Astronet forum

En bonusvariabel bland de 50 bortglömda mirorna är V1936 Cygni. I GCVS har den typen EA:, en misstänkt förmörkelsevariabel utan angiven period. I VSX har den typen EA och perioden 1.5376. Denna tycker jag dock inte stämmer med våra mätningar av stjärnan. Med VSX period blir det följande fasdiagram.



Bättre träff får man med perioden 2.748, då blir kurvan mer lik en förmörkelsevariabel med primär- och sekundärminimum.

Mycket intressant bifångststjärna!

Både GCVS och VSX hänvisar till denna upptäcktsartikel:

http://articles.adsabs.harvard.edu/cgi- ... etype=.pdf

Det är den stjärna som kallas ”V47” som är identisk med V1936 Cyg. Jag trodde först att jag kommit någon knepig felidentifikation på spåret eftersom positionen i originalartikeln inte alls stämde. Men efter lite räknande och en titt på kartan förstod jag att ekvinoktiet felaktigt har givits som 1900.0 men i själva verket skall vara 1950.0 (edit; skall vara 1850.0)!

Mvh
Hans Bengtsson

Hans Bengtsson wrote: Det är den stjärna som kallas ”V47” som är identisk med V1936 Cyg. Jag trodde först att jag kommit någon knepig felidentifikation på spåret eftersom positionen i originalartikeln inte alls stämde. Men efter lite räknande och en titt på kartan förstod jag att ekvinoktiet felaktigt har givits som 1900.0 men i själva verket skall vara 1950.0!

Mvh
Hans Bengtsson

Rapporten var inte den allra lättlästaste, hur i hela ... såg du att koordinaterna var fel. Räknar du om olika ekvinoktium med en del av hjärnan medan du översätter den ryska texten i en annan? Imponerande!

Jo, hrrm, det pinsamma är bara att jag råkade skriva 1950.0 i inlägget ovan när det i själva verket tycks vara enligt ekvinoktium 1850.0 som dom har angett koordinaterna i den ryska artikeln... det är minst sagt konstigt att man använder ett så urgammalt ekvinoktium i en modern artikel. Men kartan tycks i princip stämma såtillvida att ID för variabeln är korrekt, däremot är fältstjärnorna inte utmärkta på exakt rätt positioner.

m v h
Hans Bengtsson

Ännu en intressant bonus. Jag sätter upp den på höstprogrammet, här skall tidsseriefotograferas!

Mvh,
Tomas W

Ja den får man nog ta ett varv på när jag startar upp igen.

När det gäller kortperiodiska bifångststjärnor kan man väl säga att det hela visat sig fungera som en tvåstegsraket:

1) I samband med de "ordinarie" mätningarna av de bortglömda mirorna får vi bifångstdata som efterhand, när man ritar fasdiagram, antingen genererar en snygg och prydlig kurva typisk för den katalogiserade typen - eller också motsatsen, mer eller mindre kaotiska fasdiagram. Om det samlats tillräckligt många mätningar som är hyggligt spridda i fasdiagrammet, men diagrammet ändå ser kaotiskt ut, ja då är dags att kalla på det tyngsta artilleriet:

2) Tidsseriemätningar. För att bli säker på att en kortperiodisk variabel är felkatalogiserad vad gäller typ och/eller periodlängd så är det just tidsseriemätningar som behövs. I annat fall skulle det ta orimligt lång tid (kanske många år) för att skapa en publiceringsmässig analys.

m v h
Hans Bengtsson