Har funderat på att skaffa mig ett teleskop igen. Håller på att vara några år sen man ägde ett sist. Det blir inga stora pengar jag lägger nu tror jag. Budget 3000kr. Har i stort sett bestämt mig för en reflector. Kommer att användas till både deep sky och solsystemet. Kommer även att prova lite enklare fotografering, har en eos 500d som jag tänkte använda. Har tittat på 3st 130mm och ett 150mm.
Eftersom jag har tänkt prova lite allt möjligt i början, så undrar jag om man ska välja ett teleskop med lång eller kort brännvid. Här kommer teleskopen jag har tittat på.
http://www.astrosweden.se/sky-watcher-e ... or/19316-0
http://www.astrosweden.se/astromaster-1 ... or/18536-0
http://www.astrosweden.se/explorer-130p/19754-0
http://www.astrosweden.se/bresser-pollu ... q2/18710-0
Hoppas jag gjorde rätt nu. Inte så haj på det här.
kort eller lång brännvid?
Re: kort eller lång brännvid?
Brukar vara så att ju längre brännvidd desto mindre synfält. Teleskopet jag hade sist hade drygt 2000mm brännvidd och där fick jag med 25mm okular inte på långa vägar in hela månen i synfältet.
Kan därför vara bra med ett med kortare brännvidd och komplettera med lämplig barlow vid planetstudier.
Kan därför vara bra med ett med kortare brännvidd och komplettera med lämplig barlow vid planetstudier.
-
glappkaeft
- Posts: 469
- Joined: 2011-02-26 12:36:24
- spamtest: JA
- Location: Linköping
- Contact:
Re: kort eller lång brännvid?
Jag skrev ett långt inlägg men lyckades komma åt bakåtknappen på min nya mus när jag skulle skicka det. Så här kommer ist en kort-kort variant. Jag har ingen erfarenhet av något av teleskopen men en del generella tips.
* Brännvidden på teleskopet spelar ingen roll överhuvudtaget för visuellt bruk. Det är viktigt för foto men se längre ner.
* Brännvidden på okularen måste dock anpassas till teleskopet. Du vill kunna välja förstoringar med ett par steg mellan runt 30x till runt 150 (förstoring = teleskopets brännvidd/okularets brännvidd). Två okular och en 2xbarlowlins brukar räcka till att börja med (Skywatchers paket är ett bra exempel på detta)
* Alla teleskopen är i praktiken nästan identiska på papperet.
* Den där typen av stativ brukar inte vara jättestabila men fungerar för visuellt bruk, speciellt om man tynger ner stativbenen.
* Motorföljning (som två av dom har) kan vara trevligt men är inte ett måste (dock ett måste för foto).
* Monteringen klarar inte meningsfullt astrofoto. Stabiliteten och precisionen är inte tillräcklig.
* Om man skippar fotokravet får man större öppning och mycket stabilare montering om man köper ett dobsonteleskop. Dock så är det ovanligt med dobsonteleskop i den prisklassen i Sverige.
Tilläggt i efterhand:
Det bästa sättet att köpa rätt grejer är att testa grejerna i fält. Se om du kan hitta någon aktiv amatörastronom i närområdet på detta forum eller på http://nsaaforum.ning.com/
* Brännvidden på teleskopet spelar ingen roll överhuvudtaget för visuellt bruk. Det är viktigt för foto men se längre ner.
* Brännvidden på okularen måste dock anpassas till teleskopet. Du vill kunna välja förstoringar med ett par steg mellan runt 30x till runt 150 (förstoring = teleskopets brännvidd/okularets brännvidd). Två okular och en 2xbarlowlins brukar räcka till att börja med (Skywatchers paket är ett bra exempel på detta)
* Alla teleskopen är i praktiken nästan identiska på papperet.
* Den där typen av stativ brukar inte vara jättestabila men fungerar för visuellt bruk, speciellt om man tynger ner stativbenen.
* Motorföljning (som två av dom har) kan vara trevligt men är inte ett måste (dock ett måste för foto).
