Astronet forum

När man utgår från en Newton för visuellt bruk och skall modifiera den till en "astrograph" uppstår i regel en del problem.

Update:
Får förtydliga lite här så det inte vilse leder. En "riktig" astrograph är ett mycket exklusivt och dyrt instrument som kanske få amatör astronomer har råd med. Den "astrograph" man får när man utgår från en Newton blir en billigare lösning, ett fattigmans astrograph eller light version astrograph. Men syftet är att få ett instrument som har ganska stor image circle, man klarar kanske en APS-C sensor i storlek samtidigt som teleskopet har hyfsad ljusstyrka. Hoppas det inte upprörde för många känslor med min astrograph benämning, det var inte meningen. Man får helt enkelt inte en högkvalitets astrograph när man utgår från delar för 10000kr.

Har man planer på att använda ett Newton teleskop för foto är det ofta för att en APO refraktor med tillbehör blir alldeles för dyrt i större storlekar eller Maksutow/Newton eller Rithcey-Cretien teleskop kanske inte passar av någon anledning. Men vanligast är väl att man redan har en Newton liggandes sedan tidigare.

Jag tänker mig då Newton teleskop på kanske 8" till 12" med öppningsförhållanden runt f5, naturligtvis av bra kvalité.

Anledningen överhuvudtaget att jag skrev detta var eftersom det kommer ganska ofta frågor om hur man skall nå fokus i ett Newton teleskop när man skall fotografera. Jag la samtidigt till något om fokuserare, comacorrector och kontrast för att utveckla det ytterliggare.


Åter till det praktiska:

Ett av problemen brukar ju vara att fokus inte når tillräckligt långt ut från fokuseraren för att nå sensorn, speciellt på DSLR kameror.

Jag har skrivit några gånger om hur man kan flytta fram primär spegeln för att få fokus längre ut.

Nu fann jag en länk på Ice In Space forumet med bra bilder som förklarar detta:
http://www.iceinspace.com.au/63-441-0-0-1-0.html

Tänk först på:

Är fokuseraren av tillräcklig kvalite? Om man söker lite större image circle bör den vara av 2" utförande (vilket den nästan alltid är) och helst m48 anslutning, men m42 (T2) går i de flesta fall lika bra upp till APS-C formatet. Fokuseraren bör vara i lågprofilutförande och då kanske man inte ens behöver modifiera tuben. Bra mekaniskt är också ett krav för att få en precis fokusering. Dock kan lågprofil fokuserare sätta hinder att använda okular och visuellt användande. Kanske finns anledning att byta fokuserare.

Har du en större sensor kan du få byta ut sekundär spegeln mot en större för att vinjetteringen inte skall bli för stor. För visuellt bruk är i regel sekundärspegeln 25% till 30% i diameter av primärspegeln. På en astrograph med vida fält kanske 35% till 50%. Stor sekundär spegel sätter ned kontrasten vilket man får väga mot vinjettering. Du kan enkelt rita upp strålgången skalenligt på ett papper för att se när sekundärspegeln orsakar vinjettering.

Typ något sådant här: Än enklare blir du om du ritar det "rakt" utefter optiska axeln. Du utgår från sensorns diagonalmått och sekundärspegelns (den är elliptisk) lilla bredd, ifallet att du ritar som jag ovan blir det den stora bredden du använder. I det här systemet uppstår vinjettering, de gröna och blå strålarna utnyttjar inte hela primär spegeln.

Fokusavståndet igen:
Tänk på att när du mäter skall det vara tillsammans med den coma corrector du tänker använda, annars blir det fel mått! Mycket viktigt också att korrektorn sitter på rätt avstånd från kameran, kontrollera med tillverkaren av komakorrektorn om de har en tabell för avstånd för ett teleskop som har samma data som ditt. Korrektorn/fokuseraren får ju inte heller sticka in för långt in i tuben. Många mått att ta hänsyn till.

Kontrast:
Har du en tub med dålig kontrast kanske du kan få upp den genom att "flocka" tuben, speciellt området bakom fokuseraren på bortre väggen är viktig. Flocka är när man använder svart papper med luden yta som effektivt tar bort reflexer. Alternativ är bafflar men är ju betydligt svårare och inte alltid bättre. Det här är ju viktigt också vid visuell användning.

Update:
Här är lite flockinformation:
http://www.deepskywatch.com/Articles/fl ... onian.html

https://www.youtube.com/watch?v=z3sIYCMgL4E

https://www.youtube.com/watch?v=fvw83rKFeTA

http://www.orion-xt10.com/flocking-xt10 ... -tube.html

Här finns flockpapier att köpa, obs, det finns olika kvaliteer på flockpapier, försökte hitta en review som jag läst förut, nu finner jag den inte tyvärr:
https://www.firstlightoptics.com/misc/b ... erial.html


Börja nu inte såga i ditt teleskop utan att ha tänkt igenom detta noga !!!!

