IC5070 Pelican nebula - Tomas Wikander

[ThomasK]

Jag tror stjärnan är den här, med namnen från några kataloger. USNO-A2.0 1275-14235521, GSC 2.2 N033133129256, NOMAD-1 1346-0410038.

I USNO-A2.0 hade den positionen 20 51 32.869 +44 37 52.90 för epoken 1954.509.
I GSC 2.2 var positionen 20 51 32.145 +44 37 46.23 för epoken 1990.697
I NOMAD-1 anges egenrörelsen till -204 millibågsekunder/år i RA och -188 millibågsekunder/år i Dec

I Peters fina bild är rörelsen ca 10-15 bågsekunder.

[Peter R]

Högt upp i bilden, något till höger om mitten, finns en stjärna som uppenbarligen är en närbelägen dvärgstjärna. Den har så stor egenrörelse att den på animeringen tydligt ändrar position. Se utsnitt nedan.

Ja, den var verkligen iögonfallande nu när du har pekat ut den.
Jag tittade lite snabbt efter stjärnor som hade förflyttat sig men såg inga. Nu har jag hittat 2 till som uppvisar lite mindre egenröreslse, men de ligger utanför beskärningen som jag la upp.
Allt beror på om man har satt på de rätta "glasögonen".

"The POSS II plates are also being digitized as part of the Precision Measuring Machine Project (PMM) by D. Monet of the U.S. Naval Observatory in Flagstaff, Arizona who is preparing a catalogue of 100 million stellar proper motions by comparing the positions of stars on the POSS I and POSS II plates."

Så då återstår det bara 99.999.997 att katalogisera :-)

Peter och Hans:
Vet ni när plåtarna är tagna, tidsskillnaden? Och hur många bågsekunder har objektet flyttat sig?

POSS-II fotograferingen lär ha påböjats 1985 men jag har inga data för de enskilda plåtarna, så det kan skilja upp till 30 år vilket mer eller mindre kan stämma på årtalet.
Stjärnan har koordinaten RA 20h 51m 32,8s Dec 44° 37' 52" (J2000).
Jag har mätt upp egenrörelsen till 8,5".

/*Peter R

Edit: Efter att ha postat såg jag ditt svar ThomasK och jag har mätt upp förflyttningen i bilden till 8,5" (med reservation för fel givetvis).
Utifrån dina uppgifter borde rörelsen vara 277 millibågsekunder/år vilket skulle ge ungefär 8,5" på 30 år.

/*Peter R

[Hans Bengtsson]

Om man går in på DSS Plate Finder, så kan man se exakta datum och klockslag för alla DSS-bilder.

M v h
Hans Bengtsson

[Peter R]

Ok, då är POSS-II Red tagen 1990-09-11 05:28:00 och POSS-II Blue, 1993-06-27 09:50:00

/*Peter R

[Tompa]

Wow!
Det här är verkligen kul!
- Kul att se vad bra bildbearbetning gör, man har en del att lära. Inspirerande.
- Kul att man bevisligen har prisvärda grejor!
- Kul att blinka bilderna för att se vad som händer på några få (nåja...) år, det här med POSS-plåtar tar det hela ett steg till.

Tackar för att du tar dig tid, Peter!

Mvh,
Tomas W

[Peter R]

När jag granskade POSS-II bilderna så upptäckte jag 2 små röda objekt som jag har ringat in och som inte finns med i Thomas bild.
Koordinaten för det översta, lite större, är RA 20 50 35 och DEC +44 21 00 (J2000).
De syns enbart i den Röda POSS-II plåten med direktlänk https://archive.stsci.edu/cgi-bin/dss_s ... v=NONE&v3=
Den Röda POSS-I plåten har egentligen för låg upplösning för att kunna göra en säker jämförelse.
Det kan naturligtvis röra sig om damm vid skanningen, det övre objektet har ju en väldigt suspekt form.
Men jag tänkte inte avfärda dem helt innan jag har hört om det finns några andra tankar eller möjligheter att kolla upp om det kan ha varit något kortlivat, exempelvis en nova? Då tänker jag mest på det mindre, nedre, objektet.

/*Peter R

dss_red_artefact.jpg (106.6 KiB) Viewed 2826 times

IC5070 RGB crop-6_POSS_Red_Artefact.jpg (140.7 KiB) Viewed 2826 times

[Hans Bengtsson]

Hej!