* Monteringen klarar inte meningsfullt astrofoto. Stabiliteten och precisionen är inte tillräcklig.
* Om man skippar fotokravet får man större öppning och mycket stabilare montering om man köper ett dobsonteleskop. Dock så är det ovanligt med dobsonteleskop i den prisklassen i Sverige.
Tilläggt i efterhand:
Det bästa sättet att köpa rätt grejer är att testa grejerna i fält. Se om du kan hitta någon aktiv amatörastronom i närområdet på detta forum eller på http://nsaaforum.ning.com/
Patrik Holmström - Uppsala Amatörastronomer
Re: kort eller lång brännvid?
Tack för tipsen. Några funderingar dyker dock upp. Har tyvärr dragit på mig glasögon på senare år, har brytningsfel. Blir det ett problem med den typ av okular som följer med i dom här paketen? Kan det va så att man måste skaffa sig ett okular av denna typ? http://www.astrosweden.se/baader-hyperi ... um/18555-0 Eller liknande.
Tror inte ett dobson är rätt val för mig. Känner mig rätt säker på att det är en reflector jag vill ha.
Har faktiskt försökt skapa mig en användare på nsaa hela dagen men inte lyckats. Har sett att det finns ett gäng som håller till här i närheten.
Tror inte ett dobson är rätt val för mig. Känner mig rätt säker på att det är en reflector jag vill ha.
Har faktiskt försökt skapa mig en användare på nsaa hela dagen men inte lyckats. Har sett att det finns ett gäng som håller till här i närheten.
-
Hans Bengtsson
- Posts: 5571
- Joined: 2011-03-04 18:19:54
- spamtest: JA
Re: kort eller lång brännvid?
Hej!
Reflektor är en typ av optiskt system, dobson är en monteringstyp. Nästan alla dobson-monterade teleskop är reflektorer.
En reflektor som jag menar, för visuellt bruk, är överlägsen dem du länkar till är denna:
http://www.teleskop-service.se/sv/teles ... pneq3.html
Det teleskopet har en riktig optisk sökare, bra montering, inga konstigheter i form av inbyggd barlow, osv.
När det gäller brytningsfel, så ställer det inte till med några problem vid observationer med teleskop så länge det inte handlar om astigmatism. Om man är närsynt så reglerar man detta med vanlig fokusering. Teleskopet blir de ”glasögon” man använder. Även vid svag eller måttlig astigmatism brukar man anse att det är bättre att ta av glasögonen vid observationer, men vid kraftig astigmatism kan det möjligen vara bättre att försöka ha på glasögonen samtidigt som man observerar – eftersom teleskopet inte kan kompensera för astigmatism.
Mvh
Hans Bengtsson
Reflektor är en typ av optiskt system, dobson är en monteringstyp. Nästan alla dobson-monterade teleskop är reflektorer.
En reflektor som jag menar, för visuellt bruk, är överlägsen dem du länkar till är denna:
http://www.teleskop-service.se/sv/teles ... pneq3.html
Det teleskopet har en riktig optisk sökare, bra montering, inga konstigheter i form av inbyggd barlow, osv.
När det gäller brytningsfel, så ställer det inte till med några problem vid observationer med teleskop så länge det inte handlar om astigmatism. Om man är närsynt så reglerar man detta med vanlig fokusering. Teleskopet blir de ”glasögon” man använder. Även vid svag eller måttlig astigmatism brukar man anse att det är bättre att ta av glasögonen vid observationer, men vid kraftig astigmatism kan det möjligen vara bättre att försöka ha på glasögonen samtidigt som man observerar – eftersom teleskopet inte kan kompensera för astigmatism.
Mvh
Hans Bengtsson
Re: kort eller lång brännvid?
Känns bra att det inte ska vara nå problem för oss glasögonbärare.
Tar till mig av det du skiver om teleskopet du länkade Hans. Det verkar helt klart interssant.
Ser även att dom har ett http://www.teleskop-service.se/sv/teles ... -neq5.html.
Ja jag vet, min budget på 3000kr räcker inte riktigt. Men det brukar oftast bli så.
