Astronet forum

Ny bild i galleriet
Objekt: M42 Orionnebulosan
Exponering: 1x30sek
Fotograf: Daniel Sundström
Teleskop: Celestron Nexstar 5SE
Kamera: Nikon D80
Kommentar: Mitt första försök på DSO, fick tyvärr inte igång shutterfunktionen på min montering men nu verkar den fungera så nya försök kommer stackningen blev inte så mkt bättre den heller (på 6 st bilder) så det fick bli lite enkel Lightroomredigering av den bästa bilden.


Klicka for att se stor version av bilden

Hej Daniel. Det är bara att kämpa på! Vi har alla varit barn i början. Längre exponeringstid och stackning, bildbehandling så ska du se att det blir bättre och bättre!

Mvh //Micke

Hej! Och tack, alla råd mottages med öppna famnar... Tänkte prova ( nu när jag fått igång shutter-funtionen ) upp mot två minuter exponering och denna gången utan vad jag läst på nätet som relateras till nikons "stareater" funktion... Dvs brusteducering på bilder längre än 8sek.

Vilket DSO rekomenderar ni till nyvörjare? Nån galax som är lättfotad (andromeda) kanske?

Det liknar mitt första astrofoto fast med lite rundare stjärnor. Sen var jag fast i fototräsket....

Varför inte prova en stjärnhop? De fungerar bra med kortare exponeringstider. NGC 869 eller M3 t.ex.

/Lasse

Ett tips är att använda Deepskystacker sedan då du skall lägga ihop bilder. Det är ett ganska bra program och gratis. http://deepskystacker.free.fr/english/index.html

Jag tycker att du ska fortsätta på M42 innan den försvinner för lågt för detta är en bra början.
Men det är inte säkert att du kan få bra följe i så mycket som 2 minuter. Det är viktigt att du finner ut hur långa exponeringar du kan ta utan att få utdragna stjärnor. Med SE-monteringen ligger det troligtvis på max 20-40 sek med kameran i primärfokus.
Sedan ökar du inte exponeringstiden utan Iso-inställningen upp till 1.600 Iso. För att få ner bruset så tar du ett stort antal bilder som sedan stackas.
Oavsett om du använder den inbyggda exponerings funktionen i stativet eller trycker av manuellt med trådutlösare så bör du fälla upp spegeln för att undvika vibrationer. Såg att din Nikon modell har en inställning "Exposure delay, 0.4 sec (mirror lock-up)". Men det bästa är om du kan fälla upp spegeln i några sekunder innan du exponerar.

Lycka till

/*Peter R

Peter R wrote:Jag tycker att du ska fortsätta på M42 innan den försvinner för lågt för detta är en bra början.
Men det är inte säkert att du kan få bra följe i så mycket som 2 minuter. Det är viktigt att du finner ut hur långa exponeringar du kan ta utan att få utdragna stjärnor. Med SE-monteringen ligger det troligtvis på max 20-40 sek med kameran i primärfokus.
Sedan ökar du inte exponeringstiden utan Iso-inställningen upp till 1.600 Iso. För att få ner bruset så tar du ett stort antal bilder som sedan stackas.
Oavsett om du använder den inbyggda exponerings funktionen i stativet eller trycker av manuellt med trådutlösare så bör du fälla upp spegeln för att undvika vibrationer. Såg att din Nikon modell har en inställning "Exposure delay, 0.4 sec (mirror lock-up)". Men det bästa är om du kan fälla upp spegeln i några sekunder innan du exponerar.

Lycka till

/*Peter R

Robert wrote:Ett tips är att använda Deepskystacker sedan då du skall lägga ihop bilder. Det är ett ganska bra program och gratis. http://deepskystacker.free.fr/english/index.html

JA man kanske skulle ge M42 några försök till, exposure delay har jag nu ställt in, hade inte det när denna bilden togs... körde här med 400 eller 640 i ISO, kommer inte ihåg men jag kanske kan pressa upp den lite till.

Tyvärr kan jag inte köra Deepskystacker då jag kör mac... det är lite sämre urval till mac tyvärr :/ någon som har något mer tips?
Tänkte prova nebulosity...

