Observationsrapport från jävan-stationen
Posted: 2012-05-29 14:29:43
Hej!
Det är säker många som inte vet men ASTB har sedan ett år tillbaka tillgång till det gamla observatoriet uppe på Romeleåsen. Hur läng vi har tillgång till observatoriet är dock osäkert. men här följer en observationsrapport som jag skrev i våras.
Målen för den kvällens observation var följande;
1.Testa och kontrollera funktionen på domen och teleskopet.
2.Identifiera mörka och ljusa område på planeten Mars yta. Testa med olika färgfilter inklusive neodymium för att förstärka kontrasten mellan de ljusa och mörka områdena. Sekundärt mål var att få syn på dis och dimmoln vid gryningszonen som tidigare rapporterats av andra amatörer.
3.Studera gradienten mellan det ljusa och mörka området på Venus i förhoppning att se några strukturer i molen. Testa med olika färgfilter inklusive neodymium i hopp om att förstärka kontrasten mellan de ljusa och mörka områdena i molnen. Sekundärt mål var albedo förändringar i molnen. Ska tilläggas att jag aldrig har lyckats se några strukturer i den solbelysta delen av molnen.
In med prylarna i observatoriet, en Marskarta och tre egna Baader Hyperion okular 8, 13 och 17mm. Det är en fantastisk och nästan en surrealistisk känsla, att befinna sig i en mörk dom när spalten öppnas. Långsamt strömmar ljuset från stjärnorna in i observatoriet. Venus, Jupiter och månen lyste fantastiskt vackert på himlavalvet.
Domen tycktes slira en hel del när den rörde sig mot ett nordligt läge. Jag trodde ett tag att den skulle stanna helt. Här behövs underhåll. Mirror shift i det gamla C11 teleskopet är betydande och diagonalen minst sagt sliten. Så jag väntade mig ingen superklar vy i okularen.
Jag började med Venus och testade med flera olika färgfilter. Personligen tycker jag att blått och lätt grönt filter förstärker kontrasten i terminatorzonen. Jag kunde tydligt se den gradvisa övergången från ljust till mörkt område. Nästan en 3D känsla. Några strukturer eller albedo variationer i molnen kunde jag som vanligt inte se. Att observera planeter visuellt kräver tålamod. En timmes intensivt stirrande på planetens oroliga yta kanske ger några sekunder stabil bild och ytan framträder tydligt. Det är under dessa få sekunder alla strukturer syns klart.
Nästa objekt var Mars. Jag svängde runt domen (som slirade lite) och fick direkt in planeten i mitt 17 mm okular. Ändra snabbt till 8 mm okularet och så tydligt Mare Acidalium på den norra/östra delen av planeten. I söder syntes ett band av mörkt område som jag snabbt identifierade som Mare Erythraeum och Mare Meridiani. Den norra polarkalotten var liten men lyste intensivt vit. Perfekt läge för att leta efter kontrasten mellan moln och den mörka Acidalium slätten. Mare Acidalium låg också i gryningszonen kl 22 tiden på kvällen. Och visst såg jag dismolnen av koldioxid över Chryse- och Tharsis-slätten! Dismolnen sträckte sig från gryningszonen in över södra delen av Mare Acidalium. Testade gult och orange filter vilket förstärker kontrasten mellan mörka och ljusa område. Visst var det moln jag såg sväva över Mars slätter!
Slutsats: En härlig och lyckad vårnatt!
Clear sky!
Mikael Anderlund
Det är säker många som inte vet men ASTB har sedan ett år tillbaka tillgång till det gamla observatoriet uppe på Romeleåsen. Hur läng vi har tillgång till observatoriet är dock osäkert. men här följer en observationsrapport som jag skrev i våras.
Målen för den kvällens observation var följande;
1.Testa och kontrollera funktionen på domen och teleskopet.
2.Identifiera mörka och ljusa område på planeten Mars yta. Testa med olika färgfilter inklusive neodymium för att förstärka kontrasten mellan de ljusa och mörka områdena. Sekundärt mål var att få syn på dis och dimmoln vid gryningszonen som tidigare rapporterats av andra amatörer.
3.Studera gradienten mellan det ljusa och mörka området på Venus i förhoppning att se några strukturer i molen. Testa med olika färgfilter inklusive neodymium i hopp om att förstärka kontrasten mellan de ljusa och mörka områdena i molnen. Sekundärt mål var albedo förändringar i molnen. Ska tilläggas att jag aldrig har lyckats se några strukturer i den solbelysta delen av molnen.
In med prylarna i observatoriet, en Marskarta och tre egna Baader Hyperion okular 8, 13 och 17mm. Det är en fantastisk och nästan en surrealistisk känsla, att befinna sig i en mörk dom när spalten öppnas. Långsamt strömmar ljuset från stjärnorna in i observatoriet. Venus, Jupiter och månen lyste fantastiskt vackert på himlavalvet.
Domen tycktes slira en hel del när den rörde sig mot ett nordligt läge. Jag trodde ett tag att den skulle stanna helt. Här behövs underhåll. Mirror shift i det gamla C11 teleskopet är betydande och diagonalen minst sagt sliten. Så jag väntade mig ingen superklar vy i okularen.
Jag började med Venus och testade med flera olika färgfilter. Personligen tycker jag att blått och lätt grönt filter förstärker kontrasten i terminatorzonen. Jag kunde tydligt se den gradvisa övergången från ljust till mörkt område. Nästan en 3D känsla. Några strukturer eller albedo variationer i molnen kunde jag som vanligt inte se. Att observera planeter visuellt kräver tålamod. En timmes intensivt stirrande på planetens oroliga yta kanske ger några sekunder stabil bild och ytan framträder tydligt. Det är under dessa få sekunder alla strukturer syns klart.
Nästa objekt var Mars. Jag svängde runt domen (som slirade lite) och fick direkt in planeten i mitt 17 mm okular. Ändra snabbt till 8 mm okularet och så tydligt Mare Acidalium på den norra/östra delen av planeten. I söder syntes ett band av mörkt område som jag snabbt identifierade som Mare Erythraeum och Mare Meridiani. Den norra polarkalotten var liten men lyste intensivt vit. Perfekt läge för att leta efter kontrasten mellan moln och den mörka Acidalium slätten. Mare Acidalium låg också i gryningszonen kl 22 tiden på kvällen. Och visst såg jag dismolnen av koldioxid över Chryse- och Tharsis-slätten! Dismolnen sträckte sig från gryningszonen in över södra delen av Mare Acidalium. Testade gult och orange filter vilket förstärker kontrasten mellan mörka och ljusa område. Visst var det moln jag såg sväva över Mars slätter!
Slutsats: En härlig och lyckad vårnatt!
Clear sky!
Mikael Anderlund