Mvh Jens
Tar till mig av det du skiver om teleskopet du länkade Hans. Det verkar helt klart interssant.
Ser även att dom har ett http://www.teleskop-service.se/sv/teles ... -neq5.html.
Ja jag vet, min budget på 3000kr räcker inte riktigt. Men det brukar oftast bli så.
Mvh Jens
Re: kort eller lång brännvid?
Baader hypherion okularen funkar bra att titta med galsögon på.
Om jag tittar själv brukar jag ta av mig glasögon, men om man visar för andra har jag glasögonen på. För då blir fokus rätt för de utan glasögon.
Om jag tittar själv brukar jag ta av mig glasögon, men om man visar för andra har jag glasögonen på. För då blir fokus rätt för de utan glasögon.
-
Hans Bengtsson
- Posts: 5571
- Joined: 2011-03-04 18:19:54
- spamtest: JA
Re: kort eller lång brännvid?
När det gäller de fyra teleskop som det länkades till i tidigare inlägg, så tycker jag man ska tänka på:
Detta teleskop saknar optisk sökare, och spegeln är sfärisk (huvudspegeln i ett Newton-teleskop ska vara parabolisk):
http://www.astrosweden.se/sky-watcher-e ... or/19316-0
Detta teleskop saknar också optisk sökare, och monteringen ser ut att vara alltför instabil:
http://www.astrosweden.se/astromaster-1 ... or/18536-0
Detta teleskop saknar också optisk sökare, men är ganska OK om man köper till en sökare:
http://www.astrosweden.se/explorer-130p/19754-0
Detta teleskop har optisk sökare, men har en ovanlig konstruktion med inbyggd barlow (det finns mycket goda skäl till att konstruktionen är ovanlig!):
http://www.astrosweden.se/bresser-pollu ... q2/18710-0
På plussidan ska förstås läggas att alla fyra är mycket portabla - men för min egen del skulle Explorer 130P (+ optisk sökare) vara det enda jag skulle kunna tänka mig att skaffa av dessa.
Hos det teleskopet jag länkade till finns alla goda grundläggande egenskaper som ett bra teleskop bör ha. Och det teleskop som Jens ger länk till ...
http://www.teleskop-service.se/sv/teles ... -neq5.html
... kan sägas vara en uppförstorad version av det förra teleskopet. Ännu mera effektivt men inte på långa vägar lika portabelt.
mvh
Hans Bengtsson
Detta teleskop saknar optisk sökare, och spegeln är sfärisk (huvudspegeln i ett Newton-teleskop ska vara parabolisk):
http://www.astrosweden.se/sky-watcher-e ... or/19316-0
Detta teleskop saknar också optisk sökare, och monteringen ser ut att vara alltför instabil:
http://www.astrosweden.se/astromaster-1 ... or/18536-0
Detta teleskop saknar också optisk sökare, men är ganska OK om man köper till en sökare:
http://www.astrosweden.se/explorer-130p/19754-0
Detta teleskop har optisk sökare, men har en ovanlig konstruktion med inbyggd barlow (det finns mycket goda skäl till att konstruktionen är ovanlig!):
http://www.astrosweden.se/bresser-pollu ... q2/18710-0
På plussidan ska förstås läggas att alla fyra är mycket portabla - men för min egen del skulle Explorer 130P (+ optisk sökare) vara det enda jag skulle kunna tänka mig att skaffa av dessa.
Hos det teleskopet jag länkade till finns alla goda grundläggande egenskaper som ett bra teleskop bör ha. Och det teleskop som Jens ger länk till ...
http://www.teleskop-service.se/sv/teles ... -neq5.html
... kan sägas vara en uppförstorad version av det förra teleskopet. Ännu mera effektivt men inte på långa vägar lika portabelt.
mvh
Hans Bengtsson
Re: kort eller lång brännvid?
Tack Hans för din förklaring av teleskopens för och nackdelar. Flera av dom sakerna du påpekade hade jag inte ens tänkt på.
För min del står det mellan teleskopet du länkade och dess storebror.
