BnV obs

[wilt]

BnV 01 2012-09-28 08:37 16.6 (V)

/Gustav

[wilt]

BNV01 2012-10-20 06:30 <16.2 (V)

/Gustav

[Hans Bengtsson]

Roligt att Bn V01 är på tapeten! Jag minns fortfarande hur glad jag blev när jag upptäckte denna variabel, jag vet än idag inte om det är en mira eller SRA. Egentligen var det AC Cas jag ville göra en karta för men den hade kraftigt felaktig position i den tidens GCVS, och för att identifiera AC kollade jag Palomar-bilderna för området. Det tog en liten stund innan jag förstod att AC Cas var en annan och mycket ljusare stjärna än den som senare kom att kallas Bn V01. Jag skrev ett inlägg på VSNET, varvid Henden gjorde en magnitudsekvens, och en rysk astronom gick igenom Moskva-plåtar och bekräftade variabiliteten. Jag skrev faktiskt också en liten artikel i Populär Astronomi (Astronomisk Tidskrift?). Det var i sig inte alls någon märklig upptäckt men jag hade alltid velat upptäcka en egen variabel så det kändes befriande när det blev så.

M v h
Hans Bengtsson

[wilt]

Tack för den läsvärda bakgrundsinformationen, Hans! Intressant ur flera aspekter. För min forskning just nu - som ju bland annat behandlar betydelsen av kommunikationstekniker i amatörastronomin - är ju det här med e-postlistan VSNET och dess betydelse i historien intressant. Kul exempel på kontaktyta proffs-amatörer, förresten, det här att Henden och den ryske astronomen plockade upp det som du skrev på VSNET och gjorde något konkret av det.

(Jag chattade förresten med Henden häromdan och visade honom länken till min bloggpost med foton från variabelmötet i Göteborg, han sade sig känna igen flera av namnen ...)

En annan IT-relaterad aspekt är förstås den radikalt ökade tillgängligheten till POSS-plåtarna - jag menar, jämför med situationen tidigare, då en amatörastronom möjligtvis, om han eller hon hade någon kontakt på ett observatorium, kunde få komma åt att titta på POSSkopiorna; de blev istället tillgängliga över nätet i digital form och mängden möjliga användningar av detta material ökade radikalt. Amatörer kunde göra den här typen av upptäckter som BnV 01 och alla de andra 78 på din lista är exempel på, eller använda det i en mängd andra former; POSSplåtarna och liknande datamängder remixades i olika sammanhang till nya typer av hjälpmedel och mjukvaror.

/Gustav

[Robin Andersson]

Håller med, mycket intressant att läsa Hans även om det var kort! Tummen upp

Förresten hade jag en intressant diskussion med två andra astronomer under mitt besök i Stockholm förrförra veckan. Jag tänkte att ni kanske vet som verkar ha en bra koll på astronomihistoria.
Vad för stora "upptäckter" har gjorts på observatoriekullen i Stockholm sen det byggdes (någon gång på 1700-talet?). Vi hade en hel del diskussioner och idéer, vi pratade även med en som jobbade där och han hade inte heller 100% koll men nämnde bland annat att en del observationer av mira Ceti (eller kanske bara kallas för mira?) har gjorts där för länge sedan.

Så ja är det någon som har lite koll på historian bakom observatoriekullen?

mvh
Robin

[Hans Bengtsson]

Fördelen med att POSS-bilderna finns allmänt tillgängliga på nätet kan illustreras av hur omständlig proceduren var innan de fanns där. Nedanstående har jag saxat från ett inlägg jag gjorde på Cassiopeia-bloggen:

"SVT:s reporter på plats var Jens Ergon, och han har ett förflutet som mycket skicklig amatörastronom. Jens hade ett ”källarobservatorium” på Öland, nedgrävt i marken, och han är en av ytterst få personer som lyckats fotografera en röntgennova i synligt ljus.

Stjärnan fick 1988 ett röntgenutbrott som upptäcktes av Ginga-satelliten, men positionen kunde bara ges mycket approximativt. Karl-Gustav Andersson i Solna lovade att försöka fotografera området, och jag skulle försöka få tag i Palomar-bilderna som referensmaterial, dett var ju innan sådana saker fanns tillgängliga på nätet. K-G tog utsökta bilder med sin 10-tums reflektor (detta var ju även före CCD-tiden), och under tiden hade någon snäll person på Lunds Observatorium (jag är fortfarande tacksam!) tagit kopior av Palomar-bilderna och skickade dessa till mig.

