NSV 11055 - en stjärna som inte finns?
Posted: 2011-06-25 23:46:53
År 1969 fick jag från Gunnar Darsenius en karta för miran SV Draconis. På kartan fanns också en misstänkt variabel stjärna markerad, den hade ett i mitt tycke rätt egendomligt namn. Siffrorna 4238 föregicks av tre tecken som såg ut som ett vanligt K, sedan siffran 3, och sist den grekiska bokstaven pi. Det tog nog en stund innan jag förstod att det var kyrilliska bokstäver och avsåg den ryska katalogen över misstänkta variabler!
Den engelska akronymen för den katalogen är CSV, så stjärnan hette (på engelska) CSV 4238. Så småningom ersattes CSV av NSV, vilket betyder New Catalogue of Suspected Variable Stars. Stjärnan fick nu det nya namnet NSV 11055, och så heter den fortfarande.
Jag har aldrig letat efter stjärnan, men Leif Andersson i Falkenberg (tiotusenkronorsvinnare på TV, senare yrkesastronom i USA) spanade efter den under 59 kvällar från hösten 1961 till våren 1962. Han såg aldrig skymten av den. Sören Eriksson gjorde också några negativa observationer under tidigt 70-tal.
Låt oss se hur det hela började. Det var H.-U. Sandig som 1948 publicerade en artikel i Astronomische Nachrichten (AN) där han meddelade sina resultat av undersökningar av ett stort antal övervakningsplåtar tagna i Bamberg. Tre nya variabler presenterades, och en av dessa låg i Draco och var just NSV 11055:
http://articles.adsabs.harvard.edu//ful ... 0.000.html
Sandig kallar den nya variabeln ”U Geminorum-stjärna eller nova?”. På 97 olika plåtar var stjärnan osynlig, men på ett foto från 23 juli 1936, klockan 21:04 UT, lyste den av magnitud 9.5. Sandig menar vidare, att det inte kan röra sig om en plåtdefekt eftersom bilden av stjärnan uppvisar samma deformationsmönster som andra stjärnor strax intill på bilden. En identifikationskarta ges också i artikeln.
Det visade sig så småningom att en bild hade tagits av området samma natt från Sonneberg, endast 4 timmar senare, klockan 01:02 UT. Och på den syns inget spår av stjärnan! Ytterligare 300 Sonneberg-plåtar från olika år undersöktes, hela tiden med negativt resultat. Meinunger misstänkte att det, trots vad Sandig skrev, kan handla om en plåtdefekt:
http://www.stw.tu-ilmenau.de/observator ... 03/015.png
Uppenbarligen var det ingen dvärgnova eller nova, i så fall skulle den ha synts på båda bilderna. NSV klassar därför detta som en möjlig flarestjärna, någon annan variabeltyp är svår att tänka sig.
En blick i AAVSO:s arkiv borde väl knappast ge några positiva skattningar? Döm om min förvåning när jag där hittar 647 observationer, varav 86 är positiva. Flertalet av dessa 86 har en magnitud mellan 13.8 och 15.0, men där finns också 11 stycken med magnitud 10.7 – 12.9.
De ljusaste observationerna gjordes av en och samma observatör, Roger Kolman, och sammanfaller i huvudsak med tider när miran SV Draconis, strax intill, befann sig i eller nära maximum. Det skulle ligga nära till hands att tro att det skett en förväxling mellan SV Draconis och NSV 11055. Men det resonemanget håller inte riktigt, eftersom Kolman skattade SV Draconis vid samma tillfällen.
De ljussvagare positiva rapporterna, flertalet kring magnitud 14, kan nog förklaras med att någon stjärna i fältet har tolkats som NSV 11055. Och här finns en intressant sak att beakta. Om man plottar NSV 11055 från AAVSO:s kartmaskin (VSP) så får man en position som är minst 1 bågminut för sydlig jämfört med originalkartan i AN. AAVSO-plottningen utgår från koordinaterna i NSV, vilka i sin tur utgår från den angivna positionen i AN, precesserad till ekvinoktium J2000.0. Och positionen i AN är inte helt att lita på, det är istället kartan som ges där man måste utgå från.
Ingen stjärna på POSS-plåtarna kan med säkerhet sägas motsvara stjärnans position på AN-kartan, och därför kan man förmoda att de ljussvaga positiva observationerna i AAVSO inte avser NSV 11055 utan snarare någon stjärna som observatören tolkat som NSV 11055 – vilket är (eller åtminstone kan vara) en annan sak.