Mvh Jens
För min del står det mellan teleskopet du länkade och dess storebror.
Mvh Jens
-
Hans Bengtsson
- Posts: 5571
- Joined: 2011-03-04 18:19:54
- spamtest: JA
Re: kort eller lång brännvid?
Lita bara inte för mycket på mig! Mina tankar om vad som utmärker ett bra teleskop baseras i huvudsak på erfarenhet av visuella magnitudskattningar av variabla stjärnor, som ju bara är en gren av alla grenar inom den observationella astronomin. Observatörer som är mera inriktade på t.ex. studier av planetytor kan ha andra uppfattningar om vad som är bra och mindre bra instrument.
De två Newton-teleskopen som vi har nämnt och länkat till (6 tum och 8 tum) har jag använt mycket, eller snarare deras nästan identiska föregångare. Dessa två har varit outstanding bland de instrument jag under årens lopp nyttjat för att magnitudbestämma variabler (det handlar om minst 24 olika instrument, varav flera varit fältkikare) - i konkurrens med en 18-tums dobsonmonterad Newton som jag använde ett par nätter i Frankrike i augusti 1971, den var helt suverän!
Tänk också väldigt noga igenom hur mycket du måste transportera teleskopet. Min 6-tums Newton-tub gick utmärkt att bära några hundra meter i en sportväska, monteringen i en annan väska och stativet under armen! Nåja, efter ett tag föredrog jag att istället gå två gånger upp till obs-kullen ... kartpärmar skulle också med. Den 8-tums storebror jag har nu använder jag enbart på balkongen. Jag har svårt att tänka mig att släpa på den någon längre sträcka, eftersom stativhuvudet är ganska tungt, och det skulle innebära en alltför stor mental tröskel att börja kånka på det teleskopet när det klarnar upp.
mvh
Hans Bengtsson
De två Newton-teleskopen som vi har nämnt och länkat till (6 tum och 8 tum) har jag använt mycket, eller snarare deras nästan identiska föregångare. Dessa två har varit outstanding bland de instrument jag under årens lopp nyttjat för att magnitudbestämma variabler (det handlar om minst 24 olika instrument, varav flera varit fältkikare) - i konkurrens med en 18-tums dobsonmonterad Newton som jag använde ett par nätter i Frankrike i augusti 1971, den var helt suverän!
Tänk också väldigt noga igenom hur mycket du måste transportera teleskopet. Min 6-tums Newton-tub gick utmärkt att bära några hundra meter i en sportväska, monteringen i en annan väska och stativet under armen! Nåja, efter ett tag föredrog jag att istället gå två gånger upp till obs-kullen ... kartpärmar skulle också med. Den 8-tums storebror jag har nu använder jag enbart på balkongen. Jag har svårt att tänka mig att släpa på den någon längre sträcka, eftersom stativhuvudet är ganska tungt, och det skulle innebära en alltför stor mental tröskel att börja kånka på det teleskopet när det klarnar upp.
mvh
Hans Bengtsson
Re: kort eller lång brännvid?
Efter en del funderande och läsning på nätet i helgen, så la jag i dag in beställningen.
Det blev ett 8-tums sky watcher. Så nu är det bara att vänta.
Tack för alla goda råd, synpunkter och svar på frågor.
Mvh Jens
Det blev ett 8-tums sky watcher. Så nu är det bara att vänta.
Tack för alla goda råd, synpunkter och svar på frågor.
Mvh Jens
-
Hans Bengtsson
- Posts: 5571
- Joined: 2011-03-04 18:19:54
- spamtest: JA
Re: kort eller lång brännvid?
Hej!
Man får gratulera!
Har du god sikt åt nordväst, så att du kan se Karlavagnen? Här kommer i så fall ett utmärkt tips som får dig att lära känna teleskopet på ett naturligt och ångestfritt sätt. Alla sätt som handlar om variabla stjärnor tycker jag förresten är bra sätt ...
