Astronet forum

Ja, jag har tre objekt kvar i listan på de 800 objekten. Galaxerna i Aquarius är NGC7171 (deklination -13), NGC7218 (dekl -17) och NGC7377 (dekl -22). NGC7171 har jag förhoppning om att se från Västerås i höst. NGC7218 och NGC7377 får nog vänta tills nästa Oz resa.

Termen "amatörastronomiskt mörker" är ett fantastiskt bra uttryck myntat av Paul Schlyter. Amatörastronomiskt mörker råder när solen är minst 15 grader under horisonten. Astronomiskt mörker råder när solen är minst 18 grader under horisonten. Igår kunde jag se en magnitud 6.4 stjärna utanför mitt sovrumsfönster med blotta ögat när det rådde amatörastronomiskt mörker. Endast de allra ljussvagaste obsarna kräver astrononomiskt mörker.

/Timo K

Amatörastronomiskt mörker är ett jättebra begrepp, allt som förlänger säsongen är bra Har man tur så kommer det en nymåneperiod innan det amatörastronomiska mörkret är borta och då kan det bli en sista djuprymdrunda före sommaren. Förra året satt jag här hemma i Stenungsund och hade en jättefin (sen) kväll med Messierobjekten den 8 maj. Såg t o m M108 svagt.
Sedan var jag ute en sista sväng den 20 maj, det var däremot rätt kass.

Galaxer är besvärliga när de kommer ner såpass långt mot horisonten men jag har sett NGC 1353 i Eridanus och den ligger på deklination -20 grader 49´. Med C8:an. Magnitud 12,4b enligt Alvin Hueys kompendium och magnitud 11,5 enligt Deep Sky Log.

Då hade jag i och för sig mörk havshorisont och håller till något längre söderut, 58 grader 7´.

NGC 1353. Extremt diffus men ganska stor galax. Svår.

skrev jag om den i den här tråden 2016-01-07.

/Torbjörn

Igår kväll var det fina förhållanden så jag åkte ut till Rossö söder om Strömstad för att obsa. Jag satte upp C8:an och inväntade mörket. Vid midnatt gick det att köra igång. Jag använde ett 24 mm Baader Hyperion okular som ger 83 X om inget annat anges.

Virgo
22.00 UT NGC 4742. Liten svag och diffus galax.
22.10 UT NGC 4880. Svag och diffus galax
22.15 UT NGC 4902. Extremt svag galax. Formar en triangel med två ljusstarka stjärnor.
22.20 UT NGC 4984. Liten men relativt tydlig galax.
22.25 UT NGC 4904. Liten diffus och svår galax.
22.25 UT NGC 4915. Liten men förhållandevis ljusstark galax, liknar en diffus stjärna.
22.30 UT NGC 4939. Diffus galax. Formar en triangel med två ganska ljusstarka stjärnor.
22.30 UT NGC 4928. Diffus och svag galax. Endast intermittent synlig.
22.35 UT NGC 4941. Ganska svag och diffus galax.
22.40 UT NGC 4981. Relativt tydlig galax. Ligger vid ljus stjärna.
22.40 UT NGC 5018. Relativt ljusstark liten galax.
22.45 UT NGC 5044. Diffus ljussvag galax.
22.50 UT NGC 5037. Extremt svag avlång galax. Endast intermittent synlig.
22.55 UT NGC 5087. Liten ljussvag galax.
23.05 UT NGC 4999. Ganska stor väldigt diffus galax.
23.10 UT NGC 5020. Väldigt diffus galax.
23.20 UT NGC 5129. Extremt svag galax. Endast intermittent synlig. 100 X förstoring.
23.30 UT NGC 5493. Liten diffus galax men relativt ljusstark.
23.35 UT NGC 5560. Liten ljussvag galax. 100 X förstoring.
23.40 UT NGC 5638. Liten ljussvag galax. 100 X förstoring.
23.40 UT NGC 5668. Diffus ljussvag galax.

Här avbröt jag för att sätta upp min 12" Dobson och leta efter annat.

Det var intressant att det gick så pass bra att leta efter Herschel 400-II objekt så sent som den 4 maj när det riktiga mörkret har försvunnit och man bara har en kort tid av amatörastronomiskt mörker på natten, ungefär mellan 22.30-00.00 UT. Solen går då 15 grader under horisonten i norr, och det minskar dessutom dag för dag. Nu hör det i och för sig till saken att det var flera objekt på listan som jag inte hittade och det kan ju bero dels på att det hade krävts bättre mörker och kanske dessutom ett större teleskop, min C8 är aningen liten för detta syfte.

