Astronet forum

Ja, det är väl så att var och en blir salig på sitt vis.
Jag tycker att projektet är mycket intressant! Det som tilltalar mig är möjligheten att kunna observera med högklassiga grejor, på ett ställe med något bättre väder än i Sverige och som dessutom har året-runt öppet. Kan detta ske till det pris som är antyds så är det bingo.

Det som intresserar mig mest är den fotometriska aspekten av det hela, här finns möjligheten att observera med mycket bra precision och i hyfsat obrutna serier.

Däremot: den del av mig som är intresserad av att ta vackra bilder kommer nog fortfarande att försöka bryta och bända med hemma-teleskopet för att lyckas fånga snygga bilder. Det är liksom mer sport så (Men en serie från ett riktigt bra fjärrteleskop någon gång i bland sitter nog inte fel det heller...)

Mvh,
Tomas W

Starsoft wrote:Hej

En helt annan fundering rör äganderätten till bilderna, många astronomiska bilder (de flesta?) som tas blir aldrig analyserade fullt ut, skulle man kunna tänka sig att alla bilder tagna med teleskopet blir offentliga och enkelt åtkomliga efter en viss tid? Det kanske skulle kunna vara valbart och påverka priset.

Anders

Ja det vore bra om det kunde lösas på så sätt att bilderna blir fria för alla SAAF-medlemmar efter en viss tid, vi får fundera mer på möjligheterna här. Copyrighten tillhör ju alltid upphovspersonen. Kanske kan man som användare klicka i en ruta och ange om man är villig att dela med sig av sina bilder. För observationer som sköts genom sektionerna måste förstås de medverkande acceptera ett sådant delande.

I vilket fall som helst är planen att på SAAF:s server arkivera samtliga observationer för framtiden, inte minst som en service för observatörerna. Bilderna kan kanske tom levereras grundkalibrerade (bias, darks, flat) från servern om observatören önskar det.

/Johan

Rörande placering, flera funderar tydligen över att ha dagtidsobservation. Om så, varför inte ha lite kul och främmande objekt? Varför inte downunder?

Ett ställe som klimatmässigt påminner lite om ställen som Paranal, inte riktigt lika bra, med bra infrastruktur och med existerande professionella, som turistobservatorier, är Mount John University Observatory vid Lake Tekapo i Mackenzie Basin av Sydön, Nya Zealand (http://en.wikipedia.org/wiki/Mount_John ... bservatory / http://www.phys.canterbury.ac.nz/research/mt_john).

Torr miljö, tyvärr viss risk för jordbävningar, dock inga bushfires som Australien samt lite höga Internetkostnader (ingen flat rate). Deras vintertid föreligger även risk för snöstormar.

Men med Mt Cook-massivet på över 3000 m i väster och Mount Dobson på 2000 i öster samt ca 1-1.500 m höga kedjor i söder och norr, så har de rätt klar himmel. Ofta dustar molnen bort, så fort de passerat över bergskedjorna. Man pratar även om att skapa en ljusföroreningsfri nationalpark runt Lake Tekapo. Iom att de redan har en ökande turistverksamhet, kanske de är intresserade och kan hjälpa till med underhållet.

Hans Bengtsson wrote:En tanke som slagit mig är att det ju finns ett färdigt (men oanvänt?) observatorium i Gäddede med ett 40 cm teleskop. Kanske kan SAAF engagera sig i frågan och få till en fjärrstyrning (och BVR-filter)???
---

Det där tycker jag absolut är värt att följa upp! Vet du (eller någon) lite mer om detta "observatorium i malpåse"?