Först behöver du fem kartor härifrån:
http://www.aavso.org/vsp
Karta 1:
What is the name ... T UMa
Field of view ... 600
Magnitude limit ... 9
North down
East right
GCVS only
Högerklicka, spara på egen dator
Karta 2:
Som ovan men välj:
Field of view ... 300
Magnitude limit ... 11
Karta 3:
Som ovan men välj:
Field of view ... 60
Magnitude limit ... 17
Karta 4:
Som förra men välj:
What is The name ... S UMa
Karta 5:
Som förra men välj:
What is the name ... RS UMa
När alla 5 kartorna sparats, skriv ut dem på papper.
Du har då underlag för att leta upp tre variabla stjärnor av Mira-typ som alla ligger nära Delta Ursae Majoris, den svagaste av Karlavagnens sju huvudstjärnor. Den är på kartorna utmärkt som 33, dvs magnitud 3.3. Lägg särskilt märke till stjärnorna 53 och 61 (magnitud 5.3 och 6.1) som du ser i samma synfält i sökaren som Delta. Lås teleskopet på dessa två, och ta ut riktningen till T UMa. Lägg märke till den typiska stjärnfiguren vid T UMa. Identifiera T UMa och försök bedöma ljusstyrkan genom att jämföra med de stjärnor strax intill som har magnitud angiven.
Sedan samma sak med S UMa och RS UMa. Just nu kan du utan problem se alla tre med ditt teleskop.
Tips:
Strunta i polinställning! Se istället till så att teleskopet är bekvämt uppställt för dig och att du har bekväm placering på okularet.
M v h
Hans Bengtsson
Man får gratulera!
Har du god sikt åt nordväst, så att du kan se Karlavagnen? Här kommer i så fall ett utmärkt tips som får dig att lära känna teleskopet på ett naturligt och ångestfritt sätt. Alla sätt som handlar om variabla stjärnor tycker jag förresten är bra sätt ...
Först behöver du fem kartor härifrån:
http://www.aavso.org/vsp
Karta 1:
What is the name ... T UMa
Field of view ... 600
Magnitude limit ... 9
North down
East right
GCVS only
Högerklicka, spara på egen dator
Karta 2:
Som ovan men välj:
Field of view ... 300
Magnitude limit ... 11
Karta 3:
Som ovan men välj:
Field of view ... 60
Magnitude limit ... 17
Karta 4:
Som förra men välj:
What is The name ... S UMa
Karta 5:
Som förra men välj:
What is the name ... RS UMa
När alla 5 kartorna sparats, skriv ut dem på papper.
Du har då underlag för att leta upp tre variabla stjärnor av Mira-typ som alla ligger nära Delta Ursae Majoris, den svagaste av Karlavagnens sju huvudstjärnor. Den är på kartorna utmärkt som 33, dvs magnitud 3.3. Lägg särskilt märke till stjärnorna 53 och 61 (magnitud 5.3 och 6.1) som du ser i samma synfält i sökaren som Delta. Lås teleskopet på dessa två, och ta ut riktningen till T UMa. Lägg märke till den typiska stjärnfiguren vid T UMa. Identifiera T UMa och försök bedöma ljusstyrkan genom att jämföra med de stjärnor strax intill som har magnitud angiven.
Sedan samma sak med S UMa och RS UMa. Just nu kan du utan problem se alla tre med ditt teleskop.
Tips:
Strunta i polinställning! Se istället till så att teleskopet är bekvämt uppställt för dig och att du har bekväm placering på okularet.
M v h
Hans Bengtsson
Re: kort eller lång brännvid?
Jodå karlavagnen ligger bra till för mig. Då kan jag jag hålla mig på altanen det passar bra.
Ska prova på det där när jag får hem teleskopet. Verkar tyvär ha lite otur med leveransen.
Fick mejl idag att monteringarna var slut. Så får nog vänta 14 dagar kanske. Men bara man vet så
gör det inte så mycket.
Mvh Jens
Ska prova på det där när jag får hem teleskopet. Verkar tyvär ha lite otur med leveransen.
Fick mejl idag att monteringarna var slut. Så får nog vänta 14 dagar kanske. Men bara man vet så
gör det inte så mycket.
Mvh Jens