Astronet forum

Hej gott folk!

Förkyld och det spöregnar ute. Då är det äntligen läge att försöka bidra med några inlägg på det här forumet, hoppas att ni finner det givande. Det ugglar ju många duktiga stjärnskådare/astronomer här .
Jag har roat mig med att bygga om min Explore Scientific 10” F/5 (generation 1) Dobson till ett lite mer portabelt teleskop.

Lite bakgrund först.

Jag var aldrig riktigt nöjd med mekaniken i den ursprungliga dobben. Den var relativt tung (26,4 kg. Ok, en fjäder jämför med många andra modeller men…), dåligt balanserad (framtung vid låga latituder) och hade ibland ryckig gång (statisk friktion). Optiken är dock helt ok, jag har fått många minnesvärda observationer med teleskopet samt så lär man ju sig att manövrera åbäket allt eftersom. Jag gnuggade stearin på glidytorna för att motverka ryckigheten men det blev ibland mer problem med obalansen vid observationer närmare horisonten, speciellt vid varmare väder (iofs inget jätteproblem i det här landet under obs-säsong ) . Man kan ju parera med handen och hålla emot lite.

Jaja, ”you get what you pay for”, den räknas väl till kategorin budgetteleskop samt så var tillverkaren ny i gamet. Lite skavanker får man räkna med då. Jag köpte ganska nyligen en begagnad Explore scientific 16” (generation II) dob och där känner man att de har fixat till mekaniken ordentligt, rena drömmen att manövrera i jämförelse och inga ryckigheter i rörelsen (och inte så jättemycket jobbigare att lyfta in i lastutrymmet på bilen och montera ihop i fält). Mycket nöjd med det inköpet!

Vid resor har jag tagit med en lättare 4” ed refraktor på fotostativ som fungerar alldeles ypperligt.

Såklart poppade tanken upp med att försöka bygga om 10” dobben till något mindre och lättare som jag kan ta med mig på resorna med familjen. Bilen är redan hyfsat proppad t.ex. när vi åker skidor i Kungsberget. Förövrigt har vi bokat en fyra veckors resa till Fuerteventura i sommar så det passar ju fint med en lite rejälare apertur när det ska skådas.

Inspiration har jag hämtat från Roels hemmabygge där han snickrar ihop ett ultraportabelt 10” f4 dobsonteleskop med en vikt på 7990 g!:

https://www.cloudynights.com/topic/5291 ... truss-dob/" onclick="window.open(this.href);return false;

Hans hantverkskunskaper är på en mycket högre nivå än mina men jag är ganska orädd (naiv?) av mig när det kommer till vissa saker och tänkte att här kan man säkert lära sig något i processen.

Jag har varit dålig med att detaljdokumentera processen men några foton har jag tagit.
Jag började med att ta isär teleskopet helt och hållet. I början var planen att primärspegelcellen ska jag i alla fall återanvända. Primärspegellådan planerade jag bygga om från grunden vilket innebär att trussarna måste bli längre.

Jag beställde björkplywood med 12 och 18 mm tjocklek. Den tjockare använde jag till att tillverka plattan där primärspegelcellen hänger ifrån, till medarna för altitudjustering samt sidorna på rockerlådan som medarna står på. Resterande delar fick 12 mm tjocka skivor.

Nedan har jag bifogat en bild från när jag sågade/fräste fram delarna till primärspegellådan. På bilden håller jag på att måtta fram hålen som ska borras till spegelcellen.

Spegelhålet fräste jag ut med ett anslag som gav en öppning med ca 3-4 mm större radie än spegeln. Spegeldiametern är 254 mm så håldiametern är ca 260 mm.

Jag smäller upp tre bilder på den färdiga spegellådan, den första ovanifrån och de två andra underifrån.
Primärspegelcellen hänger under plattan mha tre st. M10 skruvar. De två skruvarna till höger skruvas igenom hål med rampamuffar i plywoodskivan. På undersidan sitter fjädrarna över skruvarna mellan träplattan (med bricka) och spegelcellen som spjärnar emot då man ska kollimera spegeln. Skruvarna är låsta med låsmuttrar på andra sidan spegelcellen.

