Astronet forum

GO Lacertae är en av bifångststjärnorna i projektet med de 50 bortglömda mirorna. Stjärnans variabilitet upptäcktes av Hoffmeister och offentliggjordes 1967, det preliminära namnet blev S 9696:

http://articles.adsabs.harvard.edu//ful ... 0.000.html

Hoffmeister anger algoltyp, magnitud 15 – 16 p, och att ett minimum inträffade HJD 2 438 373.26. Ingen periodlängd ges, och den tycks än idag vara helt okänd.

SVO innehåller 7 stycken positiva V-mätningar, varav 6 ligger kring magnitud 14.3 och 1 mätning vid magnitud 13.8. Detta är ingen typisk statistisk fördelning för en algolstjärna, sådana befinner sig ju huvudsakligen nära maximum och endast undantagsvis vid minimum. Här är SVO-diagrammet:

http://var.astronet.se/graph/vargraph.p ... nd=@V&.png

Det finns uppgifter om stjärnan i YB6-katalogen (tillgänglig via NOMAD) som säger B = 14.24 och V = 13.83. Även Lick NPM2 (från år 2003) har med stjärnan, med B = 15.20 och V = 14.53. I övrigt kan jag inte hitta några data.

Det är rätt svårt att tro att Hoffmeisters typbestämning (algol) skulle vara korrekt. Så det blir intressant att följa vad SVO-observationerna kommer att avslöja!

Edit:
Man kan tänka sig möjligheten att SVO-obsen vid V = 13.8 kanske bygger på en annan magnitudsekvens än de andra mätningarna?

Mvh
Hans Bengtsson

Intressant! Du är en mästare på att fånga upp grejer i SVO-flödet, Hans!

Det finns en stjärna som ligger väldigt nära GO Lacertaes position i APASS Data release 6, den senaste versionen av AAVSOs stora fotometriska himmelsgenommönstring. Katalogen anger V=14.336 och B=14.695. APASS har även mätningar i "Sloanfiltren" g', r', i'.

En liten brasklapp, dock, för APASS-data för variabla stjärnor. Vad jag förstår är APASSuppgifterna medelvärdet av flera mätningar. GO Lac observerades fyra gånger, men stjärnan kan förstås ha varierat i ljusstyrka mellan mätningarna ... Vad jag kan se går det inte att få fram de individuella mätningarna. Å andra sidan anges felet i V till 0.029, vilket väl pekar på att spridningen mellan de olika nätternas observationer var minimal.

Men eftersom B och V-mätningarna, fyra i vardera färgen, som ligger till grund för medelvärdet bör ha tagits mer eller mindre samtidigt (APASS-observationerna gjordes med två parallella teleskop på samma montering) så är ju uppgiften om stjärnans färg relativt tillförlitlig.

/Gustav

Jag plockade fram bilden där GO Lac mättes till 13.8 och tror mig ha löst mysteriet.

I hög förstoring visar det sig ligga ett litet "objekt" alldeles intill GO Lac; det är alldeles punktformigt och är en enda pixel stort, till skillnad från stjärnorna som i vanlig ordning ser lite utsmetade i hög förstoring. På just den här bilden är stjärnorna dessutom svagt utdragna, förmodligen beroende på icke-perfekt guidning. "Objektet" har inte denna profil. Till yttermera visso saknas det på Palomar Sky Survey.

Jag tolkar det som att det rör sig om en elektronisk artefakt i CCDn, kanske orsakat av en kosmisk strålnings-partikel. Av en ren slump hamnade den alldeles intill GO Lac och kontaminerade förmodligen mätningen av stjärnan genom att helt eller åtminstone delvis hamna inom mätaperturen. Den ligger lite för nära för att det på ett bra sätt ska gå att särskilja den från stjärnan.

Mätningen av GO Lac har tagits bort från SVO. Det kan alltså mycket väl röra sig om en Algolvariabel.

Well spotted, Hans!

