Astronet forum

Hej på er.
Tänkte bara presenter mig lite snabbt och ställa en fråga eller två.
Jag är ny med astronomi och just nu så snurrar det tusen frågor. Jag bor söder om Helsingborg och först nu har jag reagerat på hur mycket allt är upplyst på natten.
Jag har kommit över en bunke med böcker att läsa, den första jag håller på att läsa är Solar System Observer's Guide. Jag förstår att med tiden så kommer många frågor besvaras i böcker och de jag vill få svar på direkt går ju oftast fint att hitta här på forumet. Stellarium är installerat på datorn och på telefonen har jag Skysafari, helt klart roliga och bra verktyg. Jag har även blivit medlem på SAAF.
Jag har skaffat ett Skywatcher 130p goto teleskop, Det jag än så länge har tittat på är Månen så klart och det var en cool känsla att se den så tydligt. Andromeda galaxen tog jag en titt på, den såg mest ut som en större mjölkig grej, jag hoppas att det var dåliga seeing och att det ska kunna gå att se spiralarmarna vid något tillfälle. För några kvällar sedan tog teleskopet ner till stranden och lyckades titta på Sturnus och det var en wow känsla.
Det jag har märkt är att jag vill ta bilder på det jag ser, inget ovanligt att det är det man vill har jag förstått och att ta bild med mobilen igenom okularet fungerar ju inte, månen blev hyfsad, Saturnus gick efter många försök att få någon bild där man tydligt ser att det är en gul prick med en ring runt. Stativet är ju fruktansvärt skakigt och att ställa in fokus vid 130x förstoring är inte lätt när objektet man har i okularet far rundor så fort man ens tänker på att röra teleskopet.
Jag antar att det första jag bör tänka på att byta ut är stativet till något stabilt och i så fall kanske se det långsiktigt, så jag i framtiden kan montera på stora grejer upp till 20kg. Men det kommer ju kosta klart och att övertyga frun om att det är en bra ide kan bli en utmaning.
Planeterna i solsystemet är det jag tänker böja rikta in mig på.
Har ni några tipps utöver solsystemet som jag kan börja skåda efter och som är realistigt att se något av med mitt 5,1" telekop?

Fredrik

Hej

Kul att du hittat ut i mörkret.

Generellt sett så är 130p ett trevligt litet teleskop, men som med mycket annat får man vad man betalar för. Är bra för att testa vattnet med dock.

Det finns i princip två vägar att gå, eftersom att teleskop är specialiserade tingestar så kan man inte kombinera bra optisk kvalitet, fotomöjligheter eller låg prislapp.

Ska du bara observera visuellt så rekommenderar jag ett dobsonteleskop. Då lägger du krutet på optiken.

Ska du fota så rekommenderas att man sparar till en ekvatoriell montering typ HEQ-5 eller NEQ-6 (NEQ-6 klara ca 10kg fotogrejer och ca 20kg för visuellt bruk) montering och därefter hänger på en enklare mer fotoanpassad tub med bredare bild tex ED-80 refraktor. Dvs då går krutet på monteringen. Ett alternativ är då att ha en separat tub visuellt tex en 200p newton eller kanske 250p men då blir monteringen lite underdimensionerad (därav är de stora newtonteleskopen av dobsontyp).

Planetfoto är en annan variant där man jobbar med korta exponeringar eftersom Månen, Jupiter och Saturnus (som är dom realistiska objekten) är så ljusstarka. Då behöver man inte en ekvatoriell montering. Du har ju själv provat fota saturnus genom mobilen och sett hur suddig den är, de som sysslar med planetfoto kompenserar för detta genom att ta tusentals bilder dvs filmsnutt och låta datorn filtrera den så gott det går.

Du kan se en hel del med din lilla tub men försök hitta en förening lokalt, eller åtminstone åka iväg från stan ett par mil för att få mindre ljusföroreningar.

En bra bok på just vad man kan se visuellt enkelt och vad man kan förvänta sig är "Turn Left At Orion". Vill du verkligen prova astrofoto så rekommenderar jag "Making Every Photon Count" som går igenom hela processen för att sätta upp en foto-rig.