Nu har jag sett 199 st av Herschel 400-II objekten.

/Torbjörn

Igår kväll var jag på plats på Rossö igen för att obsa Herschel 400-II objekt. I väntan på att det skulle blir mörkt obsade jag Jupiter som var väldigt fin att se visuellt, ca 170 X gav den bästa vyn. Jag satt och tittade i ungefär 1,5 h på Jupiter. Provade att obsa genom några olika färgfilter. W8, W11, W80 och W21.

Vid 22 UT tittade jag lite på M84, M86, M66, M65 och M104 för att försöka bedöma mörkret. Det var inte helt mörkt men det var dags att försöka nu. Jag obsade från ungefär 22.15 UT till 00.15 UT och använde mitt 24 mm Baader Hyperion.

Virgo
NGC 5750 En svag och diffus galax.
NGC 5775 Svag och diffus långsmal galax.
NGC 5806 Avlång diffus galax.
NGC 5813 Relativt tydlig galax.
NGC 5831 Relativt ljusstark liten galax.
NGC 5838 Liten, ganska ljusstark galax.
NGC 5850 Liten, ljussvag galax. Rätt svår. Bifångst NGC 5846 som är en relativt ljusstark galax.
NGC 5854 Liten ljussvag galax.
NGC 5864 Liten ljussvag galax.

Draco
NGC 3682 Ljussvag galax.
NGC 4133 Mycket ljussvag och svår galax.
NGC 4291 Liten svag galax, ligger i en kvadrat av stjärnor.
NGC 4319 Svag galax. Liten och svår.
NGC 4250 Liten, ljussvag och svår galax.
NGC 4256 Avlång, smal och ljussvag galax.
NGC 5879 Relativt ljusstark galax.
NGC 5985 Ganska stor, mycket diffus galax.
NGC 6015 Mycket diffus och svår galax.
NGC 6340 Liten ljussvag galax.

Bootes
NGC 5481 Extremt ljussvag galax. Bifångst NGC 5480 i Ursa major, en svag och diffus galax.
NGC 5520 Liten ljussvag galax.
NGC 5490 Ytterst ljussvag galax.
NGC 5600 Svag och diffus galax.
NGC 5533 Liten och väldigt ljussvag galax.
NGC 5590 Liten, extremt ljussvag galax.
NGC 5582 Mycket ljussvag galax.
NGC 5899 Extremt diffus avlång galax.

Där fick det räcka för det kändes som himlen började ljusna. Istället ägnade jag mig åt att obsa Mars och Saturnus som såg ganska skapliga ut.
Mars dallrade en del men liknade den bild som Peter R publicerade på AN nyligen även om den hade vridit sig mer och Syrtis Major låg ute i kanten. Jag provade med ett W21 orangefilter och det förbättrade kontrasten en del. Förstoring 170 X.
Saturnus såg fin ut och det var nog den finaste vy jag fått den här våren. Jag såg månarna Titan, och Rhea. Förstoring 170 X.

Efter det var det dags att åka hem. Summa 227 Herschel 400-II objekt.

/Torbjörn

Hej Torbjörn! Har nere i södern har vi också haft några fina nätter! Den senaste natten jag var ute var mellan 5-6 och seeingen var perfekt! Jag jagade galaxer i jungfrun med bra resultat, flera galaxer uppvisade detaljer. Det var också riktigt pampigt att se vintergatan resa sig i öster! Jag har den mörkaste delen mot öster och söder där vintergatan långsamt reste sig under natten. Många strukturer i vintergatan gick fint att se med blotta ögat (ZLM 6.3). Jag tycker faktiskt att sen natt på våren ger den finaste stjärnhimlen! Precis som du skriver var många detaljer synligt både på Mars, Saturnus och Jupiter. Jag avslutade natten med M101 och många NGC-område i galaxen bockades av.

/Mikael

Torbjörn wrote: Saturnus såg fin ut och det var nog den finaste vy jag fått den här våren. Jag såg månarna Titan, Rhea och faktiskt Enceladus! Första gången jag såg den. Förstoring 170 X.