Tidigt på morgonen anlände K-G:s bilder med expressutdelning, med ordinarie post några timmar senare kom Palomar-kopiorna. Själv skulle jag börja jobba under eftermiddagen, men jag fick ett antal timmar på mig då jag kunde med tuschpenna avmarkera alla stjärnor som syntes på K-G:s bilder och även på Palomar-bilderna. Efter hundratals identifierade stjärnor så hittade jag plötsligt en som fanns på K-G:s bild men inte hos Palomar. Den var av magnitud ca 16, och det måste vara röntgennovan!

Sedan blev det lite hektiskt med positionsbestämning och e-mail och expressbrev till England osv. Kort därefter kom meddelande från Japan, att man även vid observatoriet i Kyoto hade identifierat röntgennovan. Och det var samma stjärna. En annan stjärna i området var också tydligt variabel men icke katalogiserad, den hade både jag och japanerna dessutom noterat.

Också från Jens Ergon fick jag kort därefter bilder av området, där röntgennovan syntes. GAK:s tidskrift Aurora var på gång, och jag lade in bilder av röntgennovan på omslaget. Några månader senare kom Astronomical Journal (tror jag det var) med en nästan exakt likadan bild, från Japan. Det kändes bra.

Stjärnan kallades preliminärt Nova Vulpeculae 1988, och fick senare det slutliga namnet QZ Vulpeculae. Det var andra gången någonsin en röntgennova kunde identifieras i synligt ljus. Och SVT:s reporter Jens Ergon är alltså en av mycket få personer som fotograferat ett sådant objekt."

En bra sammanfattning av läget åren kring 1990 gjorde Jörgen Danielsson - här i tysk version (sid 44-45):

http://vds-sonne.de/Archiv/Sonne/so062.pdf

m v h
Hans Bengtsson

[wilt]

Håller med, mycket intressant att läsa Hans även om det var kort! Tummen upp

Förresten hade jag en intressant diskussion med två andra astronomer under mitt besök i Stockholm förrförra veckan. Jag tänkte att ni kanske vet som verkar ha en bra koll på astronomihistoria.
Vad för stora "upptäckter" har gjorts på observatoriekullen i Stockholm sen det byggdes (någon gång på 1700-talet?). Vi hade en hel del diskussioner och idéer, vi pratade även med en som jobbade där och han hade inte heller 100% koll men nämnde bland annat att en del observationer av mira Ceti (eller kanske bara kallas för mira?) har gjorts där för länge sedan.

Så ja är det någon som har lite koll på historian bakom observatoriekullen?

mvh
Robin

En upptäckt som noteras från observatoriet:

Avstånd till M31: 19 ljusår. Jo, faktiskt, Stockholmsobservatoriets chef Karl Bohlin publicerade ett sådant försök till bestämning av Andromedanebulosans parallax på 1910-talet, baserad på mätningar med observatoriets instrument.

Observatoriet grundades i mitten av 1700-talet, en storsatsning av den då unga K. Vetenskapsakademien. Dess skicklige astronom vid den tiden, Wargentin, var internationellt välrenommerad expert på Jupitermånarnas rörelser. Man koordinerade även svenska mätningar i ett stort projekt, lett från Paris, avsett att mäta avståndet till solen genom att mäta parallaxer för objekt i solsystemet, främst Mars. Sveriges norra läge var då en fördel. Och, visst, Wargentin var även, precis som du och jag, en variabilist som inte minst obsade Mira.

Men framför allt sysslade man med nyttigheter: Akademien hade privilegium, monopol, på att ge ut almanackan, från 1700-talets mitt fram till i vår tid, 1972; det ålåg alltså på Observatoriet att göra beräkningarna till almanackan (som även fylldes med dåtidens populärvetenskap i form av relativt lättfattliga artiklar av de ledande naturvetarna om diverse vetenskapliga och tekniska ämnen). Man bestämde även tiden i mer konkret mening genom att mäta meridianpassager och när vi kommer in i den telegrafiska eran kunde observatoriet leverera tidssignaler via telegrafnätet till viktiga samhällsfunktioner som behövde en noggrann tid. I den här nyttiga stilen var Stockholmsobservatoriet inte ensamt; det var ett typiskt sätt att arbeta för dåtidens astronomi. Wargentin var dessutom en av pionjärerna inom befolkningsstatistik.