Den vänstra skruven hamnade för nära spegelöppningen så där kunde jag inte sätta in en rampamuff utan att riskera att ha sönder godset. Där går skruven ogängat igenom plattan och jag har satt en mutter på ovansidan och en vingmutter under spegelcellen (fjädring även här).

För det mesta räcker det att kollimera med de två skruvarna som är gängade. Ifall den ogängade skruven ska användas så måste man hålla fast i vingmuttern.

Medarna fräste jag ut genom att använda ett anslag som gav en cirkel med radien på drygt 25 cm (exakta måtten är på en annan dator). Jag flyttade fräsen 80 mm mellan fräsningarna för att få den avsmalnande bågformen. Jag ville göra en ganska stor/lång båge för att försöka öka avståndet till masscentrum. Jag uppskattade att teleskopet kommer bli något framtung. Det är en svår balansgång när man vill försöka göra allting så minimalt som möjligt men samtidigt ha bra balans på teleskopet, speciellt när den är F/5 (Roel har en F/4).

Jag borrade ut några hål med olika diameter i medarna bara för att få bort onödigt gods. Medarna är fastskruvade med två skruvar med grepp i spegellådan. Spegellådan har hål med rampamuffar i väggarna där skruvarna sitter. Jag placerade lådan så lågt som möjligt utan att något i ”underredet” slår mot golvet när man vaggar den fram och tillbaka samtidigt som jag försökte hålla koll på att spegellådan hamnade hyfsat symmetrisk mellan bågändarna (i alla riktningar).

På undersidan av medarna har jag strukit på laminatremor (kantlist för köksbänkar) för en bra glidyta mot teflonpuckarna som sitter på ”rockerlådan” (gunglåda på svenska eller?).

Ni kan även se en fläkt som jag återanvänder och har fäst på undersidan. Anslutningen till fläkten fäste jag med ett bleck på spegellådan där jag sågade ut en liten kanal för den.

Fortsättning följer

/Markus

Lite tydliggörande till gårdagens inlägg vad gäller altitudmedarna. Jag visste att dobben kommer att bli framtung när den står lågt. Jag hade heller inte tillgång till någon bra våg under konstruktionsfasen för att väga de olika ingående delarna så jag körde lite på känn. Tanken var i alla fall att försöka få till en rotationsaxel som hamnar en bit framför spegeln och hyfsat i nivå med teleskopets (primärspegelns, trussarnas och sekundärspegellådans) masscentrum när den står ganska lågt. Samtidigt borde man få en jämn och fin gång när cirkelrörelsen blir stor.

Jag läste någonstans att altitudmedarnas yttre diameter bör vara ca 1,5 x spegeldiametern, vet inte om detta stämmer men känns inte orimligt. Roel (Cloudy nights länken) kör med något snävare diameter, 13” på 10” spegel. Jag tog i och körde på med ungefär det dubbla. Roel satsade på att bygga sitt teleskop så att allting får plats i en smidig lådkonstruktion. Den planen fick jag överge i och med att jag har lägre fokallängd samt så ville jag återanvända en del material som gör dobben lite bulkigare (sen är jag nybörjare i teleskop bygge ).

De yttre dimensionerna på spegellådan blev (325 x 325 x 90) mm.

Jag bifogar ett par bilder till av spegellådan från olika vinklar med lite mer detaljer.
I den första bilden ser man spegellådan från sidan då jag tagit bort altitudmeden. Skruvhålen med (med rampamuffar) sitter något asymmetriskt. Notera även de små hattarna som jag sytt till skruvarna för primärspegelskollimeringen (allt för att reducera eventuella störande reflexer).

Den andra bilden är från insidan med skruvarna som låser medarna mot lådan som sticker ut. Här ser man även en av fjädrarna.

I hörnen på spegellådan sitter fästanordningen till trussarna. Jag återanvänder klämmorna från den ursprungliga konstruktionen och kopierar samma teknik som Explore Scientific använder.
På truss-sidan sitter det slitsade vinkelprofiler där rören fästs.