Jag kollade just alla 12 bilderna som man får via DSS Plate Finder. De två "objekten" finns med bara på en plåt. Det handlar om artefakter (plåtdefekter/damm osv), det finns miljoner och åter miljoner sådana på DSS-materialet.

mvh
Hans Bengtsson

[Peter R]

Hej Hans,

jo, jag tror också att det är den mest logiska förklaringen. Jag är mycket medveten om damm och andra skador efter att själv ha skannat gamla dior och neg i över 25 år
Jag tycker dock generellt att det är de äldre POSS-I plåtarna som är förorenade eller skadade.
Men eftersom alla dessa plåtar är tagna ibland med flera års mellanrum så vet man aldrig säkert om någon skulle uppvisa något kortlivat fenomen, och då tänker jag främst på den undre fläcken.
För några år sedan diskuterade jag en stjärna med H-G, som låg en bit ovanför NGC 7000 som formligen exploderade i den röda kanalen och det var därför den tilldrog sig mitt intresse. Jag har inte just nu tillgång till vilken stjärna det var. Så jag tänkte att det kan eventuellt röra sig om något som syns i rött men är för ljussvagt i de andra våglängderna. Borde dock troligtvis även ha synts i IR i så fall.
Å andra sidan är ju just dessa plåtar den bästa referens man har att tillgå från den tiden så det går troligtvis inte att komma längre.

/*Peter R

[Hans Bengtsson]

DSS-materialet är fantastiskt värdefullt som referens. Hur många artefakter som finns varierar mycket från plåt till plåt. Vissa plåtar tycks nästan rena, andra kan innehålla många tusen artefakter. När jag på slutet av 90-talet hämtade hem och blinkade bilder för att hitta tidigare okända långperiodiska variabler (det blev 79 stycken innan jag tröttnade) så stötte jag bl.a. på en plåt med egendomliga till synes symmetriskt utspridda artefakter - det tog en liten stund innan jag insåg att det var ett fingeravtryck!

mvh
Hans Bengtsson

[Peter R]

Vilket detektivarbete att jämföra alla plåtarna
Var det ett öppet arkiv tillgängligt för allmänheten eller hade du specialtillgång till plåtarna?
Det måste dessutom ha tagit dig tid att ladda ner på 90-talet, använde du uppringd modem?

Sista steget hade ju varit att spåra förövaren som inte hade handskar på sig när han hanterade dessa värdefulla plåtar utifrån hans fingeravtryck

/*Peter R

[Hans Bengtsson]

Jo det var ett tidskrävande jobb att hämta hem bilderna från DSS Plate Finder som just hade blivit allmänt tillgängligt på nätet. Jag tog utsnitt 0.5x0.5 grader åt gången, bilden segade sig fram oändligt långsamt på skärmen pixelrad för pixelrad. Att ladda hem en kvadratgrad, totalt kanske 20 bilder, tog en hel kväll eller två kvällar. Idag tar det nästan ingen tid alls, bilden kommer nästan momentant, och man behöver förstås inte begränsa sig till 0.5x0.5 grader.

Att hitta okända miror på bilderna gick däremot snabbt. Jag hade teoretiskt bedömt att det i den aktuella delen av himlen (ett område i Aquila) borde finnas ungefär en okänd mira per kvadratgrad. Och när jag till slut tröttnade så stämde detta väldigt väl: 80 kvadratgrader gav 79 nya långperiodiska variabler. Listan publicerade jag i tidskriften The Astronomer.

Bilderna blinkades med PaintShop Pro och ett animationsprogram som hörde till. Det gällde att bilderna var likadant orienterade, med norr rakt uppåt, annars hade de inte gått att blinka. Dvs lämpligen ett stjärntätt område alldeles norr om himmelsekvatorn (det var bara norra himlen som fanns i DSS på den tiden). Eftersom vintergatan passerar himmelsekvatorn i Aquila så tedde sig det området självklart.

Och det gav ju utdelning i form av BnV-katalogen. Så jag ångrar det inte, det var en metod att hitta nya variabler som var väldigt effektiv - när bilderna väl kommit in i egna datorn. Ungefär en ny variabel per kväll blev det. Jag tror jag var ensam om denna metod för variabelupptäckande.

M v h
Hans Bengtsson