Kom med mer frågor.

Hallå! välkommen hit och välkommen till en fantastisk hobby som är mer eller mindre outtömlig. på gott och ont..
ang Andromeda galaxen- då kommer aldrig kunna se några spiral armar med ett vanligt teleskop tyvärr.. dels är galaxen för stor för att den ska kunna få plats i ett tillräckligt kraftfullt teleskop för det (ungefär som 6 st månar i bredd ) , och i ett lite mindre med större synfält har det helt enkelt för lite ljussamlande förmåga. tyvärr så e ibland besvikelsen över vad man verkligen ser rätt påtaglig. även i bra förhållanden...
det du ser i teleskopet är långt ifrån de fina bilder man ofta ser på objekten. men med det sagt, man blir bättre och bättre på att urskilja detaljer ju mer man övar! averted vision är ett trick, att titta lite på sidan om objektet, alltså i själva eyepeicet, då kan svaga detaljer synas mkt bättre! sen kan jag rekommendera star clusters som bra nybörjar-objekt, blir väldigt bra i ett rätt enkelt teleskop. typ M13 som syns tydligt i väster. double cluster är oxo väldigt vackert! planeterna lika så. lite svårare objekt visuellt är nebulosor och galaxer förutom de allra ljusstarkaste. men UHC filter och O3 filter hjälper avsevärt till nebulosor!
användabara program / appar för att lära sig hitta lite är Star Walk, Sky Safari mm, riktigt bra!
och jag håller med föregående talare att ska du börja fota så börja med en refractor, alla mina bilder här på sajten utom den senaste är tagna med en Sky watcher 80ed pro, billig och bra första tub! Orion har en liknande som MÅNGA i astro världen använder.
bästa
Robban

Hallå.

Tack för tippsen. Det behövs verkligen att få lite hjälp med vad att läsa och vad som är bra att börja titta på, för som sagt så känns det just nu oändligt stort. Men hur äter man upp en hel elefant; en tugga i taget. Så tids nog och med lite tålamod kommer jag nog att hitta det jag kommer brinna för.
De där två böckerna som du tipsar om VigdisVZ låter precis som något jag behöver läsa, så de står nu införskaffningslistan.
Jag kollade på några av dina bilder Robert som du tagit med din ED80 pro och det är ju mycket snygga bilder som jag trodde man behövde mycket större grejer för att kunna få på till.

Fler frågor kommer att komma, och efter att läst era svar så har det poppat upp två nya frågor.
Om Andromeda galaxen är för stor så undrar jag om det finns någon galax som jag skulle kunna se spiralarmarna på med mitt teleskop?
Dobson med Goto är det inget som är bra för foto?

Fredrik

Fredrik! Angående din fråga om spiralarmar i galaxer så blir det dessvärre svårt. Med exceptionellt mörk himmel så skulle kanske ditt teleskop räcka till, men under normala omständigheter sannolikt inte. Däremot bör du kunna se en bit av spiralarmarna i M33. Galaxen kommer att framträda som en jämförelsevis stor, rund och mycket ljussvag sudd. Sudden ifråga är kärnan på galaxen. Från denna kärna utgår två stora huvudarmar, men dessa är alltså svåra att se. Längs armarna finns en hel serie så kallade HII-regioner, stora moln med pågående stjärnbildning. En av dem, NGC604, är mycket påfallande och faktiskt enklare att se än själva galaxkärnan. Sen finns det ett helt gäng till, men de är alla svårare att se. Jag gjorde ett obsprojekt av galaxen med min 16"are och här kan du se resultatet: http://www.astronet.se/view_image.php?id=2882.