Aluminiumrören till trussarna har en ytterdiameter på 12 mm med godstjocklek på 1 mm. Längden landade på 950 mm. Jag isolerade rören med svart krympslang för att minimera eventuella reflexer och i det kalla vädret är de så mycket behagligare att hantera.

Den första bilden visar fästanordningen mot sekundärspegelburen. Jag sågade ut aluminiumbitar där jag har satt fast svart velourfilm på ytorna som är riktade mot insidan av teleskopet.

På den andra bilden ser man trussarna när de sitter ihop med alla alumiumbitar. Konstruktionen tillåter en smidig transport av grejerna utan att behöva skruva isär allting. Det enda som blir lite pillrigt är när trussarna fästs mot spegellådan, man vill gärna få in alla vinkelprofiler i alla fyra fästanordningarna samtidigt, skulle behöva en extra hand då.

Ett tag funderade jag på att göra om hela sekundärspegelhållaren/buren eftersom den ursprungliga var ganska tung, speciellt fokuseraren.
När jag tog bort fokuseraren och allt lullull runtomkring så upptäckte jag att buren var ganska lätt. Den består mest av aluminiumprofiler så jag bestämde mig för att återanvända den också. Men en ny fokuserare måste det bli. Jag beställde en ”KineOptics Focuser HC-2” från Astroshop.

Jag sågade ut en enkel träskiva med hål som fick bli en ny fokuserarplatta. Den har jag låst fast med metallbleck mot buren. Två bleck mot en övre bur-ringen och två mot den undre (syns inte på bild.)
På bilderna syns även lite fula ärr som blev kvar efter att jag monterat isär den gamla fokuserarplattan. Jag får väl tejpa/måla över dem.
Kollimeringsskruvarna till sekundärspegeln är något överdimensionerade så jag ska googla runt lite och se om jag kan hitta lämpligare ”Bobs knobs” som inte blockerar det infallande ljuset. Iofs blockerar de inte så mycket men man filar där man kan…

Jag satte på en sekundärspegelvärmare när jag köpte dobben. Ett måste i det här klimatet och speciellt med en sån här öppen konstruktion.

Jag fäste även en sökarbas på lämpligt avstånd från fokuseraren.

Fortsättning följer...
/Markus

Rockerboxen:

Det blev en enkel, väldigt låg ” låda”. Ytterdimensionerna är 358x368x50 mm (l x b x h). Den 18 mm tjocka plywooden hamnar under altitudmedarna. Där har jag placerad teflonskivorna som medarna glider på.

Vinkeln mellan teflonskivorna på vardera kant (med rotationsaxeln i origo) blir ca 35 grader. Ganska lågt men jag kör ju efter Roels recept, han har 30 grader. På nätet har jag hittat siffror som rekommenderar 70 grader men då måste lådan få större volym. Jag tänker att jag testar på utan att sätta upp för mycket modeller.

För att dobben inte ska halka ur spår var jag tvungen att sätta dit några PVC- (svarta) och teflonbitar (vita) på utsidan av lådan som hålls fast med metallbleck.

Teflonbitarna fungerar som bromsklossar. Jag satte in en skruv från insidan av lådan som sticker ut genom ett av hålen på blecket. På utsidan satte jag en vingmutter. Med vingmuttern kan jag justera friktionskraften mot medarna.

Under lådan står markplattan med tre teflonplattor som lådan glider runt på. Jag har fäst en bucklig aluminiumskiva på undersidan av rockerboxen som fungerar som glidyta när man snurrar dobben azimuthalt. Allt här under är återanvänt material från ursprungsversionen.

På fotona nedan ser ni när jag närmar mig slutresultatet. Jag upptäckte ganska fort att den är framtung och det enklaste sättet att åtgärda det är att sätta på en motviktsstång. Utan motvikten så riskerar dobben att tippa över då den står lågt och beroende på hur den är vinklad mot fötterna under. Med motvikten förskjuter jag masscentrum så att den aldrig riskerar att tippa.

Så, helt perfekt blev den inte men det visste jag ändå.

