Astronet forum

Det var en bra himmel inatt (8-9 september). Medan jag samlade in grejerna inför observationspasset, märkte jag att jag hade glömt min röda ficklampa i Västerås! Provade att använda ficklampan med vitt ljus och ha två lager med bitar från en grön systempåse framför lampan. Jag hade läst någonstans att grön färg är näst bäst efter röd färg vid nattliga observationer. Ljuset blev något för ljust men man "tager vad man haver".

Började med att lokalisera komet C/2011F1 (LINEAR) i Björnvaktaren med min 10-tums GSO Dobson. Kometen låg bara 4' från den störande V=5.9 HD130144 (röd! B-V=+1.3) och var därmed svår att skatta magnituden på.

I samma konstellation letade jag upp galaxen NGC5611 där den exploderande stjärnan SN2012ei fanns. Supernovans ljusstyrka var jämförbar med kärnan i NGC5611 och fält* på andra sidan (V=13.77), dock något ljusare än dem. Skattade magnituden till 13.6 (klockan 20:16 UT). Noterade en fält* av V=14.54. Jag försökte knappa in obsen i SVO men det gick inte. Kan man ej själv lägga in nya variabla stjärnor?

Då jag observerat samtliga 400 objekt i Herschel-I listan ska jag ta mig an Herschel-II listan. Kollade nyligen att jag redan loggat 285 av de 400 objekten. NGC5590 i närheten av NGC5611 fick bli det 286:e H400-II objektet. Galaxen var betydligt ljus och ganska stor. 5' NW skymtade jag NGC5589 (magnitud 14.2p). NGC7015 i Lilla Hästen var ganska ljus, stor och med jämn ytljusstyrka. H400-II galaxen NGC7042 i Pegasus var ljussvag, ganska stor och med en låg ytljusstyrka.

Jämförde några dubbelstjärnors svårighet sedd med blotta ögat. Alfa Capricorni (magnituder 3.6, 4.2, separation 6'.3) och Theta Tauri (3.4, 3.8, 5'.6) var ungefär lika svåra. Båda komponenterna syntes relativt enkelt med direkt seende. Epsilon Lyraes (4.6, 4.7, 3'.5) båda komponenter syntes åtskilda med direkt seende men med viss svårighet. Trots större avstånd var Ny Corona Borealis (5.2, 5.4, 6'.0) lite svårare än Epsilon Lyr för blotta ögat. Håller ni med? Noterade att den norra stjärnan var den ljusare komponenten. DUbbelstjärnan är lätt att hitta för den ligger W om Herkules 'Keystone'.

Provade med några utmaningar med prismakikare. För första gången såg jag Slöjnebulosorna (Veil) i Svanen med 50mm kikare. Med Canon 18x50 IS var den E delen (NGC6992) uppenbar som ett stort spöklikt "C". Den syntes bra även utan stabilisatorfunktionen. I samma synfält syntes den W delen (NGC6960) men endast S om 52 Cygni. Med nebulosafilter skulle de ha varit än enklare.

Den fina kantställda galaxen NGC891 i Andromeda kunde jag med viss svårighet skönja med 18x50 kikaren. Det är inte så konstigt för dess totalmagnitud är V=9.9. Såg galaxen oval NE-SW.

Såg så här bra trots att halvmånen hade gått upp i öster. Vintergatan var mäktig med den stora "Great Rift" i Svanen och och ett ljust Scutums stjärnmoln lågt i SW.

Clear Skies,

Timo K

Tackar för en som alltid läsvärd rapport. Själv hade jag planerat att fortsätta mitt obsprojekt på området runt hjärtnebulosan igår, men vädret ville sig inte. Om du kunde obsa slöjnebulosan med kikaren, så kanske även denna kan vara inom räckhåll? Så här långt och efter någon timmes observerande har jag loggat den del av nebulosan som finns runt stjärnhopen i mitten, liksom NGC896 strax NV om hjärtat. Den senare var mycket påtaglig. Återstår bland annat de stora bågarna som formar hjärtat, men jag sparar dessa tills månen är helt ur vägen. Möjligen är dessa lättare att se med en större kikare än med min 16"are.

