Astronet forum

SX Aurigae är en Beta Lyrae-stjärna som Thomas K gjort en väldigt fin mätserie av. Om vi ansätter följande ljusväxlingselement …

Primärminimum (HJD) = 2 417 853.33 + 1.21007884 E

… så får vi detta fasdiagram:

http://var.astronet.se/graph/vargraph.p ... and=V&.png

Vi ser att primärminima i förhållande till dessa element numera inträffar ca 0.02 P (drygt 0.02 dygn) för sent. Detta är helt i överensstämmelse med andra mätningar. Tabellen nedan ger en del O-C-värden för stjärnan, baserade på ovanstående element.

O-C-värdet är således den observerade tiden för ett primärminimum minus den beräknade tiden enligt elementen. Tabellen ger i tur och ordning:

* Minimets E (nummer i ordningen sedan utgångsminimet 2 417 853.33).

* O-C-värdet för detta minimum.

* Källa (i förkortad form!).

00000 +0.00 Enebo
00302 +0.01 Enebo
01129 +0.01 Enebo
01247 +0.00 Enebo
02346 +0.00 Martin
05284 -0.03 Tsesevich
06522 -0.01 Oosterhoff
07417 +0.00 Iwanowska
07484 -0.01 Iwanowska
08183 -0.02 Lause
08192 -0.02 Lause
08278 -0.02 Lause
08287 -0.02 Lause
08292 +0.00 Lause
08316 -0.01 Lause
08440 +0.01 Lause
08445 -0.01 Lause
08464 -0.01 Lause
08473 +0.00 Lause
08474 -0.02 Lause
08501 +0.01 Lause
08516 -0.01 Lause
08554 +0.00 Lause
08559 -0.02 Lause
08592 +0.02 Lause
08601 -0.02 Lause
08621 +0.01 Lause
08787 +0.00 Lause
08797 -0.02 Lause
08816 -0.03 Lause
08825 -0.02 Lause
08830 -0.01 Lause
08835 -0.02 Lause
08859 -0.01 Lause
08878 +0.00 Lause
10350 -0.01 Gaposchkin
11861 -0.01 Kaho
12653 -0.01 Ahnert
12672 -0.02 Piotrowski
14604 -0.01 Lavrov
16109 -0.01 Lichtenknecker
18265 -0.01 Klawitter
18436 -0.01 Gueduer
18447 -0.01 Klawitter
18471 -0.01 Klawitter
18498 -0.01 Locher
18526 -0.01 Bondarenko
18541 -0.01 Gorz
18708 -0.01 Ibanoglu
18831 -0.01 Bondarenko
19688 -0.01 Edersberger
19759 +0.00 Alkan
19764 +0.00 Alkan
19769 -0.01 Alkan
20064 -0.01 Ibanoglu
20288 -0.01 Arneth
20608 -0.01 Chambliss
20650 +0.00 Ahnert
20875 -0.01 Chambliss
20940 -0.01 Kreiner
20947 -0.02 Lichtenknecker
21203 +0.00 Chambliss
21745 +0.00 Brelstaff
23045 +0.00 Bell
23315 +0.00 Ells
23344 +0.00 Brelstaff
23358 +0.00 Diethelm
24163 -0.01 Mavrofridis
24258 +0.00 Ells
24520 -0.01 Mavrofridis
24787 +0.00 Frank
24792 +0.00 Ells
24886 +0.00 Pietz
25327 +0.01 Hipparcos
26920 -0.01 Cook
27866 +0.02 Foglia
28132 +0.01 Foglia
28475 +0.00 Meyer
28515 +0.01 Karska
28737 +0.01 Karska
28759 +0.01 Nakajima
28774 +0.01 Macejewski
28789 +0.00 Meyer
28790 +0.01 Meyer
29051 +0.03 Meyer
29113 +0.01 Raetz
29322 +0.02 Nakajima
29362 +0.02 Nelson
29366 +0.02 Bialozynski
29396 +0.02 Bialozynski
29402 +0.02 Kim
29571 +0.02 Brat
29651 +0.02 Megson
29660 +0.02 Ehrenberger
29672 +0.02 Petriew
29719 +0.02 Petriew
29867 +0.02 Samolyk
29908 +0.02 Dogru
29941 +0.02 Dogru
30038 +0.02 Bialozynski
30233 +0.02 Poklar
30303 +0.02 Smelcer
30314 +0.02 Bialozynski
30841 +0.02 Erkan
30936 +0.03 Smelcer
31147 +0.02 Poklar
31204 +0.02 Samolyk

Det finns en särskilt intressant mätning i Thomas material, det gäller magnituden 9.24 som uppmättes den 7 mars 2011. Detta är den med viss marginal ljussvagaste mätningen i materialet, och tyder på att den gjordes ganska exakt mitt i primärförmörkelsen.

Men om vi antar att så var fallet skulle vi få följande resultat:

31217 +0.09 Karlsson

Detta O-C-värde är överraskande stort. Man kunde förväntat sig att stjärnan vid tillfället skulle ha varit ca 0.4 magnituder ljusare än 9.24.

Jag vet inte riktigt hur saken ska förklaras. SX Aurigae är känd för att uppvisa en del periodvariationer, det framgår ju också av listan ovan, men här skulle det handla om ett plötsligt och tillfälligt fenomen som vi inte tidigare sett hos stjärnan. Möjligen var SX Aurigae rätt svag på bilden så att mätningen blev osäker? Vore intressant att se en förnyad mätning av bilden.

