komet PanStarrs, 3 (4?) supernovor och en klothop i M33
Posted: 2013-09-12 13:47:52
Inatt obsade jag med VARFs 16-tums Dall-Kirkham teleskop. Jag använde nästan uteslutande 300x förstoring (9mm Nagler). Seeingen var taskig för när jag tittade på Uranus flimrade hela planeten och endast tidvis syntes månen Titania. De visuella magnituderna nedan är enligt APASS-katalogen, om inte annat anges.
Komet C/2011 L4 (PanStarrs) som syntes med blotta ögat för ett halvår sedan är faktiskt fortfarande synlig när den nu avlägsnar sig från jorden och solen. Komet PanStarrs befann sig i Björnvaktaren och tycktes vara svagare än 14:e magnituden och ca 0'.7 i diameter.
NGC2748 i Giraffen är en mycket avlång galax. Här såg jag supernovan SN2013ff. Skattade den till magnitud 15.6. Noterade flera stjärnor som ej fanns på MegaStar-kartan. Den svagaste av dem, en stjärna vid galaxens norra ände, visade sig vara av V=16.03.
SN2013dy i NGC7250 (Ödlan) såg jag för en månad sedan. Nu hade supernovan bleknat till magnitud 15.1. Råkade notera en icke utritad fältstjärna av magnitud V=16.15.
Supernovan SN2013ej i M74 hade också bleknat den senaste månaden. Skattade SN2013ej till magnitud 13.3.
UGC5609 är en ljussvag galax i Draken. Supernovan SN2013eu ligger bara 3" väst och 9" söder om galaxens centrum. Tidvis skymtade jag något stjärnliknande här. Den var något ljussvagare än en 15.7 magnitud stjärna. Vet ej om objektet var galaxens centrum eller själva supernovan. Jag såg alltså på drygt en timme tre supernovor, eventuellt fyra stycken!
Synfältet var intressant för galaxen hade en granne, UGC5600, endast 1'.3 NW om den. De var snarlika, hade en låg ytljusstyrka men UGC5600 hade ett ljusare stellärt centrum. I närheten syntes den magnitud 15.9 galaxen MCG+13-8-18. En fjärde galax, 7ZW 319 (PGC30266), var faktiskt också synlig. Dess B-magnitud är 16.3 enligt NED och storlek 0'.6x0'.4. Jag kunde se galaxens utsträckning. Det var första gången som jag sett en anonym galax som ingår i 7ZW-katalogen! Dessa är kompakta galaxer katalogiserade av Fritz Zwicky.
Nu när jag analyserade obsarna noterar jag att en av mina inringade fältstjärnor inte var en stjärna utan en anonym galax, 2MASX J10203816+7841014! Dess B-magnitud är 15.9 enligt NED men har ingen uppmätt diameter. På Digitized Sky Survey ser den ut att vara lite större än 7ZW 319. Anledningen varför dessa galaxer kan ses med bara 16-tums apertur är att de är små och har hög ytljusstyrka. Det fanns även fler galaxer i närheten.
Nattens sista objekt skulle bli M33, Triangelgalaxen. Stjärnhoppade från den stora emissionsnebulosan NGC604 söderut (såg eventuellt stjärnor i den, måste återkomma till den!). Här skulle galaxens ljusaste klotformiga stjärnhop, C39, finnas. Efter en stunds koncentrerande kunde jag skymta den V-magnitud 15.9 klothopen ovanför Västerås ljushav. Hopen var stellär, svår men definitiv. C39 är den mest avlägsna klotformiga stjärnhopen jag sett, avstånd ca 3 miljoner ljusår! Den ligger alltså en halv miljon ljusår längre bort än de enklare klothoparna i Andromedagalaxen. Råkade även se någon annan nebulosa och H-II region i M33 som jag inte hann identifiera.
