Astronet forum

Ny bild i galleriet
Objekt: M76 (NGC650/651) Lilla Hantelnebulosan
Exponering: L47x5, R13x5, GB17x5. Totalt 470min.
Fotograf: Tomas Wikander
Teleskop: Skywatcher Explorer 190MN
Kamera: QSI 683-wsg8
Kommentar: Under hösten har jag samlat på mig bilder av M76 när jag testat utrustningen eller haft idétorka. Till slut har det blivit så pass många bilder att det var dags att få ändan ur vagnen och göra något av dessa.

Först lite info om M76:
Objektet upptäcktes år 1780 av den franske astronomen Pierre Méchain och upptogs i Charles Messiers katalog som nummer 76. År 1918 klassificerades M76 som en planetarisk nebulosa av den amerikanske astronomen Heber Doust Curtis Olson (kan man ana ett svenskt påbrå...?). Det finns uppgifter om att walesaren och amatörastronomen Isaac Roberts år 1891 föreslagit att M76 kunde vara en nebulosa liknande ringnebulosan (M57), men sedd från sidan. Issac Roberts är annars mest känd för att, redan år 1888, ha fotograferat den stora nebulosan i Andromeda -nu mer känd som Andromeda-galaxen. I dag klassas M76 som en bipolär planetarisk nebulosa.

Avståndet till M76 är ca. 2500 ljusår och nebulosans diameter är ca. 1,2 ljusår. Som en jämförelse: avståndet Solen - Neptunus är ca. 4 ljustimmar, avståndet Solen till Oorts moln är ca. 1 ljusår. Den är ganska stor, i alla fall med jordiska mått.

Den skenbara magnituden är 10,1 och centralstjärnan som "driver" nebulosan har en magnitud av 15.9(V).

M76 har två NGC-nummer, NGC650 och 651. Detta kommer sig av att man tidigare trodde att M76 bestod av två separata emmisionsnebulosor.

M76 är ett av de svagare objekten i Messier-katalogen. Med ett hyfsat stort teleskop är det lätt att se M76, men några större sensationer är det inte frågan om. Jag har spanat in M76 i mitt 12-tums Dobson under hösten (man måste ju ha något att göra när kameran jobbar...) och har vid några tillfällen haft bra seeing och gått upp till 300 ggr förstoring. M76 har framträtt ganska tydligt med en dragning åt det gröna. Den ser verkligen ut som ett mindre syskon till M27, Stora Hantelnebulosan.
M76 går att se med fältkikare, men jag har inte lyckats. Om det beror på villa-områdes-himmel eller dålig kikar-teknik vet jag inte, men jag ska testa om jag hamnar under en riktigt mörk himmel.

Kort om bilden: Bilderna har kalibrerats, registrerats och stackats i PixInsight med en liten slutknorr i Photoshop.
Dessa verktyg har använts för bildbehandlingen i PixInsight:

Lum:
- Deconvolution, för att öka detaljer i bilden. Används med försiktighet.
- Dynamic Background Extractor, DBE, för att ta bort/dämpa gradienter.
- Multiscale Median Transformation, MMT, för att dämpa brus i bildens bakgrund.
- Histogram Transformation för att stretcha bilden.
- High Dynamic Range Wavelet Transform, HDRWT, för att förbättra kontrasten i nebulosans ljusa centrum.

RGB:
- Deconvolution, se ovan.
- DBE, se ovan.
- MMT, se ovan.
- Background neutralization och Color Calibration, för att färgkalibrera bilden.
- Subtractive Chromatic Noise Reduction, SCNR, tar snabbt bort oönskad grönhet.
- Histogram Transformation, se ovan

Slutligen användes verktyget LRGB combination för att slå ihop Luminans och RGB. Efter det blev det en snabb sväng i Photoshop för lite smart sharpen av nebulosan.

Nu är det bara att hoppas att min bildskärm är hyfsat kalibrerad denna gång. Jag får väl annars se sanningen i vitögat under morgondagen, när jag loggar in på jobbets dator. Det har ju hänt förr... :-)



Klicka for att se stor version av bilden

Jag tycker du har lyckats jättebra. Riktigt snygg bild och inte så ofta fotograferad.
På Astronet har jag sedan tidigare bara hittat Starsofts http://astronet.alderaan.nu/view_image. ... mode=large och Bengts http://astronet.se/view_image.php?id=1402&mode=large som jag också tycker är väldigt fina.

/*Peter R

Riktigt bra! Den där tuben levererar som vanligt.
Mycket data och bra bildbehandlat.

Mvh
Daniel

Snyggt foto Tomas! Man ser också stjärnhopen/asterismen Karhula 1 uppe till vänster.

http://www.deepskypedia.com/wiki/Karhula_1

/Timo K

Stiligt värre!

/Gustav

riktigt fin bild må jag säga, bra med detaljer i nebulosan också fotade du i primärfokus eller använde du en barlow?

Tackar så mycket!
Jag fotar i primärfokus, jag har ingen riktigt bra Barlow. Med en bättre montering skulle det vara riktigt kul att testa.

Karhula 1 var nytt för mig, berätta gärna mer om detta Timo!

Mvh,
Tomas W

Vacker bild och stjärnorna är runa och fina. En liten smaksak kanske men känns som bildbehandlingen har gjort dem i mitt tycker lite väl "mjuka"

Tompa wrote: Karhula 1 var nytt för mig, berätta gärna mer om detta Timo!

Mvh,
Tomas W

Tompa, objektet nära M76 väcker en del minnen hos mig. I november 1981 letade jag efter asteroiden 433 Eros med min Celestron-8 och plötsligt fann jag en stjärnhop som inte fanns med på min mest detaljerade stjärnatlas, AAVSO-atlas, som visade stjärnor ned till magnitud 9.0-9.5 och de flesta Deep-Sky objekten synliga med (små) amatörinstrument. Jag noterade objektets position, gjorde anteckningar och ett par decennier senare rapporterade jag in ett par dussin andra stjärnhopsliknande objekt som jag råkat hitta och som inte är katalogiserade, både på den norra och den södra stjärnhimlen. Jag har studerat lite "Karhula 1" utifrån positionsskillnaderna hos 2-MASS och USNO-2 katalogerna som ger en antydan om stjärnornas egenrörelser. Jag är nästan övertygad att stjärnorna i objektet är fysiskt förbundna med varandra, ty minst 12 av 17 stjärnorna rör sig mot SW, och således kan vara en äkta stjärnhop.

Karhula 1 var inte mitt första DS-objekt som jag "upptäckt" av misstag. När jag letade efter 2P/Encke den 2 november 1980 trodde jag att jag såg kometen i Canes Venatici. I själva verket var det den öppna stjärnhopen Upgren 1 som inte var plottad i AAVSO-atlas. Hopen och kometen skulle ha haft ungefär samma magnitud, 6.4. Nu efteråt visar Horizons att Upgren 1 och den riktiga komet Encke låg 1º.6 från varandra.

/Timo K

Intressant, Timo! Då har jag prickat av 1/15-del av Karhula-katalogen
Den blir nog dyr att göra klar med egen utrustning, då hälften av katalogen återfinns på södra stjärnhimlen.