Astronet forum

V562 Lyr måste vara en av Lennart Dahlmarks märkligaste upptäckter. På hans patrullfotografiska plåtar, exponerade åren 1967-1982 och 1995-2000 var den aktuella stjärnan konstant på 11.4 (fotovisuellt) och 13.1 (blått) förutom vid tre tillfällen: på plåtar tagna somrarna 1972, 1973 och 1974 var stjärnan borta, svagare än 14.7 fotovisuellt. LD 345, som Dahlmark kallade den, fick sedermera beteckningen V562 Lyr.

I en fin studie har ett antal fackastronomer följt upp Dahlmarks upptäckt (bland annat i samarbete med Margareta Westlund, som gjorde visuella observationer av LD 345). Patrullfotoarkiven vid Harvard, Asiago, Sonneberg och Sternberg vittjades, en tidsmaskin av sköra glasplåtar som gav data från 1905 till 1989. Man kunde dels bekräfta det minimum som Dahlmark sett i sitt material, dels sätta lite bättre siffror på minimat. Dess längd anges till 1000-1200 dygn, djupet till 16.8 fotografiskt (då den fotograferades med Asiagos Schmidteleskop) och tiden det tog att klättra från minimum till maximum anges till 150-200 dygn. Inga ytterligare minima noterades i materialet.

Klassifikationen angavs i publikationen som osäker. Om det skulle vara en långperiodisk förmörkelsevariabel är perioden åtminstone nästan dubbelt så lång som epsilon Aurigaes. Författarna överväger att klassificera objektet som symbiotisk, men noterar att de fotometriskt uppmätta färgerna vare sig liknar de typiska för varken symbiotiska eller RCBstjärnor. Deras slutsats blir att klassifikationen av LD345 är osäker och avslutar denna den enda substantiella forskningsrapport om V562 Lyr som jag lyckats hitta med att dels uppmana till ytterligare övervakning, såväl fotometriskt som spektroskopiskt, dels fortsätta söka efter stjärnan i plåtarkiven.

Sedan dess har omkring 700 obsar flutit in AID. Den senaste tiden har bland andra Gary Poyner haft stjärnan på sitt program. Inget händer med stjärnan, men vem vet? Jag obsade den till 12.1 i natt och planerar att återkomma till det här objektet. Det ligger smidigt till nära NSV 11154 i gränstrakterna mellan Lyran och Draken.

/Gustav

Lennart Dahlmarks och Margareta Westlunds obsar av V562 Lyr finns i AID men inte i SVO. Jag undersöker det smidigaste sättet att lägga in dem i SVO.

/Gustav

Gustav:

Margareta Westlunds obsar (med några rader i anmärkningskolumnen också) finns i SVO men inte Dahlmarks.

mvh
Hans Bengtsson

Intressant stjärna du grävt upp och kul att läsa om.

Jag var inte medveten om att det fanns fler Dahlmark-obsar i AAVSO som inte finns i SVO, det ska vi naturligtvis försöka ändra på. Jag har hämtat hem en fil från AAVSO med Dahlamarks alla obsar. Det blir lite jobb att matcha namnen, då de i AAVSO inte alltid är samma som använts i SVO. I AAVSO saknas också uppgift om filter, men jag ser att att i SVO står alla Dahlmarks obsar utom 2 som pv (photovisual). Har inte riktigt koll på om detta är rätt och man kan utgå från att de nya från AAVSO också är pv.

Verkar intressant! Det pågår nog hela tiden en massa digitaliseringsarbete av gamla obsar inom AAVSO. Kanske har Darsenius också fått in ytterligare där?

När jag hämtade Dahlmarks data från AFOEV-filerna så tog jag nog bara pv-obsarna om jag minns rätt (vilket jag kanske inte gör).

M v h
Hans Bengtsson

Hans Bengtsson wrote:Gustav:

Margareta Westlunds obsar (med några rader i anmärkningskolumnen också) finns i SVO men inte Dahlmarks.

mvh
Hans Bengtsson

Det ser jag nu, du har ju helt rätt, jag måste ha skrivit fel när jag sökte efter stjärnan i SVO (ibland missar jag nollan mellan V-et och ett tresiffrigt stjärnnamn). Vad bra att Margareta Westlunds obsar finns med!

Förresten: för de som kanske sitter med gamla sekvenser för det här objektet så kan det vara av intresse att veta att det finns en ny AAVSOsekvens; beställde den häromdan och det dröjde bara en dag eller nåt så var den klar.

/Gustav

Jag har gjort några stickprov på materialet från AAVSO. Tyvärr verkar p och pv vara blandade utan åtskillnad. Verkar som du minns rätt Hans, t.ex för LD 83 / NSV 15096 finns bara pv-obsar i SVO men i AAVSO finns några fler obsar och i AFOEV finns också de extra som pg.

I fallet med V562 Lyr verkar det gå att separera obsarna. Genom att läsa rapporten av Henden mfl och jämföra med Dahlmarks obsar av objektet tycker jag man kan säga att obsen 13.1 den 2440029.424 är i blått, medan den ganska långa räckan med obsar vid 11.4 är fotovisuell.

/Gustav

Ja, den dagen finns det två obsar och då är det naturligt att anta att den ena är pv och den andra p. I många fall kan man säkert särskilja dem på så sätt, men vilken miss i digitaliseringen på AAVSO och vilket extra jobb det blir att reda ut det... Får se hur långt jag kommer och om det ev. finns mer att hämta från AFOEV.