/Lars

Och framförallt, det är ingen idé att lägga ut en massa pengar på en optik som inte är värdig att ingå i en astrograf!
En astrograf kännetecknas av punktformiga stjärnor över hela fältet. Det är mycket få snabba newtonteleskop som klarar det.
/Jonas

Jo det är ju förstås en grundförutsättning. Men inget Newton teleskop utan en comacorrector kan ge punktformiga stjärnor ut mot kanterna, det ligger inte i konstruktionen att klara det på ett plant fokusfält, de används ju bara för visuellt bruk om inte sensorn är extremt liten som vid planetfoto men det brukar man kanske inte kalla för astrograph. Ett 8" GSO teleskop eller liknande kan ju vara något att utgå från, men det blir inga fält som klarar fullframe kameror. Man får hålla sig till mindre sensorer. Har man råd köper man ju sig en astrograph från början. Bra du förtydligade.

/Lars

En komakorrektor löser inte alla problem. Primären måste vara riktigt bra, sekundären likaså.
Newtonteleskop med långa brännvidder (mer än f:6) är bättre lämpade för astrofoto om man vill ha punktformiga stjärnor. Man brukar säga att man då inte behöver en komakorrektor men det stämmer inte om man vill ha dem ända ut i kanten.
Kort sagt är en astrograf inget man får bara för att man bygger om ett ordinärt teleskop. Man får ett teleskop mer lämpat för astrofoto ja, men det är inte samma sak.
/Jonas

Nu var ju inte mitt inlägg avsett att ge en perfekt astrograph utan något som de flesta läsare kan ha råd med. De rika köper det de har råd med medans de med mer begränsad ekonomi får hålla sig med enklare lösningar men ändå "tillräckligt" bra för att bli ganska nöjd. Som forskare har man en annan kvalitetsnivå än vad en amatörastronom har.

Alla teleskop konstruktioner blir i regel bättre med avseende på kantskärpa med lägre (högt f-tal) öppningsförhålland men för den skull kanske man inte vill göra för stora avkall på ljusstyrkan. Kantskärpan beror ju på sensorns storlek och för stor vald sensor relativt de optiska begränsningarna blir ingen bra kombination.

Kan du ge exempel på vad du godkänner som säljs som astrograph (spegelkonstruktioner) med rimliga priser och när du säger kantskärpa, vilket avstånd från optiska axeln befinner du dig på då? En APS-C sensor kan ju uppleva mycket bra optiska egenskaper där samma optiska system ger dåligt resultat på en fullframe sensor, storleken har betydelse.

Lars

Nu var ju inte detta en fråga om fattiga och rika. Det ser jag inget om i din ursprungliga post.

Det jag vill poängtera är att man inte ska få människor att tro att man kan bygga om ett ordinärt teleskop till en astrograf. Det är att lura dem. Därför ska man inte kalla en ombyggd newton för en astrograf. Det är ungefär som att kalla en trimmad Volvo för Ferarri.

/Jonas

Hej Jonas,
Utgår man från en Newton blir det med nära automatik en billigare lösning, det är därför folk försöker bygga om sina Newton till foto istället för att köpa något nytt dyrt. Jag utgår i alla fall från det eftersom denna fråga om fokusavstånd ofta kommer upp. Men du har alldeles rätt, skall förtydliga i första inlägget om detta för de som missat detta.

/Lars

AstroFriend wrote:Kan du ge exempel på vad du godkänner som säljs som astrograph (spegelkonstruktioner) med rimliga priser och när du säger kantskärpa, vilket avstånd från optiska axeln befinner du dig på då? En APS-C sensor kan ju uppleva mycket bra optiska egenskaper där samma optiska system ger dåligt resultat på en fullframe sensor, storleken har betydelse.

Lars

Här har du exempel på teleskop som kan benämnas "astrografer": http://www.teleskop-express.de/shop/ind ... copes.html
De allra flesta av dem ligger över de flesta människors budget men det finns ett par stycken under 1000 Euro som är överkomligt för ett sådant instrument.

/Jonas

Hej Jonas,
Jo det är trevliga instrument. Har själv lite funderingar (läs drömmar) på en GSO 10" RC, men även på en sådan är image circle ganska begränsad, typ 25-30mm, och man får komplettera med någon sorts field curvature corrector för större sensorer, då kanske man kan klara 60mm enligt uppgift, börjar närma sig medium format sensorer. Tydligen går det ganska bra med en "normal" 3" flattener.

Man skall kanske inte heller degradera ned Boren-Simon astrographerna till utanförskap, eller vad tycker du Jonas? De är vad jag vet ganska normala Newton konstruktioner med corrector och de får ju ganska höga betyg. För mig är nog inte grundkonstruktionen avgörande om jag skall kalla det en astrograph, men klart man föredrar vissa framför andra, det blir bara lite olika nivåer på de.

Jag gillar dock inte diffraktion spikes, det får man ju med både Newton och RC teleskopen. Nej klamrar mig fast vid min 5" APO ett tag till, men vissa modifieringar skall göras, som alltid. Just nu tar dock observatoriebygget den mesta tiden.

/Lars