Mvh
Hans Bengtsson

Intressant Hans, var har du hittat denna lista? Man ska nog inte dra för stora växlar på 9.24-värdet. Som du vet är det ju på epsilon Aurigae-bilderna jag fångat 3 bonusvariabler, varav SX Aur är en. Bilderna är optimalt exponerade för magnitud 3-4, så magnitud 8-9 är egentligen för svagt för att få bra noggrannhet, och ju svagare stjärnan är ju större osäkerhet. Just den här dagen var det fyra bilder med 9.09, 9.26, 9.27 och 9.34

Sett över hela serien tror jag noggrannheten är under 0.1 mag, men enstaka mätningar kan ha större fel. Så man får nog se till hela kurvans allmänna utseende för att få en uppskattning av O-C. Om jag bara tittar visuellt på diagrammet i din länk verkar minimum vara förskjutet en periodlängd av 0.02-0.04, motsvarande 0.025-0.05 dagar och då stämmer det ju bättre med listan!

Tiderna för minima hämtade jag härifrån, under "Displayed data" (har inte kollat i övrigt på nätet):

http://var.astro.cz/ocgate/ocgate.php?s ... #ocdiagram

Plockade bort alla sekundärminima och dubbletter och infraröda bestämningar, och satte Sigurd Enebos första minimum som initialminimum. Lät Excel räkna ut O-C för varje minimum, och som period ansatte jag den period som gav O-C-summa närmast noll. Avrundade O-C till två decimaler av ett dygn. En snabbvariant, med andra ord.

Den O-C-kurva man får är jämn och stadig, och har alltid O-C mellan -0.03 och +0.03. Liknar faktiskt väldigt mycket en ren "tärningskurva", dvs ett resultat av det som Hoffmeister kallade tärningseffekten. Även icke-systematiska fluktuationer i periodlängden kan i ett O-C-diagram lätt misstolkas som en systematisk och fortlöpande periodvariation.

Jag tror att Thomas ljussvagaste värde inte motsvarar mitten av ett minimum, det skulle vara atypiskt för en förmörkelsevariabel med ett O-C-värde som plötsligt är så kraftigt positivt när kurvan i övrigt är jämn och tärningsaktig. Om det finns en förklaring som är knuten till stjärnans beteende, och inte till själva mätningen, så skulle den kunna vara att minimet ifråga var sällsynt ljussvagt och att mitten inträffade en bra stund innan magnitud 9.24 registrerades. Det känns mera sannolikt att minimet var ovanligt djupt än att stjärnan tidsmässigt var så kraftigt ur fas.

En annan, och som jag tror mera plausibel, förklaring kan vara att stjärnan låg rätt nära bildens gränsmagnitud, således att signal/brus-förhållandet blev så lågt att mätningen fick stora fel (och stjärnan blev ca 0.4 magnituder för ljussvag). Det kan mycket lätt hända vid mätningar nära gränsmagnituden.

En tanke som också slog mig var att observationen kanske registrerats som UT även om den avser SNT? En möjlig felkälla som kan vara värd att kolla upp?

De övriga mätningarna som Thomas gjort vid eller nära minimum för SX Aur verkar ligga helt i fas med stjärnans förväntade beteende, det är bara denna enda obs som sticker ut. Alltid spännande att kolla närmare på oväntade resultat!

mvh
Hans Bengtsson

Hans Bengtsson wrote:En tanke som också slog mig var att observationen kanske registrerats som UT även om den avser SNT? En möjlig felkälla som kan vara värd att kolla upp?

Där slog du huvudet på spiken! Jag gick tillbaks till bilderna och kontrollerade vilken tid som stod i exif-informationen (jag har alltid UT-tid i kameran) och det visade sig att det skiljde en timme mot den tid jag senare hade använt vid reduceringen i Excel och sedan rapporterat i SVO. Jag har ändrat detta nu i SVO och AAVSO och nu hamnar punkten mycket mer symetriskt.

Imponerande mätserie! Jag håller själv på med AK Tri, där jag nu håller på att omvandla tiderna till HJD. Vädret har ju varit erbarmligt och i kombination med de övriga variablerna i livsekvationen har det inte utmynnat i så många tillfällen till obsar...
Sista försöket utmynnade i 198 bilder där intervallet är 1 minut. Tyvärr så tror jag att jag missade minimat med ca 30 minuter, men jag klagar inte eftersom jag mest var ute för att försöka få till insamlingsmetoden. Jag återkommer resultatet inom kort.

Mvh,
Tomas W

Thomas:

Så bra att gåtan fick sin lösning! Jag har varit lite förbryllad över just den mätpunkten ända sedan jag såg den första gången, och när jag hade tittat lite närmare på saken igår kväll så var jag nästan säker på att det fanns ett fel antingen i tid eller magnitud. Nu kan man sova lugnt om nätterna igen.

Tomas:
Väntar med spänning på dina mätningar av AK Tri. Jag tror du gör på precis rätt sätt, nämligen att du koncentrerar dig på några få variabler och utarbetar en lämplig metodik för mätarbetet. Här har du ett område av astronomin som har precis hur mycket som helst att erbjuda av utmaningar och frågeställningar och lösningar.

mvh
Hans Bengtsson