och så för 2015 via två kända namn :-)


20140103.469  15.72V  (Seiichiro Kiyota)
  20140103.472  14.88Ic  (Seiichiro Kiyota)
  20140226.180  <152  (Gary Poyner)
  20140304.988  <149  (Gary Poyner)
  20140321.985   153  (Gary Poyner)
  20140323.053   154  (Gary Poyner)
  20140324.064  <149  (Gary Poyner)
  20140407.917   152  (Gary Poyner)
  20140418.010  <149  (Gary Poyner)
  20140418.941  <149  (Gary Poyner)
  20140426.905   154  (Gary Poyner)
  20140502.914   153  (Gary Poyner)
  20140503.931  15.24V  (Diego Rodriguez)
  20140503.933  14.80R  (Diego Rodriguez)
  20140505.053  15.04C  (Gary Poyner)
  20140513.901  <145  (Gary Poyner)
  20140517.914  <149  (Gary Poyner)
  20140519.994  14.73C  (Gary Poyner)
  20140525.923   151  (Gary Poyner)
  20140525.999  15.11V  (Alicia Capetillo Blanco)
  20140530.983  15.57V  (Gary Poyner)
  20140531.926  <149  (Gary Poyner)
  20140601.014   159  (Adolfo Darriba Martinez)
  20140601.885  15.08R  (Diego Rodriguez)
  20140601.887  15.32V  (Diego Rodriguez)
  20140602.989  15.53V  (Miguel Rodriguez)
  20140614.924  15.59V  (Gary Poyner)
  20150219.434  15.17V  (Mikael Anderlund)
  20150222.047  <149  (Gary Poyner)

Jag har testat runt på några av objekten. PKS 0716+71 har fått några bilder de senaste två veckorna och är på väg ner i mörkare magnituder. Här har jag lagt upp en sida där mätningarna visas vartefter de kommer in: http://var.astronet.se/programinfo.php? ... lj+program

Mrk 180 är knepig att mäta, den är väldigt nära en annan stjärna så det gäller att ha bra upplösning i sitt system samt bra seeing.

Vad gäller filter så är V-filter bra, men det förutsätter en CCD-kamera. Har man en DSLR-kamera får man fota i färg och sedan splitta färkanalerna för att mäta i den gröna kanalen, som på det stora hela stämmer ganska väl överens med ett V-filter. Dessa magnituder anges som G eller TG hos AAVSO eller CV i SVO, till skillnad från V. Det funkar inte att sätta ett V-filter i en färgkamera, då blir det "tårta på tårta" och inga vettiga magnituder. Vill man sedan få mer "jämförbara" magnituder kan man ta fram sitt systems transformationskoefficienter och därefter mäta i två filter, t.ex B och V eller V och R. Har man gjort detta rätt har man så att säga "standardiserat" sina mätningar. Detta är överkurs och kräver en CCD-kamera. För detta projekt bör det funka hur bra som helst med en DSLR-kamera och mätning i grön kanal. Efter ett tag kan man kompensera sin offset så att olika individers mätningar stämmer överens med varandra.

Här är länk till AAVSO-s DSLR-manual: http://www.aavso.org/sites/default/file ... l_v1-3.pdf Jag har inte plöjt igenom denna, men den är rätt så ny och bör vara "up-to-date".

Kör hårt,
Tomas W

Det känns riktigt bra att vara med i Gary Poyners gäng

Där platsar du bra Mikael! Du får snart ytterligare sällskap hoppas jag

Fantastiskt bra vägledning Tompa, har sett de olika kanalerna när jag mekkat med kameran ute i mörkret. Så AAVSO hade också en DSLR guide, finemang. Ska tanka ner den. Tack!

Mrk 180 var en av de jag fotade i går, såg också nu att den ligger väldigt nära annat objekt. Lägger upp en bild här, förstorat ganska mycket för att man enklare ska kunna se. Som jag ser det utifrån bilderna som länkas till i första tråden under MRK 180, så är det den utpekade närmast spetsen på pilen. Edit: Såg att Karge hade loggat den till 14.7V i början på året, dalat en bit alltså.

Så här ser den ut genom min tub, rejält förstorad. Svårt att mäta den ren, dvs. utan att man får med lite av grannstjärnan. Är man bara konsekvent när man mäter så ska det funka. Detta innebär för sådana här mål att FWHM bör vara ungefär i samma härad för olika mätningar. Observera att norr pekar nedåt i denna bild: