Astronet forum

Det var flera som ville att jag skulle posta mina funderingar runt min Intes M703 så att alla kunde ta del av mina synpunkter, så här kommer ett ganska långt utlägg.

Det är en Rysk Maksutov-Cassegrain av Rumak typ, dvs att huvudspegeln och sekundärspegeln är sfäriska och jag tror ha läst någonstans att korrektionslinsen också är det. Det är tydligen lättare att slipa dessa ytor jämfört med Meade's och Celestron's SC-motsvarigheter vilket bör kunna ge fantastiska optiska egenskaper. De sägs påminna om apokromatiska refraktorer med marginellt mindre öppning och det var kanske framför allt detta argument som fick mig att slå till för lite drygt ett år sedan.
Antireflexbehandlingen på korrektionslinsen är påtagligt grönskimmrande.
Både huvud- och skundärspegeln är kollimeringsbara och det sägs att den behåller inställningen bra under transport.
Min M703 (180mm f/10) är den vanliga versionen som ska hålla lambda/6 medan deluxe versionen ska ligga på lambda/8 eller över och det skiljer c:a 400 € i inköpspris.

Jag har även en SkyWatcher 80ED apokromatisk refraktor och en Meade ETX-105 och det är de enda som jag kan jämföra med eftersom jag aldrig har tittat genom något annat teleskop.

Jag har sett strålande bildresultat tagna både genom Intes MN (Maksutov-Newton) och MK (Maksutov-Cassegrain) på nätet, bl. a. på http://www.astro-image.com/ http://www.astro-image.com/images/m31_bw_1600.htm som är fotograferad med en 6" MN. MN är mycket ljusstarka och har en mycket mindre sekundärspegel vilket borde ge ännu bättre kontrast.

Vikten är c:a 7 kg utan tillbehör och det behövs c:a 1-2 timmar för att komma ner i temperatur. En liten fläkt på baksidan ska snabba upp nerkylningen men jag har inte kört den så mycket utan använder min refraktor medan Intes-tuben kyls ner. Den sitter på en "HEQ5-Pro SkyScan" stativ som ska klara upp till 12 kg, och det fungerar bra.
Jag tyckte att storleken och vikten var en bra kompromiss med tanke på att jag bor i lägenhet i Stockholm med tillgång till en takterrass, och att jag varje gång måste bära upp och ner hela utrustningen, det senare ofta när jag är trött och genomfrusen.
Närgränsen tror jag är c:a 30 m men fokusgången är enorm vilket gör att den med lätthet kan ta tillbehör som kameror, binoviewers osv, både med och utan spegeldiagonal, vilket inte är fallet med min refraktor.

Den levereras med ett 12 mm Erfle-okular med 70° bildvinkel som jag tycker håller mycket bra kvalité däremot trivs jag inte med den medföljande 2,4x barlowlinsen som har ersatts med en TeleVue Powermate 2,5x.

Ett stort plus är att den inte har någon shifting när man fokuserar om, så som vissa Meade och Celestrons SC-tuber, däremot kan spegeln skifta fokus under sin egen vikt när man vinklar upp tuben samt att fokuseringsratten känns mycket glappig.
Därför har jag köpt en William-Optics crayford fokuserare med 1/10 utväxling som dessutom är enkelt roterbar 360° vilket förenklar bildkompositionen vid plåtning.

M703 anges ha en bildcirkel som täcker ut en fullformats sensor (24x36 mm), dock vigneterar den påtagligt redan med en APS-sensor (c:a 16x24 mm) i primärfokus. Detta gör det extra besvärligt att foga ihop flera bilder till större mosaik. Vigneteringen försvinner vid fotografering genom en TeleVue Powermate 2,5x då man bara använder den centrala delen av bildfältet.
MN ligger ofta bara på hälften så stor bildcirkel vilket jag tror gör den mera lämpad för CCD-fotografering med små chip eller planetfotografering.

Jag beställde teleskopet av ett franskt företag som heter "Optique Unterlinden". Efter en lång väntan på leverans och att det sedvanliga dåliga vädret skulle ge vika så var jag naturligtvis förväntansfull när jag första gången satte ögat till okularet under en stjärnklar natt.
Bilden var naturligtvis ljus på grund av den stora öppningen (i förhållande till mina andra teleskop) men jag upplevde inte skärpan som märkvärdig. Det var svårt att hitta bästa fokus och jag fick hålla på och vrida fram och tillbaka flera gånger. I jämförelse snäpper fokus in väldigt distinkt på båda mina andra teleskop som har vad jag upplever som en fantastisk skärpa.
Skärpan och kontrasten är också dåliga vid fotografering och jag kompenserar maximalt för detta vid bildbehandlingen.

Vad gör man i en sådan situation? Nyligen började jag kasta blickar på de fruktade kollimeringsskruvarna! Kunde det vara så att den hade levererats till mig med dåligt inställda speglar? Jag laddade ner från nätet det lilla som har skrivits om att kollimera just denna typ av teleskop och satte igång att skruva på sekundärspegeln medan jag försökte tyda difraktionsringarna från en stjärna under hög förstoring. Katastrof! Innan jag visste ordet av hade jag virrat bort mig totalt och nu fanns det absolut ingen skärpa kvar.
Metodiskt började jag experimentera på egen hand med att skicka in ljus i tuben från en liten halogenlampa som sitter centerad i okularhållaren. Jag kastade ut lite frågor här och på AG för en månad sedan men fick väldigt lite respons http://astronet.alderaan.nu/view_image.php?id=223.
Det visade sig att med den metoden kunde jag justera tillbaka sekundärspegeln till ursprungsskicket men inte bättre. Så jag var altså tillbaka på ruta noll.

Nyligen utvecklade jag metoden ytterligare:
Först skickar jag in ljuset från den lilla halogenlampan och projicerar den på ett A4 ark med koncentriska cirklar var 5:e millimeter. På så vis kan jag direkt se om någon av de projicerade cirklarna som representerar primär- och sekundärspeglarnas ytterkonturer plus diverse refraktioner, är koncentriska.
Första justeringen gör jag på primärspegeln och när den är optimal går jag över till sekundärspegeln. Sedan skickar jag in en laserstråle med en laserkollimator för Newton teleskop. Denna stråle är så tunn att den bara träffar sekundärspegeln och återvänder direkt ut i okularhållaren. I bästa fall ska den träffa det lilla hålet för ljuskällan och därmed bekräfta att den optiska axeln mellan okularhållaren och sekundärspegeln är ok.
I nästa steg får jag vänta på en stjärnklar natt då jag kan förfina sekundärspegelns inställning på en riktig stjärna.
Sedan är det bara att börja om med primärspegel osv som jag har beskrivit ovan. Det är altså en itterativ proces där inställningen blir bättre och bättre för varje runda med allt mindre småjusteringar.
Jag har precis avslutat runda nr.2 i vardagsrummets sköna värme och ska finjustera på en stjärna... så fort det blir möjligt.
Men redan nu kan jag konstatera när jag tittar på kyrktorn och dylikt att det verkar fungera riktigt bra. Skärpan snäpper in mycket distinktare och kontrasten är högre. Märkligt nog minskar också effekten av turbulensen, så allting verkar gå i rätt riktning.

Det kanske är vanligt med teleskop som levereras med dålig kollimering, jag vet faktiskt inte, men det är snudd på skandalöst med tanke på vad vi betalar för våra prylar och hur mycket tid vi lägger ner på vår hobby.
När jag är klar så kanske mitt teleskop kommer att leva upp till sitt rykte och då kommer jag definitivt att trivas med det.

En gång om året i januari har alla franska återförsäljare av astroprylar rea och den mest eftertraktade står "Optique Unterlinden" för. Under tre dagar förökte jag ringa för att lägga vantarna på en sprillans ny William Optics FLT 110 med TEC-optic för lite drygt halva priset plus diverse tillbehör. När jag till slut fick kontakt så visade det sig att det mesta var sålt men den tuben fanns kvar så i nästa vecka ska jag hämta hem den och hoppas naturligtvis att det bara blir positiva upplevelser.

/*Peter R

Trevlig läsning Peter.
Var en gång mycket nära att köpa en sån tub också men så läste jag om nedkylningstider som var mycket långa. Vid den tidpunkten plocka jag ut och in gejorna en egenskap som då inte passa mig alls. Hur är den i nedkylningstid tycker du ?
En annan faktor jag hört om den som varit lite negativt är att den sägs vara mer känslig för dålig seeing . Vad är dina erfarenheter om detta ?

Önskar dig lycka till med ditt nyförvärv. Säkert en trevlig tub .

Bengt

Mycket intressant


Ett teleskop med 1800mm har alltid tufft med seeing. spelar nog ingen roll vad det är för teleskop.
Jag är klart sugen på en Intes.

angående leverans med dålig koliminering så är det nog desvärre något man får leva med då speglarna rör sig under transporten, antagligen var teleskopet relativt väl kolominerat när det lämnade fabriken men transport ryssland-frankrike-sverige kan nog få den mest välkoliminerade tub att tappa lusten.

Hej,
Nerkylningstiderna 1-2 timmar som jag nämner gäller nu under vintern.
Jag kan inte avgöra känslighet för dålig seeing eftersom jag inte har något att jämföra med annat än med mina 2 mindre teleskop. Dessutom har jag aldrig observerat utanför storstäder där det alltid är dålig seeing! Mitt stora lyft kommer inte att bli att köpa en jätte Dobson, utan att ta med mig prylarna ut till en riktigt mörk platts och återupptäcka allt på nytt :shock:

Angående dålig kolimering så var mitt teleskop förra sommaren tillbaka till företaget där jag köpte det för att de skulle åtgärda den slappa fokuseringen. Ingenting var bättre när jag fick tillbaka det efter flera månader. Jag tror inte att de över huvud taget kollade primärpegeln, och sekundärspegeln var redan bra inställd. Företaget har ett väldigt bra rykte om sig, justerar och anpassar teleskopen efter kundens behov men jag tror att de prioriterar vissa kunder framför andra. Jag har nämligen läst om kunder som har kunnat handplocka det bästa av 10-15 instrument i deras butik, dvs. att alla har testats. Det är kunder som syns mycket i artiklar och diskusionsforum som t.ex. Thierry Legault http://legault.club.fr/index.html .

Vad jag inte nämnde i min genomgång var vyerna med M703 kombinerad med en William-Optics binoviewer. Även om det inte är riktig 3D så är upplevelsen vida över mina förväntningar och jag fick en fantastisk 3D vy av Saturnus, ringarna och månarna. Den stjäl ljus men det kompenseras av att man tittar med båda ögonen vilket är mycket behagligt. Det går att använda den i den raka optiska banan med Crayford fokuseraren för objekt som är lågt på himmeln eller genom en 90° spegeldiagonal.
Däremot så upptäckte jag att bilden i det högra okularet är ungefär 1/2 bländarsteg mörkare än det vänstra. Antingen är det ett tillverkningsfel eller så kan det ha att göra med att det är ett sätt att lura hjärnan att uppleva 3D. Jag skulle kunna utveckla denna teori men känner att jag avlägsnar mig från ämnet, så jag avslutar hellre med att fråga om någon annan som observerar med binoviewer (W-O eller annat fabrikat) har upptäckt samma avvikelse!

/*Peter R