Att börja observera variabla stjärnor
Posted: 2019-08-11 18:53:34
Är du intresserad av att prova på att observera variabla stjärnor?
Det är inte speciellt svårt.
1. Instrument: de flesta sorter som amatörastronomer använder funkar. Massor av variabler går att följa med en enkel fältkikare, och med även mindre teleskop är det möjligt att följa ljusvariationerna hos många variabla stjärnor.
2. Om man obsar visuellt går det hela ut på att jämföra variabeln med konstanta jämförelsestjärnor som finns angivna på speciella variabelkartor. Dessa kartor hämtar man hem från AAVSOs kartmaskin, som är gratis att använda för alla.
Ljusstyrkan för stjärnan som man är intresserad av skattas; säg att man tycker att den är något ljusare än en jämförelsestjärna av magnitud 7.8 men betydligt svagare än en på 7.1 blir kanske 7.6 din bedömning av ljusstyrkan den aktuella kvällen. Detta antecknar man i sin observationsjournal tillsammans med uppgifter om klockslag och datum, och vilka jämförelsestjärnor som använts.
Detta rapporteras sedan in till databaser, varpå observationen ingår i den sammantagna bilden av variabelns ljusstyrkeförändringar över tid. Databasinläggningen gör det hela till en komplett observation, det är först då som observationen blir en del av det stora arkivet över variabler. Inte så sällan ingår faktiskt sådan amatörastronomisk dokumentation av variablers beteende i vetenskapliga studier.
För vår del är det två databaser man rapporterar till. Dels SVO, som är databasen för SAAF/V, variabelsektionen inom Svensk Amatörastronomisk Förening. SVO tar emot observationer från alla observatörer, man behöver inte vara medlem i SAAF för att prova på, även om det förstås rekommenderas för att stödja verksamheten och för att kunna ta del av tidskrift och andra aktiviteter som föreningen bedriver. Kontakta databasens ansvarige Thomas Karlsson tkn[at]seaside.se för inloggningsuppgifter. Dels AAVSO International Database, vilket gör dina observationer tillgängliga för forskare internationellt. Precis som med SVO kan man här registrera observationer även om man inte är medlem i AAVSO.
Läs vidare om hur det går till att obsa variabler visuellt i AAVSO Manual for Visual Observing of Variable Stars eller Robin Anderssons nybörjarguide. SAAF:s Fokus nr 4, Att observera variabla stjärnor är i dagsläget slutsåld.
3. Observationer med svartvit CCD-kamera är något annorlunda. Man når djupare och har en högre noggrannhet i mätningarna jämfört med visuella tekniker, å andra sidan kräver dessa mer utrustning. Men man kanske redan har införskaffat en mono CCD-kamera för astrofoto, och då är man nästan redo att sätta igång med variabelfotometri. Man behöver fotometriska filter (V och gärna även B) samt mjukvara för att analysera bilderna. (Själv använder jag för ändamålet Vphot, men det finns flera andra alternativ.) För mer information läs AAVSO Guide to CCD Photometry.
För den som saknar egen CCD-utrustning finns förstås möjligheten att använda fjärrstyrda teleskop, till exempel via iTelescope.
Istället för mono CCD + fotometriska filter kan man obsa med DSLR. Läs mer i Thomas Karlsson, Fotometri med digital systemkamera och AAVSO DSLR Observing Manual
4. Vilka stjärnor skall man observera? Det finns ganska många att välja mellan ... Standardkatalogen AAVSO International Variable Star Index, VSX förtecknar i dagsläget 738 467 kända ljusvariabla stjärnor.
Det handlar om att välja stjärnor som passar de instrument man har tillgängliga – de skall inte vara för svaga, förstås, och dessutom ha lämpliga jämförelsestjärnor som ryms i samma synfält, vilket avgör om de skall attackeras med en liten fältkikare, en stor fältkikare, ett litet teleskop eller ett stort teleskop. Vissa variabler observeras under sin ljusväxling med alla dessa instrumentkategorier! Exempel: vid maximal ljusstyrka är chi Cyg synlig för blotta ögat och obsas utan instrument eller med en mindre fältkikare, vid minimum kräver den ett 25 till 30 cm teleskop för att observeras visuellt.
