Astronet forum

Låter väldigt bra! Ett mycket effektivt och väl beprövat teleskop.

M v h
Hans Bengtsson

Låter riktigt spännande - ha så kul med det nya teleskopet! Ser fram emot att läsa om dina erfarenheter.

Nu börjar det bli flera stycken variabilister som har instrument på 30 cm och däröver.

/Gustav

Ja det ska bli riktigt kul att byta till något i en mer seriös storlek. Kommer naturligtvis skriva en ordentlig rapport efter första använda det. Men ska ha det först i Göteborg en stund, då jag inte flyttar tills December/Januari enligt planen. Så tror det samtidigt blir bra då jag kan spendera en del tid först till att lära mig det. Blir nog ganska trångt på balkongen men det kommer ändå vara kortvarigt. Flyttar upp det till sitt framtida hem någon gång i November.

Jag tror just nu att det som lär ta mest tid, är att vänja sig med det nya synfältet, och (vad jag tror) enormt mycket mer synliga stjärnor.
Men ska bli kul jag längtar enormt!

Mvh
Robin

Det tar alltid en stund att bli helt van vid ett nytt teleskop. Men det är faktiskt betydligt bekvämare och enklare att observera med ett relativt stort och stadigt teleskop än med ett litet och instabilt. En smula paradoxalt, på sätt och vis, eftersom det oftast är nya observatörer som använder sådana teleskop som är svårast att använda!

M v h
Hans Bengtsson

Är det stor skillnad på antalet stjärnor man ser i synfältet? För ser en anledning till nej, och en anledning till ett ja.
Synfältet är mindre => Antalet stjärnor som syns minskar. Men samtidigt så ökar antalet stjärnor för att man ser svagare stjärnor. Ska bli kul dock!
Ska skriva ut kartor till de 50 mirorna också, de kommer att behövas.
Har för mig att jag har frågat innan men bör väl skaffa en stor karta till att hitta stjärnan t.ex. 15x15 grader eller kanske 5x5 grader? 15x15 grader har jag nu för att hitta till området, sedan 2x2 för bedömningen.
Sedan, med det nya teleskopet kanske kartorna bör vara av typen 0.3x0.3grader för själva bedömningen? Eller vad tycker ni?

mvh
Robin

Jag jobbar såhär:

för varje teleskopisk variabel jag obsar har jag två plastfickor. I den första har jag kartor som är 15x15 grader och 5x5 grader för stjärnhoppning (och skattning i fältkikare när de, som fallet är med vissa miror, blir för ljusa för teleskopet), i den andra vanligtvis 3x3 och 1x1 grader. Jag använder ett 20 cm f/6 teleskop samt 25 och 10 mm Plösslokular (52 graders synfält); 1x1 grad är förmodligen fel skala för ditt jätteteleskop.

För stjärnhoppningen använder jag även några av AAVSO:s stjärnbildsöversiktskartor.

Ibland leker jag med tanken att byta ut plastfickorna med översiktskartorna i skala 15x15/5x5 för varje stjärna och istället använda antingen Hans översiktskartor (AGVA), alternativt göra en egen översiktkarta i Cartes du Ciel med just de stjärnor jag obsar, men jag har inte kommit till skott med det än. Bland annat för att jag inte orkat sätta mig in i hur man gör för att plotta bara de egna objekten i CdS. En fråga till Hans: plottade du för hand, eller importerade du en hemmasnickrad katalogfil i CdS när du gjorde dina översiktskartor?

/Gustav

Ja Hans översiktskartor har jag och de kommer vara mycket till hjälp för det nya teleskopet. Jag har vanligtvis också klarat mig bra med att bara använda 2x2 kartor ibland, men då har jag ritat in under kartan positionen på himmelen så jag vet vart jag ska sikta teleskopet ungefär.

mvh
Robin

Översiktskartorna i AGVA har som grund CdC-kartor utan variabler eller texter. Stjärnbildsnamn, Bayer-namn och Flamsteed-nummer har jag lagt till i ett bildbehandlingsprogram, och jag har även markerat positionerna för alla AGVA-variabler (med hjälp av bokstaven O) och angett deras namn. Det blev en hel del arbete på pixelnivå när det gällde ljusa variabler, eftersom dessa i originalet hade markeringar som vanliga stjärnor (inte variabler) och originalsymbolerna byttes ut mot variabelsymboler. I vintergatsområden blev det tätt mellan variablerna och rätt svårt att få plats med variabelnamnen utan att radera stjärnsymboler, men det gick ändå till slut.

AGVA-variablerna valdes ut från GCVS-filen, där vissa kriterier ställdes på variabeltyp, maximimagnitud (korrigerad för våglängd) och amplitud. Endast variabler norr om deklination +10 grader ingår. Alla GCVS-variabler som uppfyllde kriterierna togs med och finns således på översiktskartorna. De 50 bortglömda mirorna är exempel på variabler som finns med, med nödvändighet eftersom de 50 valdes från Excel-filen med AGVA-variabler.

Specialkartorna som ingår i AGVA-materialet är delvis inaktuella, eftersom AAVSO på senare år reviderat sina sekvenser i en takt som var svår att förutse. Men översiktskartorna håller. För mig utgör de grunden för observerandet, och jag tror att andra variabelobservatörer också kan ha glädje av dem.

Robin:
Översiktskartorna i AGVA är tänkta att eliminera behovet av andra översiktskartor, åtminstone fungerar de för mig helt perfekt i det avseendet. Även när det gäller variabler jag aldrig observerat tidigare. För ljusa variabler kan man behöva specialkartor t.ex. 2x2 grader så att man får med ljusa jämförelsemagnituder, men för svagare variabler använder jag endast 1x1 grad och 0.5x0.5 grader som specialkartor. Dock skulle jag i ditt fall rekommendera även 0.25x0.25 grader (dvs 15x15 bågminuter), du kommer ju att ha ett större teleskop än jag vilket betyder att du kan se många fler och svagare stjärnor. En bra tumregel kan vara att låta varje karta ha hälften så stor sida (i bågminuter) som närmast föregående. Alltså blir 60x60, 30x30 och 15x15 bågminuter vanligen en bra serie för en svag variabel.

Vad gäller antalet stjärnor man ser i synfältet, så är det precis som du skriver. Å ena sidan kan man se svagare stjärnor med stort teleskop och hög förstoring, å andra sidan minskar ju synfältet när förstoringen ökar. Så dessa faktorer jämnar ut antalet stjärnor som man kan se samtidigt i synfältet. Vad som kommer att bli en ny erfarenhet för dig är att arbeta med hög förstoring, det är mera krävande än att arbeta med låg förstoring - men är inget svårt när man lärt sig, och det är bara då som man till fullo utnyttjar teleskopets potential.

mvh
Hans Bengtsson