Det var fint väder även här. Jag kunde ännu se Betelgeuze med blotta ögat igår vilket är det tangerat senaste på säsongen jag sett den från Västmanland. Det borde gå att se den ikväll också, samt månskäran? Aldebaran hade moln framför sig och syntes inte.

Bra att kunna se Enceladus på så låg höjd! Jag såg Enceladus med 10-tums GSO första gången 2009 men då låg ju Saturnus högre upp på himlen. Jag undrar om någon i Sverige lyckats se Mimas?

/Timo K

Det var ett litet misstag...det var inte Enceladus jag såg. Det var Rhea...och det som jag trodde var Rhea var en stjärna.

/Torbjörn

Ser att du också gjorde en observationsanalys. Det är inte så ofta man ser fältstjärnor nära Saturnus som härmar någon av månarna. Nästa år sker det oftare då Saturnus har gått in i Skytten.

/Timo K

Hej!

En sak jag funderar på är om ingen gått i Herschels fotspår ännu mera i detalj och försökt observera alla hans ca 2500 objekt:

http://messier.seds.org/xtra/similar/h2500a.html

Även om många av dessa objekt är svåra så borde det väl inte te sig omöjligt med bra moderna amatörteleskop? Givetvis då med förbehållet att vissa objekt inte har kunnat identifieras, var tryckfel, osv.

Mvh
Hans Bengtsson

Åtminstone Rod Mollise har sett alla 2500 objekten. Han såg dem inom loppet av 2 1/2 år!

http://www.skyandtelescope.com/sky-and- ... l-project/

/Timo K

De ende som jag vet har gjort det är den amerikanske författaren och bloggaren Rod Mollise, även känd som Uncle Rod, och Mark Bratton, författaren till "The Complete Guide to the Herschel objects".

Rod Mollise använde visst bl a en Mallincam, en astrovideokamera, när han gjorde det. Ett gediget projekt!

Själv så håller jag på med några delprojekt varav ett nog är klart: det gick ut på att se hur många Herschel 400-objekt som gick att se från Bohuslän. Summa 382 stycken. De flesta gick att se med 200 mm SCT men ett gäng fick jag ta till 305 mm Dobson för.

Det jag roar mig med nu är att se hur många på Herschel 400-II listan som går att se med 200 mm SCT och det går rätt bra men jag kommer att få gå över till 305 mm senare. Nu lägger jag nog ner det för säsongen däremot.

Jag vet inte om jag kommer att ge mig efter allihop men man vet aldrig hehe...men jag kommer nog att titta på Hicksongrupper innan jag hittar på något sådant.

/Torbjörn

Tänkte väl att åtminstone någon hade gjort det!

Ett förslag på projekt som ter sig fullt realistiskt från vår latitud:
Skippa alla Herschel-objekt söder om himmelsekvatorn och behåll resten som en observationslista, en List of Northern Herschel Objects.

Om jag minns rätt (det är inte säkert!) så var det väl i huvudsak en 19-tummare som Herschel använde när han upptäckte sina objekt? Motsvarade kanske en modern ... 16-tummare ... 14-tummare ... ungefär. Antalet nordliga Herschel-objekt är förstås rätt stort men inte enormt. Inte om man slår ut det över ett par år. Något att tänka på?

M v h
Hans Bengtsson

Jag undrar hur många Herschel-objekt jag själv sett? Ska kolla upp det någon gång. Jag har i alla fall sett de 53 första "existerande" objekten i Herschel-listan noterade jag nyss. Kanske har jag sett hälften, med tanke på att jag obsat drygt 40% av hela NGC-katalogen.

/Timo K

Igår kväll körde jag ut till västra Orust för att obsa Herschel 400-II objekt med C8:an. Det var en del moln på himlen och jag kände mig lite småpessimistisk men prognoserna talade om uppklarnande himmel så jag chansade vilket var ett lyckokast.

Vid 20 UT kom jag fram och började sätta upp utrustningen i lugn och ro. Det var inte helt mörkt än så jag ägnade tiden åt att ställa in Synscansystemet och ta en kopp te. Medan mörkret föll kontrollerade jag hur bra precisionen var och rattade snabbt in M13, M92, M10, M12 och så småningom M8, M20, M23, M22 och M17. Senare under kvällen även M15, NGC 7331 och NGC 7009 (Saturnusnebulosan). Härliga objekt!