Man mätte väder, och jag tror att Stockholmsobservatoriets svit av temperaturmätningar, från 1700-talet och framåt, är en av världens längre.

Men visst utfördes även mer grundforskning, observatoriet hade länge en fin tradition inom avancerad celest mekanik, med 1800-talsastronomen Hugo Gyldén som kanske viktigaste namn. Gyldén och Bohlin gjorde även en del tidiga experiment med att applicera fototekniken på astronomiska mätningar, för att avsluta med något som kanske är mer positivt för Bohlin än vad den här lilla texten började med.

Med Bohlin slutar även observatoriets historia som astronomisk vetenskaplig miljö; hans efterträdare var Bertil Lindblad och en av hans första insatser blev att finansiera och organisera en flytt från ett observatorium vars byggnad var från 1700-talet och instrument från 1800-talet till ett för dåtiden magnifikt observatorium med Sveriges då största instrument, i Saltsjöbaden, där man flyttade in 1931.

/Gustav

[Robin Andersson]

Tack Gustav! Det var en bra sammanfattning!
Har aldrig gillat historia men just astronomihistoria har jag upplevt mycket mer intressant. Detsamma gäller alla berättelser bakom observationer/upptäckter/stjärnor som Hans ofta nämner.

Mvh
Robin

[wilt]

BNV01 2012-11-07 05:19 16.4 V

[wilt]

BNV01 2012-11-19 04:32 16.3 V

/Gustav

[Hans Bengtsson]

Det vore spännande ifall Bn V01 kunde följas under ett maximum, för periodbestämning.

Stjärnan finns med i NSVS (som innehåller både konstanta och variabla stjärnor), under två olika beteckningar. Se diagram nedan. NSVS-magnituderna är röda, och stjärnan är betydligt svagare visuellt än i rött.

mvh
Hans Bengtsson

Bn V01. Från NSVS. Första diagrammet.

BnV01_a.png (17.47 KiB) Viewed 5585 times

Bn V01. Från NSVS. Andra diagrammet.

BnV01_b.png (15.46 KiB) Viewed 5585 times

[wilt]

BNV01 2012-12-12 03:01 15.7 (V)

Stjärnan verkar vara på väg uppåt, man undrar vad maxmagnituden blir i V?

/Gustav

[wilt]

BNV01 2012-12-20 02:30 15.6 (V)

/Gustav

[Tompa]

Bra jobbat! Jag har glömt av denna... Bot och bättring utlovas!

Mvh,
Tomas W

[Hans Bengtsson]

Som jag tidigare har nämnt på Astronet, så upptäckte jag Bn V01 när jag egentligen ville identifiera AC Cas. Positionerna som på den tiden gavs i GCVS var i många fall mycket opålitliga, idag är de OK tack vare ett fantastiskt tålamodskrävande jobb av bl.a. Brian Skiff och Timo Kinnunen.

Den tidens GCVS-position för AC Cas hamnade exakt i mitten av de tre nedanstående DSS-bilderna, vilka var de som då fanns tillgängliga för området. Bilderna omfattar 5x5 bågminuter och har norr uppåt. När jag blinkade dessa bilder fanns det bara en stjärna som blinkade ordentligt, nämligen B. Min första reaktion var förstås att detta nog är AC Cas. Men vid närmare eftertanke borde AC Cas vara mycket ljusstarkare – och det gick snart upp för mig att B var en icke katalogiserad röd variabel, den som jag senare kom att kalla Bn V01. Det visade sig också efterhand att det var den ljusa stjärnan A som är AC Cas.

Idag, när vi har tillgång till VizieR och upptäcktsrapporter i original och många fler DSS-bilder och inte minst exakta GCVS-koordinater, så är det oändligt mycket enklare att identifiera variabler än det var för ett drygt decennium sedan. Å andra sidan är det tveksamt om jag hade upptäckt Bn V01 ifall GCVS hade haft korrekta positioner … så jag ska inte klaga!

Mvh
Hans Bengtsson

DSS Röd bild. År 1995.

nyvar1r.JPG (24.77 KiB) Viewed 5300 times

DSS Röd bild. År 1954.

nyvar2r.JPG (9.47 KiB) Viewed 5300 times

DSS Visuell bild. År 1983.

nyvar3v.JPG (15.81 KiB) Viewed 5300 times