Hans Bengtsson wrote:---
Inte ens i landets näst största stad Göteborg, där jag bor, ställer ljusföroreningarna till med några förfärliga problem, åtminstone inte om man som jag observerar visuellt. Och antalet användbara kvällar är för mig fullt tillräckligt, jag skulle observera bara obetydligt mer ifall det vore klart 300 kvällar per år, molnigheten är för mig ingen begränsande faktor som påverkar observerandet i någon signifikant utsträckning. Men för astrofotografer kan det förstås vara annorlunda.
---

Jag bor också i Göteborg, men hittills har det (pga ljusföroreningarna här) för mig och min kompis inskränkt sig till två observationstillfällen per år - "VSP" under våren och "Träff under stjärnorna" under hösten. OK, det var bara ett par år sedan vi skaffade våra astro-prylar... Anledningen till endast två obsar per år är att det med blotta ögat sällan går att se mer än tre stjärnor där jag bor (vanligen 0, och möjligen 50 st någon gång under året). Vi har därför inte ens FÖRSÖKT att montera upp något teleskop här inne i stan. Det kanske vi skulle ha gjort?

Känner att det finns en hel del vi skulle kunna lära oss av dig här. Har du (eller någon) skrivit en tråd om observationer i ljusförorenad miljö möjligen? Eller är det helt enkelt så att ett teleskop förmår att tränga igenom mycket bättre än ögonen, så att det kan gå att se en hel del mer med detta? Vi har ett (ännu ej provat) "Blocks City Lights" Baader L-Booster UHC-S Filter - vet inte ifall det skulle funka för visuella observationer.

(Fast denna fråga hör kanske hemma i nån annan tråd? Som jag inte hittat.)

Gunnar Karlsson

Hej!

Jag är tyvärr inte uppdaterad om vad som hänt i Gäddede sedan observatoriet flyttades från Brännklumpen (en totalt hopplös placering!) till samhället. Här är en halvgammal artikel:

http://op.se/lanet/stromsund/1.5188288- ... -i-gaddede

När det gäller att observera i Göteborg så går det utomordentligt bra, för min egen del gör jag det från balkongen, mindre än 4 km från Gbg centralstation. Vad man måste undvika är direktljus från lampor o.d. som kommer in i teleskopet och bländar ögonen, dvs man måste ha ett hyggligt läge om man ser det hela mycket lokalt.

Den mera allmänna ljusgloben som finns över staden är däremot inget större problem när man använder teleskop och har relativt hög förstoring. Man förlorar bara någon enstaka tiondel i gränsmagnitud jämfört med om man åker långt utanför staden. För blotta ögat är skillnaden förstås monumental, men i teleskopet krymper den till nästan ingenting. I situationer när jag med svårighet kan skymta magnitud 3.5 för blotta ögat så kan jag ofta se magnitud 14 med 20 cm Newton från balkongen. Området allra närmast horisonten kan dock vara svårt att använda inne i en stad, där brukar det vara dåligt.

En av världens allra mest aktiva observatörer, Gary Poyner, studerar regelbundet stjärnor ned till magnitud 16 från det extremt ljusförorenade Birmingham:

http://www.garypoyner.pwp.blueyonder.co ... stars.html

Poyner har fullkomligt och bevisligen rätt när han skriver:
"It is absolutely untrue to say that visual observations of faint stars cannot be carried out in light polluted skies ..."

När det gäller att upplösa dubbelstjärnor eller studera planetytor är det god seeing (dvs liten luftoro) man behöver. Och den är knappast sämre i staden än på landsbygden. Det finns faktiskt en del som hävdar att seeingen i allmänhet blir något bättre över en stad pga termiska effekter. I en stad slipper man också vanligen strålningsdimma, jag har många gånger observerat för fullt från Göteborg när omgivande landsbygd varit insvept i tjock dimma.

Vad som inte går att observera från en stad med större framgång är meteorer, då krävs mörk himmel och bra gränsmagnitud för blotta ögat. Även utbredda objekt med liten ytljusstyrka är svåra, som diffusa galaxer med stor utsträckning. Där fungerar inte tricket att öka förstoringen för att mörka bakgrunden. Men det fungerar utomordentligt bra på stjärnor. En fördubblad förstoring brukar ha samma effekt vad gäller gränsmagnitud som om man hade fördubblat spegelns diameter (och behållit förstoringen), upp till ca 13 D (där D är diametern i cm).

m v h
Hans Bengtsson