Tackar för tipset om kometen och novan. Har inte noterat dessa och lägger dem till obslistan.

/Johan

Mycket intressant rapport! Det vore bra, tycker jag, om många många fler ville berätta om sina observationer här på Astronet - det behöver inte vara några märkvärdiga iakttagelser utan vad som helst som gäller astronomi går utmärkt. Inspirerande för andra att läsa.

SN2012e: Så bra att vi nu får en obs av den i SVO! Jag har varit på gång vid ett par tillfällen men hindrats av en strålkastare vid ett tillfälle och kvardröjande stratocumulus vid ett annat. Du kan nu lägga in den i SVO, jag har just registrerat namnet. Tänk på att det i SVO inte ska vara några mellanslag i supernovanamn, utan SN2012ei.

M v h
Hans Bengtsson

Jag tänkte obsa objekt i Cassiopeja vid 1-tiden, bl.a. Bubbelnebulosan, men den låg då exakt i zenit! Då är det ju nästan omöjligt att manövrera en Dobson-tub. NGC896 är ett Herschel-II objekt, så visst ska jag studera nebulosorna i området vid tillfälle (med filter också ).

Har nu knappat in SN2012ei i SVO.

/Timo K

Finemang. När det gäller variabelnamn i SVO så behöver man inte registrera namnet för stjärnor som finns i generalkatalogen GCVS, men däremot måste man göra det för andra variabler. Vi är några stycken som har åtkomst till registreringsfunktionen, om man inte har det men behöver registrera variabelnamn så är det bara att skicka ett PM till Thomas K eller mig.

M v h
Hans Bengtsson

hej Timo!

Tack för den trevliga rapporten! Jag hoppas också att många fler vill rapporterar sina observationer. Jag håller också på med Herschel listorna, både I och II. Har väll observerat hälften av dessa. Men mitt intresse har fastnat i supergalaxhoppen Fiskarna-Perseus. Galaxerna här är mycket ljussvaga (ca 300 miljoner ljusår) och jag måste därför observera från mörkast möjliga plats i Skåne samt klara fina kvällar. Jag har hållit på med projektet några år. Med mitt SCT 11" har det gått förvånade bra att se de flesta NGC galaxerna i området. Jag återkommer med rapport när mitt observerandet kommit igång. Just nu är mitt teleskop paj i elektroniken :-(.

Läsvärt, intressant och bra som inspiration!

Det känns som om det måste finnas en jättelik "missing mass" mellan observationer och rapporter. Med tanke på antalet amatörastronomer och antalet teleskop som finns i landet så skulle det vara logiskt med en ganska strid ström av obsrapporter in till Astronet. Men någon sådan strid ström finns ju tyvärr inte. Variabla stjärnor undantaget. Inte heller till andra fora på nätet, efter vad jag har sett.

Saken har förstås en förklaring - men jag vet inte riktigt vilken. Kanske känner nya observatörer att deras rapporter inte skulle vara tillräckligt goda? Det är i så fall en helt obefogad rädsla! Eller finns det andra förklaringar? Under alla omständigheter vore det enastående roligt med fler rapporter från landets observatörer, unga som gamla*, nya som erfarna.

*) Förtydligande: även medelålders!

M v h
Hans Bengtsson

Jag kan väl bara instämma med föregående talare, speciellt detdär med nybörjare och obsrapporter. Själv har jag alltid tyckt obsrapporter är det roligaste att läsa på forumen, både från avancerade amatörer som Timo och från nybörjare ute första säsongen. Av egen erfarenhet vet jag dessutom att man som nybörjare har väldigt mycket att vinna på att inte bara läsa utan att skriva själv. Frågan är dock hur man uppmuntrar det. Slänger man en hastig blick på inläggsrubrikerna på Astronets förstasida, så misstänker jag att man som nybörjare kan känna sig lite avskräckt. Det är ju en ganska avancerad diskussion som förs här -- och dessutom kan man få intrycket av att den handlar om astrofoto och variabla stjärnor :-) -- och varför skulle i så fall någon vara intresserad av att man sett ringnebulosan eller M13 första gången. Jag antar att det gäller att föregå med gott exempel och att samtidigt var noga med att kommentera inlägg från de nybörjare som gör ett försökt (fast det är vi väl ganska duktiga på).