Motviktslösningen funkar bra ned till ca 30 graders altitud (beroende på okularvikt) sedan börjar motvikten tappa sin funktion då masscentrum förskjuts mot sekundärkorgen. Inte så mycket att den tippar men bara att okularändan sakta sjunker mot marken. Man måste antigen hålla emot med handen lite grann eller alternativt köra med en kombination med gummiband som tar över kraften då motvikten tappar sin verkan. Den kombinationen funkar fint så det kommer jag nog att fortsätta med.

Vikten (utan motvikter och okular) landar på ca 13 kg (uppmätt med en sunkig badrumsvåg).

Tyvärr så tappar jag lite av mobiliteten med motvikterna men just nu kör jag på med den lösningen. Den är enkel och gör dobben stabil. Rörelsen i alla led är mjuk och överträffar den som ursprungsversionen hade. Motvikterna tar ju inte så mycket extra plats när man fraktar prylarna. Alternativa lösningar kräver omfattande ombyggnationer och det vill jag inte göra just nu.

Man kan gå ned med dobben så att den står parallellt med golvet men än så länge har jag inte satt på några fästen/profiler som håller emot spegeln (den balanserar fritt) så jag vågade inte tippa den hela vägen när jag tog fotot.

Jag återkommer med fler detaljer samt ”first light” vid ett senare tillfälle…
/Markus

Riktigt intressant att läsa om ditt ombygge. Jag har själv en 12" Dobson av samma typ som du, Explore Scientific. Det är ju roligt om man har möjlighet att ta med ett hyfsat stort teleskop på resor mm.

För några år sedan byggde jag en 8" resedobson som jag sedan successivt har förbättrat och skalat bort vikt från. Jag är mycket nöjd med den.

Det skall bli intressant att höra mer om First Light mm!

/Torbjörn

-Torbjörn

Jepp, jag gick igenom din tråd inför att jag planerade mitt bygge. Du har ett tjusigt teleskop. Det är ju en variant som jag studerade och där en av fördelarna är att man får upp teleskopet från backen en bit. Lite lättare att obsa medans med min variant så hamnar man ibland i väldigt låga positioner. Jag motverkade det lite genom att rotera sekundärkorgen 45 grader uppåt jämfört med ursprungsversionen så att okularet/fokuseraren blir vinklad. Det blir lite behagligare så. Det blir knästående ibland så man får inte glömma sittunderlaget eller annat knäskydd.

Jag ville även återanvända så mycket som möjligt så den här modellen kändes mer attraktiv då.

Jag har för mig att du nämner någonstans i tråden att man bör ta höjd för att det kan ta tid. Jag är benägen att hålla med, jag drog igång processen i oktober i fjol. Det underlättar inte heller att jag har tillgång till en verkstad i Gävle (via svärföräldrarna, bor i Vallentuna själv) så jag fick planera in de större fräs-/såg-/slipjobben till några helger. De jobben tog iofs inte så lång tid, det var mer att man ibland fastnade i detaljer. T.ex. infästningen av rampamuffar och medarna var lite arbetsamt och tidsödande att få plats ordentligt. Det blev lite hål här och där men med lite träspackel kan man fixa till missödena .

När det kom till fixa trussarnas längd så velade jag lite ifall jag skulle bygga en liknande vagga som du använde dig av.

Jag bestämde mig för att ha en viss överlängd på rören och fästa alla profiler/plattor på dem. Jag hade räknat ut att jag är ganska nära fokus och kan samtidigt testa ifall hela konceptet och dimensioner på detaljerna funkar. Jag tog ut dobben och riktade in polstjärnan. Fokuseringen fixade jag genom att hålla okularet i handen (fokuseraren hade jag tagit loss) och kunde uppskatta hur mycket jag behövde kapa rören. Det funkade på första försöket!

Gällande spegelupphängningen och fokusering.

Jag utgick från Roels koncept och satte två smala teflonskivor på undre kanten (separationen är 60-70 grader) av spegelöppningen, se bilder nedan. Spegeln trycker delvis mot teflonskivorna och får en väldefinierad position. Jag laborerade lite med hans idé att limma två laminatremsor på spegelkanten (så centrerat som möjligt, jag noterar på fotot att min ena remsa hamnade lite snett ) och låta spegeln vila mot teflonskivorna vid remsan placering. Krysspunkterna ger två väldigt väldefinierade positioner där spegelns massa verkar.

