Astronet forum

I natt framträdde vintergatan tydligt för första gången efter sommarsolståndet. Härligt! Massor med fina små stjärnor pyntade den djupblå himlen denna transparenta natt.

Då finns det ingen ursäkt längre att kånka ut teleskopen och köra igång med observationsprojekten. Gränsmagnituden i UMi ligger nu (9/10 juli) på ca 5,0. Vid midsommar hamnar värdet på ca 4,5 och man kan då i bästa fall (nedförsbacke, mormors köttbullar på spisen, solen i ryggen...) skönja en antydan till vintergatsbandet. Detta från en latitud på knappt 55,5N.

Det vore intressant att höra var gränsmagnitudskattningarna på nordligare breddgrader påverkas av sommarljuset, vi kanske kan sätta ihop ett gränsmagnitud-för-blotta-ögat-mot-latitud-diagram. Helst då värden för midsommartiden, förstås. Jag har märkt en tydlig skillnad redan när man kommer upp i norra Skåne och Blekinge.

Stjärnspanande hälsningar!

Johan

Lyckans ost. Här i Östersund syns knappt en stjärna än, både på grund av moln och ljus himmel. Skall göra en skattning vid nästa klara natt.

Om man utgår från gränsmagnituden för blotta ögat i himlens mörkaste område, vid sommarsolståndet, vid lokal midnatt, så tror jag att denna försämras med ungefär en halv magnitud för varje hel grad latitud man färdas norrut från södra Skåne. Bara som en tumregel, jag har inte så mycket data att stödja mig på.

Intressant är att gränsmagnituden på sommaren inte alls försämras i samma utsträckning när man använder teleskop och mörkar bakgrunden med hjälp av hög förstoring. Som jag tidigare nämnt på Astronet har jag sett magnitud 12.5 med 6-tummare från Göteborg nära midsommar när ytterst få stjärnor syntes för blotta ögat. Ett mycket beskedligt magnitudbortfall jämfört med en riktigt mörk himmel.

M v h
Hans Bengtsson

En datapunkt från Sundsvall. 10 min efter lokal midnatt (solen 5.5 grader under horisonten) syntes Vega (nära zenit) och Altair (i syd) mot en djupblå bakgrund. Ingen stjärna alls på norra delen av himmelen som fortfarande går i ljust blått och blekt orange.

Gränsmagnituden var således ca. 0,7.

Tack Patrik!

Med Sundsvall vid 62,4N (grm 0,7 mag) ger det en gränsmagnitudgradient av ca 0,6 mag/grad 10 juli (mot Skurup 55,5N, grm 5,0). Vid midsommar för ett par år sedan gjorde jag mätningar i Kalmar (56,7N, grm 4,0) och Uppsala (60,0N, grm ca 2,5) vilket ger ca 0,45 mag/grad (mot Skurup grm 4,5). Båda stämmer gott med Hans estimat.

Är kurvan linjär? Vi behöver fler mätpunkter!

/Johan

Stod ute nyss en 20 min och såg stjärna efter stjärna dyka upp. Vega,Altair,Deneb, Arcturus, Capella, Sadr. Delar av Karlavagnen Alkaid, Mizar, Alioth.

Gamma Aquila (2,71) såg jag nyss från 59,2N och var den ljussvagaste jag lyckats identifiera ca 23:55 lokal tid.

Nu är jag trött och semestern börjar om 16 timmar.....

Martin

Efter några minuter lyckades jag se Gamma (3.25) och Beta lyr (3.52)

Något svagare lycjades jag inte identifiera.

Jag såg ner till mag 2.5 igår natt kl 01.30 från 59.0

Kul med alla skattningar, det blir snart en finfin kurva!

/Johan

Jag har bestämt för mig att jag kunde se ned till 5,0 vid sommarsolståndet (+/- ett par dagar) för några år sedan. Detta var vid 56°. Tråkigt nog vet jag inte om jag har kvar mina anteckningar.

Vad jag däremot vet är att jag den 3/6 2011 hade en gränsmagnitud på 5,5 om jag ansträngde mig.

Blir det fint väder ikväll ska jag ta en titt!

Jodå, jag kan också bekräfta att vintergatan är fullt synlig ifrån Skåne. det är den nog hela sommaren. Igår kväll och natt var jag upp på jävan-observatoriet med ambitionen att studera de sydliga Messier objekten med det gamla C14 instrumentet. Objekten jag primärt var ute efter var M54, M55, M69 och M70. Har även länge jagat M7 från svensk mark men det objektet har bara ett litet "fönster" veckan innan midsommar. Målet är att ha observerat alla Messierobjekten från svensk mark. Men horisonten var som vanligt alldeles för disig. Hursomhelst var det en fin natt med en visuell gränsmagnitud runt 5.5 och vintergatan fullt synlig i svanen.

Mikael Anderlund

Hej!

M7 hamnar visserligen teoretiskt över den sydskånska horisonten när den lyfts upp av refraktionen - men att den verkligen skulle gå att observera från svensk mark har jag svårt att tänka mig. Här är förresten en gammal AG-tråd om sydliga Messier-objekt:

http://www.astronomiguiden.se/javacooki ... PIC_ID=657

mvh
Hans Bengtsson

Hej Hans!

Visst är det ett ambitiöst projekt att notera alla Messierobjekten från svensk mark men skam den som ger sig . Förra sommaren noterade jag M6 från sydkusten. Det är också så att Jävan-stationen ligger beläget 146 meter över havsnivån. Jag har även en observationsplats ännu längre söderut på sydsidan av romeleåsen med fri sikt utöver havet. Jag vänta fortfarande på den kristallklara sommar natten! De jag har kvar är M54, M55, M69, M70 och såklart M7.

Att ha observerat M6 från Sverige är imponerande! Jag har observerat M54 och M55 från Öland, så de borde vara "lätta" från södra Skåne.

Igår glömde jag givetvis att kolla gränsmagnituden innan jag tände och gick in

Ja det var kul när jag äntligen såg M6. Problemet är den disiga horisonten. De svagare stjärnorna i hoppen var dock inte möjliga att få syn på i min 11". Veckan senare såg även en ASTB kollega till mig hopen från jävan.