/Johan

Helt klart var observationsrapporterna på Astronomiguiden det som fick mig att börja observera 2008. Att få tips om vad som gick att se och med vilken utrustning. Trodde innan dess att det var kört att titta på stjärnhimmeln när man bodde i en stad. Att läsa om vedermödor att hitta objekt och glädjen när man lyckats var oerhört inspirerande. Även om jag nu mest fastnat för variabla stjärnor är ändå observationsrapporter bland det mest intressanta att läsa på Astro-forumen.

Jag håller faktiskt med en hel del Thomas! Kommer ihåg när jag skrev min första, det var en alldeles ny känsla. Sedan tycker jag att det är kul när det startar diskussioner kring rapporten om något som kanske har observerats.

Tack timok. för en härlig rapport! Alltid lika roande.

Mvh
Robin

Tack för era positiva kommentarer om visuella rapporter av DS-objekt i allmänhet. Alla har sina ambitionsnivåer och eftersom jag häromdagen "firade" min 34-årsdag som loggande Deep-Sky observatör (sedan 12 sept 1978) så får jag allt svårare att obsa nya, för mig, djuprymdsobjekt. Jag borde nå antalet 4000 visuellt observerade DS-objekt denna höst om inget oförutsett händer.

Inatt anlände jag sent till Virsbo och jag visste att en regnfront var anländande västerifrån. Vid midnatt var det fortfarande stjärnklart väder i stort med en fin vintergata. Himlen mot väst såg skum ut med ett område med saknade stjärnor (ett tecken på att en molnfront närmar sig).

Himmelsregionen i den något obskyra konstellationen Giraffen kan vara svår att navigera i för en nybörjare. Förmodligen av den anledningen finns det några ljusa galaxer i den stjärntomma riktningen som inte ens hamnade i NGC-katalogen! Den mest välkända av dem är IC342. Galaxen upptäcktes av den brittiske amatörastronomen W. F. Denning så sent som 1890 och missades således av Herschel-familjen. Jag hade obsat IC342 med min C-8 den 20 oktober 1995 men jag var säker på att den borde synas med betydligt mindre instrument. Riktade min 25x100 kikare mot Alfa Camelopardalis och stjärnhoppade till denna region. Efter en stunds koncentrerande framträdde den väldiga spiralgalaxen IC342 med kikaren. Den hade en låg ytljusstyrka men var trots det inte svår att se pga dess storlek, nästan som fullmånens, 22'x21'! Det fanns åtskilliga ljussvaga (vintergats)stjärnor framför galaxen.

En galax i IC-katalogen som jag inte hade sett än var grannen IC356. Denna galax krävde en hel del koncentration men den låg å andra sidan på perfekt höjd för prismakikaren. Inte för högt så att det inte gick att rikta in 25x100. Jag kunde förnimma ett ljussvagt sken alldeles S om en 8.5m *. Galaxen var endast synlig med indirekt seende och helt säker för jag kunde återkomma till okularet ett tiotal gånger och försäkra mig om var galaxen fanns. Den har B-magnituden 11.4 och storlek 5'.3x3'.9 enligt MegaStar. Det ska inte vara några problem att se en sådan galax men den störande * var besvärande och högre förstoring hade säkert hjälpt. Kanhända blev IC356 den sista galaxen som mitt "upptäcktsinstrument" var en kikare?!

Märkte att molnfronten i väster närmade sig och jag passade på att obsa några dubbelstjärnor i Lyra. I snabb takt separerade jag i tur och ordning Struve 2470, 2474 och Otto Struve 371AC. Noterade en för mig okänd *hop, NGC6743 i Lyra, som jag måste undersöka närmare.

Nu anlände molnfronten från väster och täckte hela ena himmelshalvan. Det var gott så länge det varade.

/Timo K