Jag har funderat lite på det här och undrar lite egentligen vad som är fördelarna med det. Jag tänker att två väldigt små kontaktytor (skapar ett högre tryck) ökar risken för eventuella spegeldeformationer. Nu när jag skriver det här tänker jag att jag kanske överanalyserar .
Jag ska vid tillfälle titta på polaris med hög förstoring och sedan på en lämplig kandidat närmare horisonten och försöka se ifall jag kan uppfatta någon deformation.

Nåväl, gällande stabiliteten i kollimeringen. Först gången jag kollimerade, så att allting hamnade ”spot on”, lutade jag ned dobben efteråt och skulle kolla ifall den håller då lasterna förskjuts. Jag blev ordentligt orolig, kollimering hade rubbats mycket.

Efter lite funderingar började jag känna på alla skruvar och vingmuttrar och noterade att många var ganska lösa. Efter att dragit åt alla skruvar ordentlig och kollimerat igen så höll det oavsett hur jag vinklade dobben. Pust!

Med liknande tänk testade jag kollimering när jag ändrade fokusposition (den är helicoid). Ifall plattan står snett eller fokuseraren är sned/deformerad så ändras fokuspositionen vid rotation. Check på den också! Dubbel-pust, det här var två tester jag bävade inför men det gick smärtfritt!

Just det, lycrafodralet får jag inte glömma. Symaskinskunskaperna sattes på prov. Jag beställde hem lite svart lycra och lånade en symaskin. Det var första gången sedan högstadiet jag sydde och tyckte att det blev ett skapligt resultat!

Nästa inlägg blir "First ligth"
/Markus

Hallå igen!

Ett litet "errata" till sista inlägget gällande test av fokuserare, naturligtvis menar jag att kollimeringen ändras ifall fokuseraren sitter fel. Det är ju bara bra om fokuspositionen ändras ifall man vill fokusera .
(det kan bli fel när man hetsar med texten precis innan middan)


”First Light”

Det råkade sammanfalla bra väder i kombination med helgresa till Kungsberget. Primärspegellådan med medar och rockerbox fick plats mellan grabbarna i baksätet, en tonåring av vuxenstorlek och ett barn av mellanstorlek. Trussarna och sekundärspegelburen kunde placeras i lastutrymmet. Så skidor (i takbox), pjäxor, kläder och ett 10” dob kunde nu med lätthet transporteras i en mellanstor kombi, check på den.
Vi bodde hos svärföräldrarna i Gävle så på fredag kväll (1.a april) bar det av till ett av mina skådarställen utanför Axmar.
Det tog 10-15 minuter att sätta ihop teleskopet. Kollimeringen tog bara typ en minut. Jag började med att titta på polaris och samtidigt justera in sökaren (enklare Sky Watcher, rödpunktsökare i plast, väger typ ingenting). Jag hade i min Baader Mark IV zoom okular. Den ljussvagare partnern syntes tydligt. Vid högre förstoring såg man sekundärspegeln centrerat i den ofukserade stjärnan (intra- och extrafokalt) men spegeln var varm så bilden kokade. Här väntas inte på att något ska termaliseras innan skådning, varje sekund utnyttjas.

SQM-L 21,53 @ Kl. 22:30 (lokal tid)

Jag planerar att titta på gamla godingar blandat med lite Herschel II objekt som jag betar av.

M51 och NGC 5194, kl. 22:32 – Baader Zoom 8-12 mm. Förstoring x159-x106.
Galax duo. M51 stor och ljusstark, NGC 5194 mindre och ljussvagare. M51, kärnan sticker ut, initialt kan inte spiralarmar ses. Efter en stund så kan yttre armar anas med perifera seendet, speciellt den del som sträcker sig mot NGC 5194.