Dessutom skall de förstås vara synliga på grund av himlens årstidsförändringar och inte blockeras av mer lokala störningar; himlen på min vanligaste observationsplats ramas in av femvåningshus och skyms dessutom av en stor och sekelgammal ask som effektivt blockerar en stor del av sikten mot sydöst alltså är det en ganska dålig plats, men det är där jag bor, så den är lätt att nå.
Dessutom kan det vara idé att följa stjärnor på något av de program som variabelorganisationer satt upp. På det viset följer man objekt som valts ut för att de är lämpliga för amatörinstrument och kanske även är extra intressanta av någon anledning.
AAVSO har ett program lämpat för fältkikare, ett program för långperiodiska variabler, en greatest hits-version av detta i form av det så kallade legacy LPV och ett greatest hits-program när det gäller dvärgnovor och liknande kataklysmiska variabler.
BAA VSS har ett fältkikareprogram, ett program för pulserande variabler och ett för dvärgnovor och liknande objekt.
SAAF/V har ett program för ljusare variabler och ett program för lite svagare. Dessutom driver SAAF/V sedan 2012 ett program för att observera tidigare ganska ostuderade miravariabler, ett program som började med 50 bortglömda miror men som nu expanderat till att omfatta 100 mirastjärnor och som avkastat flera intressanta resultat och även en publikation i JAAVSO.
De här programmen gör det lite lättare att navigera i djungeln av variabla stjärnor, det är lämpligt att välja några objekt ur dessa program när man sätter igång. Ett annat sätt att hitta variabler som fångar intresset och därmed hamnar på ens egna observationsprogram är bland annat att botanisera i AAVSO Variable Star of the Season.
5. Ställ frågor! Variabilister hänger här på Variabelforumet på Astronet och kan ge tips. Här dyker det även ibland upp tips om aktuella observationskampanjer, ovanligt beteende hos variabler och så vidare. SAAF/V:s publikation Variabelbulletinen kan laddas ned från sektionssidan.
/Gustav
Det är inte speciellt svårt.
1. Instrument: de flesta sorter som amatörastronomer använder funkar. Massor av variabler går att följa med en enkel fältkikare, och med även mindre teleskop är det möjligt att följa ljusvariationerna hos många variabla stjärnor.
2. Om man obsar visuellt går det hela ut på att jämföra variabeln med konstanta jämförelsestjärnor som finns angivna på speciella variabelkartor. Dessa kartor hämtar man hem från AAVSOs kartmaskin, som är gratis att använda för alla.
Ljusstyrkan för stjärnan som man är intresserad av skattas; säg att man tycker att den är något ljusare än en jämförelsestjärna av magnitud 7.8 men betydligt svagare än en på 7.1 blir kanske 7.6 din bedömning av ljusstyrkan den aktuella kvällen. Detta antecknar man i sin observationsjournal tillsammans med uppgifter om klockslag och datum, och vilka jämförelsestjärnor som använts.
Detta rapporteras sedan in till databaser, varpå observationen ingår i den sammantagna bilden av variabelns ljusstyrkeförändringar över tid. Databasinläggningen gör det hela till en komplett observation, det är först då som observationen blir en del av det stora arkivet över variabler. Inte så sällan ingår faktiskt sådan amatörastronomisk dokumentation av variablers beteende i vetenskapliga studier.
För vår del är det två databaser man rapporterar till. Dels SVO, som är databasen för SAAF/V, variabelsektionen inom Svensk Amatörastronomisk Förening. SVO tar emot observationer från alla observatörer, man behöver inte vara medlem i SAAF för att prova på, även om det förstås rekommenderas för att stödja verksamheten och för att kunna ta del av tidskrift och andra aktiviteter som föreningen bedriver. Kontakta databasens ansvarige Thomas Karlsson tkn[at]seaside.se för inloggningsuppgifter. Dels AAVSO International Database, vilket gör dina observationer tillgängliga för forskare internationellt. Precis som med SVO kan man här registrera observationer även om man inte är medlem i AAVSO.
