Kollimeringsproblem.
Posted: 2008-07-23 11:23:42
Hejsan,
En del av er vet att jag under lång tid inte varit nöjd med kollimeringen av min Orion Optics (UK) 8" Schmidt-Newton och igår kväll tog jag tag i mig själv och rev ner hela teleskopet för att börja från början. När jag väl hade grejerna nere, passade jag också på att tvätta all optik eftersom den faktiskt blivit ganska solkig efter drygt 10 års användande.
Innan jag monterade ihop allting inspekterade jag de mekaniska komponenterna och jag kan väl säga att det mesta var bra men primärspegelcellen var kanske inte riktigt av den kvalitet som jag skulle säga är perfekt eftersom aluminiumcellen är lite vek. Skulle jag byta något på teleskopet skulle det därför bli denna. Spegeln ligger dock fint i cellen utan någon press på optiken.
Jag kontrollerade även alla mått och kom då fram till att teleskopet från början är något felkonstruerat på det sättet att centrum på fokuseraren aldrig kan sammanfalla helt med centrum på sekundärspegeln. Det fattas helt enkelt ca. 2 mm och för att korrigera detta skulle jag behöva flytta korrektorn (med sekundärhållare) framåt eller flytta fokuseringsenheten bakåt eller svarva ner någon av komponenterna något för att tillåta sekundären att flyttas uppåt mer. Det enklaste är troligtvis att flytta fokuseraren men eftersom det fordrar ett ingrepp i tuben, nöjde jag mig med att, tillsvidare, flytta korrektor/sekundär-paketet uppåt någon millimeter.
En annan detalj som jag inte är säker på att de fått riktigt rätt är sekundärens off-axis-placering. Visst, sekundären är inte exakt placerad i centrum av tuben men jag undrar om inte detta är mer än fråga om tillfälligheter än medveten placering. Det rör sig nämligen bara om någon millimeter och det bör nog vara lite mer. Exakt mått har jag inte klart för mig men skulle tro att 2-3- millimeter är mer korrekt.
När jag sedan monterat ihop allting och kollimerat, såg jag mycket riktigt att jag aldrig kan få de centrummarkeringar jag gjort att sammanfalla helt och hållet men det var i varje fall mycket bättre än tidigare. Den optiska axeln är relativt bra men jag utnyttjar inte hela det optiska fältet. Det felar fortfarande någon millimeter.
När det sedan mörknade monterade jag upp teleskopet för att göra stjärntest och vid denna såg det relativt bra ut men i ärlighetens namn - inte är det som en newton med längre brännvidd. Men det kanske man inte ska vänta sig med ett f:4-teleskop. Ofokuserat såg det helt OK ut innanför fokus men inte utanför. Några idéer om varför?
Vid fotografisk test såg svagare stjärnor bra ut men starkare stjärnors strålar var inte jämnt fördelade runt stjärnorna. Ändå får jag säga att det är bättre än tidigare. Jag gjorde en test på Epsilon Lyra (dubbel-dubbeln) och det gjorde mig fundersam. Alla stjärnor i fältet såg bra ut. De starkare komponenterna i stjärnparen såg bra ut - men jag kunde inte lösa upp dubbelstjärnorna i sig. Hmmm....
Orsaken är jag inte helt klar över men kanske det var en ogynnsam kväll för test. Det var nämligen tunna molnslöjor över himlen och kanske dessa hindrade teleskopet från att separera komponenterna.
Vad har ni för erfarenhet av Epsilon Lyra? Har ni vissa kvällar svårt att se separationen?
Bästa Hälsningar
Jonas
En del av er vet att jag under lång tid inte varit nöjd med kollimeringen av min Orion Optics (UK) 8" Schmidt-Newton och igår kväll tog jag tag i mig själv och rev ner hela teleskopet för att börja från början. När jag väl hade grejerna nere, passade jag också på att tvätta all optik eftersom den faktiskt blivit ganska solkig efter drygt 10 års användande.
Innan jag monterade ihop allting inspekterade jag de mekaniska komponenterna och jag kan väl säga att det mesta var bra men primärspegelcellen var kanske inte riktigt av den kvalitet som jag skulle säga är perfekt eftersom aluminiumcellen är lite vek. Skulle jag byta något på teleskopet skulle det därför bli denna. Spegeln ligger dock fint i cellen utan någon press på optiken.
Jag kontrollerade även alla mått och kom då fram till att teleskopet från början är något felkonstruerat på det sättet att centrum på fokuseraren aldrig kan sammanfalla helt med centrum på sekundärspegeln. Det fattas helt enkelt ca. 2 mm och för att korrigera detta skulle jag behöva flytta korrektorn (med sekundärhållare) framåt eller flytta fokuseringsenheten bakåt eller svarva ner någon av komponenterna något för att tillåta sekundären att flyttas uppåt mer. Det enklaste är troligtvis att flytta fokuseraren men eftersom det fordrar ett ingrepp i tuben, nöjde jag mig med att, tillsvidare, flytta korrektor/sekundär-paketet uppåt någon millimeter.
En annan detalj som jag inte är säker på att de fått riktigt rätt är sekundärens off-axis-placering. Visst, sekundären är inte exakt placerad i centrum av tuben men jag undrar om inte detta är mer än fråga om tillfälligheter än medveten placering. Det rör sig nämligen bara om någon millimeter och det bör nog vara lite mer. Exakt mått har jag inte klart för mig men skulle tro att 2-3- millimeter är mer korrekt.
När jag sedan monterat ihop allting och kollimerat, såg jag mycket riktigt att jag aldrig kan få de centrummarkeringar jag gjort att sammanfalla helt och hållet men det var i varje fall mycket bättre än tidigare. Den optiska axeln är relativt bra men jag utnyttjar inte hela det optiska fältet. Det felar fortfarande någon millimeter.
När det sedan mörknade monterade jag upp teleskopet för att göra stjärntest och vid denna såg det relativt bra ut men i ärlighetens namn - inte är det som en newton med längre brännvidd. Men det kanske man inte ska vänta sig med ett f:4-teleskop. Ofokuserat såg det helt OK ut innanför fokus men inte utanför. Några idéer om varför?
Vid fotografisk test såg svagare stjärnor bra ut men starkare stjärnors strålar var inte jämnt fördelade runt stjärnorna. Ändå får jag säga att det är bättre än tidigare. Jag gjorde en test på Epsilon Lyra (dubbel-dubbeln) och det gjorde mig fundersam. Alla stjärnor i fältet såg bra ut. De starkare komponenterna i stjärnparen såg bra ut - men jag kunde inte lösa upp dubbelstjärnorna i sig. Hmmm....
Orsaken är jag inte helt klar över men kanske det var en ogynnsam kväll för test. Det var nämligen tunna molnslöjor över himlen och kanske dessa hindrade teleskopet från att separera komponenterna.
Vad har ni för erfarenhet av Epsilon Lyra? Har ni vissa kvällar svårt att se separationen?
Bästa Hälsningar
Jonas