Jag mätte himlens mörker med SQM-L här norr om Västerås. Högt över stadens centrum var det 20.6 magnituder per kvadratbågsekund. Norrut mot Skultuna-hållet var det mörkare, SQM-L 20.9. Det är en fröjd att observera med 16-tums ODK-teleskopet.
/Timo K
Komet C/2011 L4 (PanStarrs) som syntes med blotta ögat för ett halvår sedan är faktiskt fortfarande synlig när den nu avlägsnar sig från jorden och solen. Komet PanStarrs befann sig i Björnvaktaren och tycktes vara svagare än 14:e magnituden och ca 0'.7 i diameter.
NGC2748 i Giraffen är en mycket avlång galax. Här såg jag supernovan SN2013ff. Skattade den till magnitud 15.6. Noterade flera stjärnor som ej fanns på MegaStar-kartan. Den svagaste av dem, en stjärna vid galaxens norra ände, visade sig vara av V=16.03.
SN2013dy i NGC7250 (Ödlan) såg jag för en månad sedan. Nu hade supernovan bleknat till magnitud 15.1. Råkade notera en icke utritad fältstjärna av magnitud V=16.15.
Supernovan SN2013ej i M74 hade också bleknat den senaste månaden. Skattade SN2013ej till magnitud 13.3.
UGC5609 är en ljussvag galax i Draken. Supernovan SN2013eu ligger bara 3" väst och 9" söder om galaxens centrum. Tidvis skymtade jag något stjärnliknande här. Den var något ljussvagare än en 15.7 magnitud stjärna. Vet ej om objektet var galaxens centrum eller själva supernovan. Jag såg alltså på drygt en timme tre supernovor, eventuellt fyra stycken!
Synfältet var intressant för galaxen hade en granne, UGC5600, endast 1'.3 NW om den. De var snarlika, hade en låg ytljusstyrka men UGC5600 hade ett ljusare stellärt centrum. I närheten syntes den magnitud 15.9 galaxen MCG+13-8-18. En fjärde galax, 7ZW 319 (PGC30266), var faktiskt också synlig. Dess B-magnitud är 16.3 enligt NED och storlek 0'.6x0'.4. Jag kunde se galaxens utsträckning. Det var första gången som jag sett en anonym galax som ingår i 7ZW-katalogen! Dessa är kompakta galaxer katalogiserade av Fritz Zwicky.
Nu när jag analyserade obsarna noterar jag att en av mina inringade fältstjärnor inte var en stjärna utan en anonym galax, 2MASX J10203816+7841014! Dess B-magnitud är 15.9 enligt NED men har ingen uppmätt diameter. På Digitized Sky Survey ser den ut att vara lite större än 7ZW 319. Anledningen varför dessa galaxer kan ses med bara 16-tums apertur är att de är små och har hög ytljusstyrka. Det fanns även fler galaxer i närheten.
Nattens sista objekt skulle bli M33, Triangelgalaxen. Stjärnhoppade från den stora emissionsnebulosan NGC604 söderut (såg eventuellt stjärnor i den, måste återkomma till den!). Här skulle galaxens ljusaste klotformiga stjärnhop, C39, finnas. Efter en stunds koncentrerande kunde jag skymta den V-magnitud 15.9 klothopen ovanför Västerås ljushav. Hopen var stellär, svår men definitiv. C39 är den mest avlägsna klotformiga stjärnhopen jag sett, avstånd ca 3 miljoner ljusår! Den ligger alltså en halv miljon ljusår längre bort än de enklare klothoparna i Andromedagalaxen. Råkade även se någon annan nebulosa och H-II region i M33 som jag inte hann identifiera.
Jag mätte himlens mörker med SQM-L här norr om Västerås. Högt över stadens centrum var det 20.6 magnituder per kvadratbågsekund. Norrut mot Skultuna-hållet var det mörkare, SQM-L 20.9. Det är en fröjd att observera med 16-tums ODK-teleskopet.
/Timo K