Läs vidare om hur det går till att obsa variabler visuellt i AAVSO Manual for Visual Observing of Variable Stars eller Robin Anderssons nybörjarguide. SAAF:s Fokus nr 4, Att observera variabla stjärnor är i dagsläget slutsåld.
3. Observationer med svartvit CCD-kamera är något annorlunda. Man når djupare och har en högre noggrannhet i mätningarna jämfört med visuella tekniker, å andra sidan kräver dessa mer utrustning. Men man kanske redan har införskaffat en mono CCD-kamera för astrofoto, och då är man nästan redo att sätta igång med variabelfotometri. Man behöver fotometriska filter (V och gärna även B) samt mjukvara för att analysera bilderna. (Själv använder jag för ändamålet Vphot, men det finns flera andra alternativ.) För mer information läs AAVSO Guide to CCD Photometry.
För den som saknar egen CCD-utrustning finns förstås möjligheten att använda fjärrstyrda teleskop, till exempel via iTelescope.
Istället för mono CCD + fotometriska filter kan man obsa med DSLR. Läs mer i Thomas Karlsson, Fotometri med digital systemkamera och AAVSO DSLR Observing Manual
4. Vilka stjärnor skall man observera? Det finns ganska många att välja mellan ... Standardkatalogen AAVSO International Variable Star Index, VSX förtecknar i dagsläget 738 467 kända ljusvariabla stjärnor.
Det handlar om att välja stjärnor som passar de instrument man har tillgängliga – de skall inte vara för svaga, förstås, och dessutom ha lämpliga jämförelsestjärnor som ryms i samma synfält, vilket avgör om de skall attackeras med en liten fältkikare, en stor fältkikare, ett litet teleskop eller ett stort teleskop. Vissa variabler observeras under sin ljusväxling med alla dessa instrumentkategorier! Exempel: vid maximal ljusstyrka är chi Cyg synlig för blotta ögat och obsas utan instrument eller med en mindre fältkikare, vid minimum kräver den ett 25 till 30 cm teleskop för att observeras visuellt.
Dessutom skall de förstås vara synliga på grund av himlens årstidsförändringar och inte blockeras av mer lokala störningar; himlen på min vanligaste observationsplats ramas in av femvåningshus och skyms dessutom av en stor och sekelgammal ask som effektivt blockerar en stor del av sikten mot sydöst alltså är det en ganska dålig plats, men det är där jag bor, så den är lätt att nå.
Dessutom kan det vara idé att följa stjärnor på något av de program som variabelorganisationer satt upp. På det viset följer man objekt som valts ut för att de är lämpliga för amatörinstrument och kanske även är extra intressanta av någon anledning.
AAVSO har ett program lämpat för fältkikare, ett program för långperiodiska variabler, en greatest hits-version av detta i form av det så kallade legacy LPV och ett greatest hits-program när det gäller dvärgnovor och liknande kataklysmiska variabler.
BAA VSS har ett fältkikareprogram, ett program för pulserande variabler och ett för dvärgnovor och liknande objekt.
SAAF/V har ett program för ljusare variabler och ett program för lite svagare. Dessutom driver SAAF/V sedan 2012 ett program för att observera tidigare ganska ostuderade miravariabler, ett program som började med 50 bortglömda miror men som nu expanderat till att omfatta 100 mirastjärnor och som avkastat flera intressanta resultat och även en publikation i JAAVSO.
De här programmen gör det lite lättare att navigera i djungeln av variabla stjärnor, det är lämpligt att välja några objekt ur dessa program när man sätter igång. Ett annat sätt att hitta variabler som fångar intresset och därmed hamnar på ens egna observationsprogram är bland annat att botanisera i AAVSO Variable Star of the Season.
5. Ställ frågor! Variabilister hänger här på Variabelforumet på Astronet och kan ge tips. Här dyker det även ibland upp tips om aktuella observationskampanjer, ovanligt beteende hos variabler och så vidare. SAAF/V:s publikation Variabelbulletinen kan laddas ned från sektionssidan.
/Gustav