M101, kl. 22:55 – Baader Zoom 8-24 mm. Förstoring x159-x53.
Galax med neb., låg ytljusstyrka. Ingen spiralstruktur men stor disig bloffa med högre ljusstyrka i centrum. Efter ett tag lyckas jag lokalisera NGC 5455, NGC 5450 och NGC 5462 som små diffusa puffar. Roligt objekt med många detaljer.

NGC 5350, 5354, 5353, kl. 23:15 - Takahashi Abbe 12,5 mm. Förstoring x102.
Galax trio, utsträckta åt olika hall, 5353 ljusstarkast.

NGC 5371, kl. 23:35 - Takahashi Abbe 12,5 mm. Förstoring x102
Relativt ljusstark galax – utsträckt i N-S riktning.

NGC 4631 (whale galaxy), NGC 4627 , kl. 23:49 - Takahashi Abbe 12,5 mm. Förstoring x102
Galax duo. Ljusstark galax utsträckt i V-Ö riktning. Avsmalnad på västra sidan. Aningens ljusstarkare till öster om stjärnan som ligger ganska centralt. Se bifogad skiss nedan. 4627 är en liten fläck bredvid.

SQM-L: 21,57 @ kl. 00:00.

M13, kl. 00:13 – Baader Zoom 8 mm. Förstoring x159..
Sluten hop. Väldigt fint upplöst. Myriader av stjärnor. Flera stråk av stjärnor som strålar ut i bågar. Otroligt tjusig.

NGC 4338, Kl. 00:25 – Baader Zoom 8 mm. Förstoring x159.
Galax, liten och dimmig. Utsträckt NW-SE.

Box galaxies. Kl. 00:36 – Takahashi LE 5 mm. Förstoring x254.
Galaxgrupp men jag lyckas bara lokalisera två av de ljusstarkaste galaxerna.

NGC 5056, Kl. 00:48 – Baader Zoom 8 mm. Förstoring x159.
Galax, liten och diffus, knappt synlig. Utsträckt N-S riktning.

NGC 4490 (Cocoon), NGC 4485, Kl. 00:54 - Takahashi Abbe 12,5 mm. Förstoring x102.
Galax duo. 4490 större och något oregelbunden from , 4485 en mer symmetrisk blaffa.

NGC 4914, Kl. 00:59 – Baader Zoom 8 mm. Förstoring x159.
Galax, liten men ljusstark. Utsträckt ungefär i N-S riktning.

NGC 4756, Kl. 01:05 – Baader Zoom 8 mm. Förstoring x159.
Galax, liten och dimmig. Sfärisk.

SQM-L: 21,62 @ kl. 01:07, -5 grader C

NGC 5033, Kl. 01:20– Takahashi LE 5 mm. Förstoring x254.
Galax, hyfsat ljusstark, utsträckt i N-S riktning.

NGC 5025, Kl. 01:25– Takahashi LE 5 mm. Förstoring x254.
Galax, hyfsat ljusstark, utsträckt ungefär i Ö-V riktning.


Dags att avbryta, måste orka åka skidor nästa dag också. Foton från att jag avslutade längre ned. Frosten börjar krypa ned innanför fodralet. Speglarna var ändå frost-/ imfria. Sekundärspegeln har en värmare på klistrad på baksidan.
Jag noterade även att fodralet i lycra började sagga lite i och med att den blivit tyngre av fukt och frost. Den är tillräckligt tight så att den inte hänger framför spegeln.

Sammanfattningsvis:
Jag är väldigt nöjd med resultatet hittills. Jag kan packa med dobben in i bilen utan problem. Jag har i princip halverat vikten på den jämfört med ursprungskonfigurationen. Jag lyckades förbättra ”rörligheten” i alla led så att den får en mjukare gång när man följer ett objekt.
Trussarna är ganska långa så jag funderar på att köpa en 1 m lång spötub. Dessa får checkas in som specialbagage när resan bär av mot Fuerteventura. Övriga delar är inga problem att få ned i en resväska.
Övrigt som återstår att göra är att fixa till några profiler som håller/säkrar primärspegen i spegelcellen. Jag planerar att sätta på ett lock på spegellådan för ytterligare transportsäkring.

"Clear skies" på er
/Markus