Astronet forum

Ny bild i galleriet
Objekt: Jupiter anim
Exponering:
Fotograf: Peter Rosén
Kommentar: Jag hade planerat noga för en marathon fotosession på Jupiter på över 4 timmar non-stop.
Det hände unikt mycket med månarna och deras skuggor på planetskivan samt en komplett passage av den stora röda fläcken.
Efter 3 timmar och över 2.000 bilder var jag tvungen att avbryta på grund av vinden och den höga turbulensen.
En delbild var 5:e minut som består av c:a 50 exponeringar och och jag hinner ta fram max 2/dag.
På grund av det dåliga materialet kommer jag inte att slutföra hela sekvensen men ville ändå testa animationsmöjligheten till nästa tillfälle men det kanske blir 2-3 bilder till. Det här är 3 bilder och altså 15 minuter i realtid.

/*Peter R


Klicka for att se stor version av bilden

Nu består animationen av 8 bilder vilket motsvarar 40 min rotation i realtid.

/*Peter R

Trevlig animation du har fptt till. Synd att vädret är emot dig annars hade den nog blivit riktigt kanonläcker

Hej Peter

Ett mycket imponerande arbete, synd att du använder en DSLR, blir det inte slut med den med så många exponeringar föresten?

Här verkar finnas förutsättningar för något riktigt extra, jag har en Philips SPC900NC webkamera liggande och skräpar som jag tidigare hade som guidekamera, den har 1,25" anslutning och den kan du få låna i stället för systemkameran om du är intresserad. Vore ett riktigt nöje att få hjälpa till en aning med det här projektet.

Resultatet med en webkamera som tar 25 bilder i sekunden lär kunna bli något helt annat än med systemkameran.

Anders

Tack Robert och Anders.
Nu är jag uppe i 13 bilder vilket motsvarar 1 timme och 10 min rotation och Ios skugga börjar synas. Io själv har precis passerat Jupiters meridian och den stora röda fläcken ligger ovanför skuggan.
Några bilder till och den blir förhoppningsvis synlig.

Ett mycket imponerande arbete, synd att du använder en DSLR, blir det inte slut med den med så många exponeringar föresten?

Med tanke på de goda resultaten jag hade fått några dagar tidigare med den här kombinationen så valde jag DSLR framför min svart-vita astrokamera (15b/s) och jag tycker nog att färgen tillför något.
Om du menar att slutaren skulle ta stryk så är det ingen fara däremot höll alla mina batterier laddningen dåligt efter att ha blivit liggande några månader, så jag fick byta efter 100-200 bilder. Som tur är har jag 2 laddare som gick oavbrutet. Nu har jag i alla fall köpt nya.
Tack för ditt erbjudande Anders. Vad använder du för program för att styra kameran? Jag kör Mac men har en PC-emulator som kanske kan få den att fungera på min dator.
Jag får höra av mig i god tid så att jag hinner köra tester.

/*Peter

Nu är det 17 bilder vilket motsvarar 1 tim 23 min i realtid.
Dessutom har jag lagt dit månarna, Callisto till vänster och Europa till höger. Ganymede befinner sig utanför bild till höger och Io kommer att dyka upp så småningom om jag fortsätter att stacka bilder.
Månarna är rundade för att inte fladdra så mycket på grund av turbulensen.

/*Peter R

Animeringen blir bara bättre och bättre tycker jag. KUl att se månarnas rörelser ihop med planeten.

Trevlig animering Peter !
Eftersom jag själv inte får fotografera planeter så kan jag åtminstone beundra det ni andra gör ....
Varför - jo jag har kläckt ur mig en ramsa en gång och får väl hålla mig till den. den lyder så här :
Planeter å sånt skit ! :oops:

Timo

Tack Timo,
men synd för det skulle verkligen vara spännande att se vad ditt teleskop Vixen 260L kan prestera på månen och planeterna, med eller utan AO-8.
Men jag får väl leta upp info på Cloudy Nights eller Ice-In-Space
Naturligtvis är det väldigt individuellt vad man är intresserad av på stjärnhimmeln men jag antar att det faktum att jag bor mitt i Stockholm gör att solsystemet är mer tillgängligt än avlägsna galaxer.
Fördelen är att man förlänger observationsmöjligheterna enormt: Några gånger när molnen rullade in har jag kunnat fortsätta fotografera Saturnus långt efter att hela himmeln har täckts. Det har kännts magiskt att se planeten på dataskärmen samtidigt som ögat inte ser annat än molntäcket.
En annan gång för många år sedan såg jag jag en Saturnusokultation av månen genom en snöstorm. Jag stod långt inne i ett trapphus med öppet fönster medan vinden och snön yrde utanför. Men molntäcket var tunt och lät mig se sista delen av händelsen. Det var en surrealistisk skönhetsupplevelse som är svår att beskriva men vi får alla kickar av olika saker.

Här är en serie bilder tagna av en fransman vid samma tillfälle men aningen senare, med betydligt bättre upplösning. Jupiter står ju högre på himmeln där.
Längre ner på sidan är bilderna ihoplagda till en animation: http://www.astrosurf.com/ubb/Forum3/HTML/023478.html

/*Peter R