Hej

Jag har oxå en D80 och jag tror du klarar dig rätt så långt med 0,4 sek fördröjningen med din kamera. Här har du fördelen med Nikon och det är att din slutare går mjukt och inte ger så mycket vibrationer. Stareater är en nackdel men det finns botemedel mot det på två olika sätt. Jag har en egen tråd om "anti-stareater".

Ang mjukvara så kan du installera Windows parallelt med Mac OS och ha dualboot. Alternativt så kan du ladda hem VMware och köra Windows som ett program under Mac OS. Jag har båda dessa lösningar, dual på min laptop och VMware kör jag på min stationära. Enda skillnaden är att jag har Ubuntu linux istället för Mac OS som mitt primära operativsystem.

Wine har funnits länge (sedan år 1993) för att köra Windowsprogram under Linux, när Apple bytte struktur till x86 så vet jag att det började dyka upp någon form av Wineklon till Mac, om den fungerar lika fantastiskt bra idag som Wine till Linux gör det vet jag inte. De bytte väl förstås namn på projektet men det borde gå att hitta med googles hjälp. Det finns ett propitiärt program för att köra Windowsprogram under Linux som heter Cedega och det är mest för spel men har ett utmärkt grafiskstöd om du ska köra krävande applikationer, kanske oxå finns till Mac OS?

(propitiärt program = program man köper som har sluten källkod)

Jag besudlar inte en mac med windows däremot kan jag försöka installera dss igenom "crossover" typ wmware...
Ska genast kika i stareater-tråden :-)

stoffe wrote:Hej

Jag har oxå en D80 och jag tror du klarar dig rätt så långt med 0,4 sek fördröjningen med din kamera. Här har du fördelen med Nikon och det är att din slutare går mjukt och inte ger så mycket vibrationer. Stareater är en nackdel men det finns botemedel mot det på två olika sätt. Jag har en egen tråd om "anti-stareater".

Jag har googlat runt lite, det finns lite fler inställningar att göra för att underlätta vid astrofotografering med lite äldre Nikon DSLR

1. Stäng av brusreducering (på - av)
2. Stäng av "hög ISO-nr" (anger hur mkt brusreducering kameran skall använda sig av vid just höga iso-värden (låg - normal - hög - av)
3. Fördröjd exponering med 0,4 sek efter spegeluppfällning
4. ...?

Edit; har prövat mig fram med dessa ovan nämnda inställningar och på min D80 så efter en 10sek exponering med linsskyddet på så visas inte "job nr" över huvud taget... har man lyckats få bort all typ av noise reduction då?

Välkommen in i en fantastisk värld fylld med krångligheter och utmaningar, nu är det bara att vräka på med exponeringar! M42 anses av många vara ett nybörjar-objekt pga dess ljusstyrka, men själv tycker jag det är ett objekt som är mkt svårt att bemästra, mkt pga det enorma dynamiska omfånget från den ljusa centrala trapetsen, till de svagare delarna runt omkring.

Ett av de bästa tipsen jag fick i början var att ta så många exponeringar man tror man behöver och fyrdubbla det, så börjar man vara på rätt spår. Det är den totala mängden exponeringstid som spelar störst roll, inte längd på subsen och iso-värden.
Välj ett högt iso-tal utan att överexponera objektet du fotar. ISO1600 funkade bra i så gott som alla lägen för mig med en f/5-tub, upp till 5 minuters sub-exponeringar.

Tack för tipsen! Beundrar dina verk med stora ögon!

Har läst mkt om flats och darks, vad innebär detta och vad gör dessa för slutbilden?

Edit; har prövat mig fram med dessa ovan nämnda inställningar och på min D80 så efter en 10sek exponering med linsskyddet på så visas inte "job nr" över huvud taget... har man lyckats få bort all typ av noise reduction då?

Om du går in på fotomeny i din kamera och det står

Brusreducering OFF
Hög ISO NR OFF

Så har du så lite brusreducering som du kan få med dessa inställningar, den är fortfarande påslagen men vad jag läst så märker inte en del skillnad mellan Mode 1 och Mode 3 när de fotograferar har jag läst här.

http://tech.groups.yahoo.com/group/nikon-dslr-astro/
(Jag köpte just den AM3 device som fanns till salu där precis nyligen)

Det står en hel del läsvärt där angående astrofotografering specifikt för Nikonkameror