/Gustav

Ja, med den ljusstarka mätningen refuserad så försvinner själva mysteriet som sådant, och vi kan återgå till att preliminärt betrakta GO Lac som en algolstjärna. Det mesta är dock väldigt osäkert med stjärnan. Hoffmeister tycks bara ha observerat ett enda minimum och byggt klassifikationen på detta. Förmodligen hade han ett stort antal plåtar där stjärnan var ungefär konstant och ljusstark, och sedan en enda plåt där den var ljussvag. Typiskt tecken på algolstjärna.

Att bestämma ett nytt minimum efter Hoffmeisters, och så småningom periodlängden, låter som en spännande utmaning!

mvh
Hans Bengtsson

Härligt! Bra uppföljning Hans! Det börjar ånyo dra ihop sig till tidsseriemätningar! Ska bara skotta av altanen, snön överfaller oss för tillfället!

Mvh,
Tomas W

Å, snö, lyckost dig Tomas!

/Gustav

Hans, du är en mästare på att fånga upp intressanta mystifikationer i vårt observationsmaterial. Jag tror Gustavs förklaring är den rätta, en kosmisk partikel som slagit in i CCD:n och orsakat att en pixel blivit för ljus. Undrar hur vanligt detta är? Jag kanske har råkat ut för det nån enstaka gång med en onaturligt stark pixel i närheten av en stjärna jag mätt, men det verkar inte alltför vanligt.

Det är en fruktbar sammansättning vi har i variabelgänget nu med både personer som har teknik-kunnande och teknik-tålamod för att samla in data och såna som gräver i och analyserar materialet.

Visst, det är ju rent otroligt så bra det svenska variabelarbetet utvecklas!

När man ser i backspegeln, så känns det som om denna AG-tråd fick långt större betydelse än man då kunde ana:

http://www.astronomiguiden.se/javacooki ... IC_ID=5375

När sedan SVO introducerades så föll en massa pusselbitar på plats, och grunden kunde läggas till ett hållbart och långsiktigt samarbete för att i större skala och mera intensivt studera variabler i vårt land. En viktig uppgift som vi har framför oss är också att försöka engagera fler från den yngre generationen amatörastronomer.

mvh
Hans Bengtsson

Här hittade jag faktiskt GO Lac:

http://var2.astro.cz/EN/obslog_detail.p ... 19&lang=en

Edit:
Någon tidpunkt för minimum finns dock inte bestämd där, endast tilltaganden och avtaganden. Att döma av de differentiella instrumentmagnituderna som ges är amplituden minst 2.0 magnituder, den kan vara ännu större.

mvh
Hans Bengtsson

På O-C Gateway, http://var.astro.cz/ocgate/ocgate.php?s ... ac&lang=en, finns periodelementen Min = 2425532.338 + 0.539191 E för GO Lac. För vår obsar blir bilden då:



Verkar inte stämma helt...

Svårtolkat.

De minima som ges i Thomas länk har ursprungligen publicerats i VSS Sonneberg.

Till skillnad mot MVS Sonneberg finns VSS Sonneberg ännu inte fritt tillgängligt på nätet, men en sådan åtkomlighet förbereds:

http://www.4pisysteme.de/observatory/ob ... y_3_4.html

Jag tror det är i nedanstående nummer av VSS Sonneberg som minima för GO Lac publicerades i original:

http://labs.adsabs.harvard.edu/ui/abs/1 ... ..10..233H

Men, som sagt, ännu inte fritt åtkomligt.

mvh
Hans Bengtsson

Hans Bengtsson wrote:Visst, det är ju rent otroligt så bra det svenska variabelarbetet utvecklas!

När man ser i backspegeln, så känns det som om denna AG-tråd fick långt större betydelse än man då kunde ana:

http://www.astronomiguiden.se/javacooki ... IC_ID=5375

När sedan SVO introducerades så föll en massa pusselbitar på plats, och grunden kunde läggas till ett hållbart och långsiktigt samarbete för att i större skala och mera intensivt studera variabler i vårt land. En viktig uppgift som vi har framför oss är också att försöka engagera fler från den yngre generationen amatörastronomer.

mvh
Hans Bengtsson

Det där är en väldigt läsvärd tråd!

