Astronet forum

R Scuti är nu inne i ett ovanligt djupt minimum. Nedan ges ett AAVSO-diagram för de senaste 1000 dygnen.

mvh
Hans Bengtsson

Intressant, jag ska försöka mig på en obs om vädret tillåter. Det är för tillfället riktigt svårt att stjärnhoppa på den ljusa himlen, men försöka duger!

Mvh,
Tomas W

Under de senaste 10 åren (se diagram nedan) har det bara hänt en enda gång, det var år 2005, att R Sct haft ett lika djupt minimum. Så händelsen är ovanlig och intressant. Men redan om några dygn kan den ha börjat ljusna igen.

mvh
Hans Bengtsson

Jag såg R Sct i morse och bedömde den till 8.4. Det är med bred marginal det svagaste jag sett den sen jag började observera den 2008. Tidigare har jag som svagast bedömt den till 6.6 vid två tillfällen, 2009 respektive 2010. Ett grannhus skymmer sikten för mig i sydöst så jag var tvungen att vänta till efter halv 2 innan den dök upp ovanför taket...

En riktig nattuggla, med andra ord!
Jag gav upp vid 2330 då det stora grå rullade in. Innan dess var det för ljust.

Mvh,
Tomas W

Fascinerande! Jag visste inte att den kunde ha sådana djupa minima, det var den första variabla stjärnan jag observerade, men har inte heller sett den i närheten av en sådan magnitud innan.

mvh
Robin

Här är ett dagsaktuellt inlägg från Japan angående R Sct:

http://ooruri.kusastro.kyoto-u.ac.jp/ma ... lert/16256

Som så ofta nuförtiden när det gäller variabla stjärnor är förstås svenska observatörer väldigt väl representerade!

m v h
Hans Bengtsson

Stjärnan är ganska svag, den har fortsatt nedåt efter ett kort maximum och de senaste kvällarnas observationer av K-G Andersson, Pierre Hallsten, Thomas Karlsson och undertecknad ligger alla på 7.4-7.5. Skall bli spännande att se vad som händer med stjärnan innan den här säsongen är över.

/Gustav

En intressant sak med R Sct just nu är stjärnans generellt mycket ljussvaga nivå. Inte nog med att förra minimet låg i trakten av alla tiders bottenrekord, det maximum som just passerat var också exceptionellt svagt för att vara ett maximum.

Vi väntar med spänning på det minimum som stjärnan nu är på väg mot. Ett rimligt antagande borde vara att minimet inte blir riktigt lika svagt som det förra ... men man vet inte säkert i förväg.

Diagrammet från SVO, se nedan, ger visuella dygnsmedelvärden. Kurvan är verkligen sammanhängande. Man kan inte precis klaga på antalet klara kvällar!

Det kan också vara på sin plats med en dos historia. Variabiliteten hos R Sct upptäcktes av Edward Pigott hösten 1795, och den 25 september det året skrev han i sin journal:

“I am greatly inclined to think that this star is variable & that it has been increasing in brightness since at least a month”.

Resultatet publicerades i artikeln “On the periodical changes of brightness of two fixed stars”, Philosophical Transactions, 1797.

Han tilldelade R Sct perioden 63 dygn, medan den andra stjärnan i artikeln gavs perioden 10 och en halv månad. Den stjärnan var R CrB! Vi vet dock nu att de stora variationerna hos R CrB sker icke-periodiskt.

Här finns två lättsmälta artiklar om Edward Pigott:
http://arxiv.org/ftp/arxiv/papers/1204/1204.6241.pdf
http://articles.adsabs.harvard.edu//ful ... 3.000.html

m v h
Hans Bengtsson

Nu har R Scuti åter hamnat i ett mycket djupt minimum: Thomas K skattade magnitud 8.5 tidigare i kväll (14 oktober 2013). Mellan dessa båda minima nådde stjärnan ett maximum av endast magnitud ca 5.8. Ett sådant beteende har aldrig tidigare observerats hos denna stjärna.

Jag kollade AAVSO:s obsar från 10 februari 1919 och fram till våra dagar, se diagrammen nedan. Varje diagram omfattar 5000 dygn, de röda markeringarna är visuella 5-dygns-medelvärden.

Edit:
Det skulle vara roligt om någon astrofotograf ville fånga detta sällsynt djupa minimum på en bild.

m v h
Hans Bengtsson

Hans, jag tittade lite mer i detalj på kurvan under tidigare djupa minima. Vad som slår mig är att det brukar vara rätt spetsiga minima, och att det efter ett djupt minimum brukar följa en platå-period nära maximum med ev. ett litet sekundärminimum innan det är dags för nästa primärminimum.
Men sommarens minimum var mycket bredare och U-format istället för V-format. Och när den väl kom upp ur minimat verkade den inte hinna med sin platå-fas innan det var dags för nästa primärminimum. Antagligen håller den perioden på runt 146.5 dagar och magnitud 8.5 har den vid enstaka tillfällen varit nere på innan, men ett så kort och svagt maximum verkar vara unikt.

Ja precis. Det känns som om R Sct har drabbats av sinnesförvirring. Det är inte djupen på det nuvarande och det föregående minimet som är konstigast, utan att den aldrig nådde upp till den vanliga maximifasen däremellan. Något sådant har aldrig tidigare observerats för R Sct, och då har den ändå följts väldigt väl under en oherrans massa år.

Om man bara tittar på den senaste tidens ljuskurva, skulle man aldrig kunna gissa sig till att den avser R Sct!

m v h
Hans Bengtsson

R Sct har ganska raskt hoppat uppåt, för ett drygt dygn sedan obsade jag den till 5.7.

/Gustav

Fick R Sct till 4.7 idag. Efter de två ovanligt djupa minimumen verkar den nu vara på väg att bli rekordljus!