/Johan

tjena! ja man kan komma långt med ett litet teleskop och långa exponeringar. Visuellt och foto är två rätt olika grejer i astronomi. foto är inte alls lika beroende av storlek för att samla ljus, utan där är det mer kameran och exponeringstid som styr. och "snabba" teleskop dvs låga F tal. men det är en hel vetenskap så det tänker jag inte ens försöka ge mig in på... lol. bra galaxer att börja med är Bodes galaxies, M81 och M82, även M51. de är synliga året runt här uppe då dom är i Karlavagnen. Men galaxer kommer aldrig att bli mer än en vit mjölkig fläck. att se formationer så som spiralarmarna då får du ha ett väldigt kraftfullt instrument. förmodligen en dobson med en öppning på 30cm eller mer. om det ens räcker... och pitch dark skies. jag är inte jätte-erfaren av visuell observation, alla fall inte från mörka platser, så nån annan kan säkert berätta för dig mer ingående vad du kan förvänta dig.
ur en artikel från Sky and Telescope

Setting expectations

"Glorious images of nebulae lead us to expect to see high def images in our eye pieces. What visual observers get are actually black and white smudges. The first time i saw andromeda in my 6 inch reflector i thought the mirror was dirty"

Hej Fredrik,

Du har fått många matnyttiga tips men det bästa du kan göra är att ta kontakt med amatörastronomer i ditt närområde.
Jag vill i sammanhanget göra reklam för Bengt Svenssons FB-grupp Astropixlar. Det är en grupp med bra stämning och flera lokala medlemmar. (Bengt bor för övrigt i Örkelljungatrakten.)

ASAK är en astronomisk förening baserad i Kristianstad men med medlemmar från hela Södra Sverige. Om intresse finns, vill vi gärna se dig som medlem. (Hemsidan nedan är tyvärr inte uppdaterad på senare tid men mötesdagar och medlemsavgifter stämmer.)

Bästa Hälsningar

Jonas

Hej.

Tack en gång för era tips och förklaringar. Att allt man ser bara är grått var jag redan införstådd med, men trodde dock att man skulle kunna se formen på de närmsta och ljusstarkaste galaxerna. Nu har jag lite mer klart med vad jag kan förvänta mig.

Timaoes: vilket tålamod att göra ett sådant obsprojekt, om det är vad du ser med en 16" så förstår jag att kunna se några armar med 5,1" inte är så realistiskt.

Jonas: jag ska absolut kolla upp ASAK även om Kristianstad känns som åt fel håll för mig, men det är ju också hur stämningen och personerna i en förening som avgör, så får vi se vad som händer.

I morse (5.05) när jag kom hem från jobb såg jag att Venus lyste starkt på en ljusblå himmel i NÖ, men det var inte någon ide att ta ut teleskopet för solen var nog bara några minuter från att gå upp.

En annan fråga jag kom på nu är hur ser en nebulosa ut i okularet? Är det som en ett tunt grått moln med lite ljusprickar i eller?

Fredrik

det beror på vilken, men M27 hantel nebulosan ser man tydligt formen på. färger ser man inte på natten, period. ( visst med jätteteleskop kan man urskilja lite färg, men det är marginellt. )

På norra stjärnhimlen är det nog endast M42 och M57 där man kan se färger. M42 redan i mindre teleskop medan man nog måste upp i ett 8" newton innan man kan se färg på M57. I min 12" newton kan man tydligt urskilja M57:s blåaktiga färg i ringen.
/Jonas

Å andra sidan kan man förstås se färger när det gäller stjärnor. Kolstjärnor är rejält röda och ser ut som små rubiner, oerhört vackra. Ibland händer det att röda stjärnor ligger inom områdena för öppna stjärnhopar och kan då genom sin färg skilja sig tydligt från stjärnhopens fysiska medlemmar.

mvh
Hans Bengtsson

Hej Fredrik!
Som Jonas skriver är du välkommen till våran lilla muntra astropixlargrupp på Facebook som nu inte är så liten längre. Jag har slängt ut en hel del tips där sista tiden som säkert bl.a. passar er som är på väg in i hobbyn.
Eftersom du inte bor så långt ifrån mig är du är också välkommen komma till mig för att spana in i en lite större tub än du har nu vid tillfälle.

Bengt

http://www.astropixlar.com

Hej.

Tack igen.
Om det bara blir lite väder till det så får jag ut och på lite mer allvar börja studera.

Bengt: Tack, jag kommer under dagen leta upp din FB sida. Det skulle vara kul att någon gång titta på lite större grejor när jag vet vad mitt teleskop levererar för att få lite bättre koll på vad man eventuellt vill uppgradera sig till.

Fredrik