Apropå det här med att engagera fler observatörer, gärna yngre:

Det finns förstås många olika aktiviteter man kan ägna sig åt för att visa upp för en större krets än de redan invigda vad variabla stjärnor är, vad man kan göra och så vidare. Men bara för att börja i en ände: det vi gör nu - skriver på Astronet om variabler - är säkert något som syns. Och då skulle man ju kunna ta fasta på något som Björn Lidberg skrev i AG-tråden ovan:

För mig som nybörjare på variabler har det varit en enorm sporre att ett flertal observatörer följer samma stjärna, och att vi har en tråd att rapportera till. Tror det är rätt sätt att skola in nya variabelobservatörer, att ni erfarna startar trådar med aktuella och kikarvänliga variabler. Jag tycker också att det är väldigt intressant att få lite historisk fakta om variablen ifråga, som Hans Bengtssons inlägg på sida 1.

Jag tror Björn har helt rätt. Alla objekt är ju inte lika tacksamma, och ett av de första hindren för den som vill prova på den ljuvliga variabilismen är ju att hitta lämpliga objekt. De ska ha distinkta och lättskattade variationer (good bye, EG And!), vara lättfunna, funka för instrument som inte behöver vara stora och dyra, dvs fältkikare eller mindre teleskop. Det bör gärna finnas någon att prata med, precis på det sätt som Hans diskuterade Chi Cygni och grundläggande visuella observationer av ljusa variabler i tråden ovan.

Jag vet inte, men det vore kanske värt att pröva? Två trådar där man skriver in sina obsar, kommenterar stjärnans beteende och historia osv. En av dessa trådar skulle handla om en utvald skara lämpliga fältkikarvariabler, som kanske några av oss redan obsar (stjärnor av typen Z UMa, R Sct, AF Cyg, mfl, kanske någon av de lite mer dramatiska ljusa förmörkelsevariablerna som U Cep eller RZ Cas, tex). En annan tråd, miror-i-max-tråden, skulle handla om säsongens aktuella ljusa miror nära max (de senaste månaderna hade man kunnat ha med S CrB, R Aql, framöver R And och R Gem som bägge kommer ha lättobserverade max i den nära framtiden, nästa sommar eller nåt blir det återigen dags för Chi Cyg).

Eller en enda tråd kring en sådan handfull tacksamma instegsvariabler? Eller en tråd för varje stjärna? Vilka och hur många stjärnor är lämpliga att ha med i ett sådant här "instegsprogram" med tacksamma objekt för det mindre instrumentet och den inte alltför rutinerade observatören? Eller skulle det här falla platt på marken, tror ni, och att sådana trådar bara skulle innebära att såna som Hans, Thomas, Tomas och Robin, de redan frälstas skara, satt och skrev in obsar av de "lätta" variablerna som råkar ligga på vars och ens program, utan att några nya observatörer modell Björn tillkommer?

I vilket fall tror jag det vore bra om vi kunde få in lite nya variabilister i gruppen.

/Gustav

Jag gjorde en ny analys i Peranso av GO Lac nu då vi fått in lite fler observationer sedan tråden startades. Den perioden som stämmer bäst med våra obsar är 2.10305 dygn och formen på kurvan liknar en EB-stjärna tycker jag. Så här blir ljuskurvan med denna period:

Väldigt spännande! Jag tror det finns en god chans att du tolkat rätt både vad gäller period och typ. Känns som ett lämpligt objekt att högprioritera för tidsseriemätningar när höstmörkret infunnit sig.

M v h
Hans Bengtsson

Mätningen 21 januari 2014, 01:43:23 UT, V = 15.496 (Thomas K) visar att perioden som ges i fasdiagrammet ovan trots allt är felaktig. Jakten på rätt period fortsätter.

m v h
Hans Bengtsson