Hur man kan förklara Kolmans många positiva observationer, av vilka 5 ligger i intervallet 10.7 – 11.4, ja det vet jag inte. Men jag har en känsla av att Meinunger nog trots allt hade rätt när han misstänkte att NSV 11055 är en plåtdefekt och aldrig har existerat som verklig stjärna.
Mvh
Hans Bengtsson
Den engelska akronymen för den katalogen är CSV, så stjärnan hette (på engelska) CSV 4238. Så småningom ersattes CSV av NSV, vilket betyder New Catalogue of Suspected Variable Stars. Stjärnan fick nu det nya namnet NSV 11055, och så heter den fortfarande.
Jag har aldrig letat efter stjärnan, men Leif Andersson i Falkenberg (tiotusenkronorsvinnare på TV, senare yrkesastronom i USA) spanade efter den under 59 kvällar från hösten 1961 till våren 1962. Han såg aldrig skymten av den. Sören Eriksson gjorde också några negativa observationer under tidigt 70-tal.
Låt oss se hur det hela började. Det var H.-U. Sandig som 1948 publicerade en artikel i Astronomische Nachrichten (AN) där han meddelade sina resultat av undersökningar av ett stort antal övervakningsplåtar tagna i Bamberg. Tre nya variabler presenterades, och en av dessa låg i Draco och var just NSV 11055:
http://articles.adsabs.harvard.edu//ful ... 0.000.html
Sandig kallar den nya variabeln ”U Geminorum-stjärna eller nova?”. På 97 olika plåtar var stjärnan osynlig, men på ett foto från 23 juli 1936, klockan 21:04 UT, lyste den av magnitud 9.5. Sandig menar vidare, att det inte kan röra sig om en plåtdefekt eftersom bilden av stjärnan uppvisar samma deformationsmönster som andra stjärnor strax intill på bilden. En identifikationskarta ges också i artikeln.
Det visade sig så småningom att en bild hade tagits av området samma natt från Sonneberg, endast 4 timmar senare, klockan 01:02 UT. Och på den syns inget spår av stjärnan! Ytterligare 300 Sonneberg-plåtar från olika år undersöktes, hela tiden med negativt resultat. Meinunger misstänkte att det, trots vad Sandig skrev, kan handla om en plåtdefekt:
http://www.stw.tu-ilmenau.de/observator ... 03/015.png
Uppenbarligen var det ingen dvärgnova eller nova, i så fall skulle den ha synts på båda bilderna. NSV klassar därför detta som en möjlig flarestjärna, någon annan variabeltyp är svår att tänka sig.
En blick i AAVSO:s arkiv borde väl knappast ge några positiva skattningar? Döm om min förvåning när jag där hittar 647 observationer, varav 86 är positiva. Flertalet av dessa 86 har en magnitud mellan 13.8 och 15.0, men där finns också 11 stycken med magnitud 10.7 – 12.9.
De ljusaste observationerna gjordes av en och samma observatör, Roger Kolman, och sammanfaller i huvudsak med tider när miran SV Draconis, strax intill, befann sig i eller nära maximum. Det skulle ligga nära till hands att tro att det skett en förväxling mellan SV Draconis och NSV 11055. Men det resonemanget håller inte riktigt, eftersom Kolman skattade SV Draconis vid samma tillfällen.
De ljussvagare positiva rapporterna, flertalet kring magnitud 14, kan nog förklaras med att någon stjärna i fältet har tolkats som NSV 11055. Och här finns en intressant sak att beakta. Om man plottar NSV 11055 från AAVSO:s kartmaskin (VSP) så får man en position som är minst 1 bågminut för sydlig jämfört med originalkartan i AN. AAVSO-plottningen utgår från koordinaterna i NSV, vilka i sin tur utgår från den angivna positionen i AN, precesserad till ekvinoktium J2000.0. Och positionen i AN är inte helt att lita på, det är istället kartan som ges där man måste utgå från.
Ingen stjärna på POSS-plåtarna kan med säkerhet sägas motsvara stjärnans position på AN-kartan, och därför kan man förmoda att de ljussvaga positiva observationerna i AAVSO inte avser NSV 11055 utan snarare någon stjärna som observatören tolkat som NSV 11055 – vilket är (eller åtminstone kan vara) en annan sak.
Hur man kan förklara Kolmans många positiva observationer, av vilka 5 ligger i intervallet 10.7 – 11.4, ja det vet jag inte. Men jag har en känsla av att Meinunger nog trots allt hade rätt när han misstänkte att NSV 11055 är en plåtdefekt och aldrig har existerat som verklig stjärna.
Mvh
Hans Bengtsson