När jag skulle börja med objekt i Sagittarius så upptäckte jag att Synscan verkar anse att NGC 6526 är en del av M8 vilket är en uppfattning som jag även sett på nätet. Det rör sig dock om ett stjärnmoln med nebulositet beläget mellan M8 och M20. Jag körde lite halvt på måfå fram och tillbaka mellan M8 och M20 utan att se till något sådant objekt, men det var väl kanske inte heller så troligt att jag skulle kunna se det när det ligger så nära horisonten. Jag ville inte heller ägna för mycket tid åt problemlösning när objekten var på väg ner. Nu dök det dessutom upp moln i Sagittarius så jag hoppade till Hercules istället.

Hercules, två galaxer som jag försökte se för ett år sedan utan framgång.
NGC 6106 Extremt ljussvag liten galax, bildar en triangel med två stjärnor. Svårt objekt.
NGC 6155 Extremt ljussvag liten galax, ligger nära en ljusstark stjärna. Svårt objekt.

Sagittarius
NGC 6717 Liten svag klotformig stjärnhop. Tre stjärnor bildar en triangel och klothopen ligger under den östra av dem.
NGC 6507 En ganska ljussvag öppen stjärnhop.
NGC 6596 En relativt stor och ljusstark öppen stjärnhop.

Serpens
NGC 6604 En tämligen liten men ljusstark öppen stjärnhop. Centrum påminner lite om en miniatyrkarlavagn.

Capricornus
NGC 6907 Lyckades inte se galaxen hur jag än bar mig åt. Den ligger som ena hörnet i en skev rektangel där de andra hörnen utgör av stjärnor. Jag såg stjärnorna men inte NGC 6907. Det kanske är för långt ner mot horisonten.

Pegasus
NGC 7042 Lyckades inte se galaxen trots att jag hade stämt av Synscan mot M15 och NGC 7331. Såg ingen galax. Andra gången jag försöker utan att lyckas. Den kanske kräver 12" teleskop?

Nu var klockan 22.15 UT och den uppgående månen började besvära samtidigt som det lilla batteriet tog slut, det börjar nog bli dåligt, så jag packade ihop mina grejer och åkte hem i halvmånens sken.

Summa 233 st Herschel 400-II objekt. Kul att vara igång med detta projekt igen efter sommaruppehållet!

/Torbjörn

Fina observationer Torbjörn! Grattis, du kanske har sett din första Palomar-hop? NGC6717 är nämligen identisk med Palomar 9. Trots att William Herschel upptäckte den klotformiga stjärnhopen den 7 augusti 1784 så hamnade den av någon anledning i Palomar-katalogen 170 år senare. Palomar 9 är den enklaste av de 15 Pal-hoparna och är ovanligt ljusstark. De andra har mycket lägre ytljusstyrkor. Att se Palomar 9 från Sverige pga dess låga höjd är imponerande. Jag känner inte till någon annan som sett en Palomar-hop med 8-tums apertur från Sverige.

Jag själv hade mitt första teleskopiska observationspass inatt för denna säsong. Det var otroligt varmt (ljummet) och blåsigt inatt och jag kunde observera i bara kortärmat. Vintergatan syntes när det var >+20º varmt. Ovanligt i Sverige. Jag lyckades se det nordligaste Herschel 400-II objektet som jag hade kvar, galaxen NGC7171 i Vattumannen. Jag var tvungen att planera var på gården jag skulle placera min 10-tums GSO Dobson för att få en bra sikt mot galaxen på -13º deklination. Bästa placeringen var intill äppelträdet men där lyste å andra sidan gatlyktor på mig bakifrån och tuben blev upplyst. Om jag ställde ryggen mot gatlamporna hamnade okularet i mörker. Klockan 22:30 fick jag då syn på mitt 398:e Herschel 400-II objekt, NGC7171. Ingen speciell syn, men ändå! Ett ganska ljussvagt och diffust töcken. Min utskrivna MegaStar-karta underlättade att stjärnhoppa till rätt position.

Vid midnatt hittade jag även sommarens första komet, C/2016A8 (LINEAR). Jag hade kometens position utskriven för klockan 1 men jag såg ingenting i närheten, bara en massa stjärnor i Svanens vintergata. Jag ändrade klockslaget till klockan 24 i MegaStar och kometens position var en bit ifrån. Där fanns den, min 22:a LINEAR-komet! En liten rackare med en snabb rörelse. Skattade komet C/2016A8 (LINEAR) som magnitud 12.6 (enligt APASS), komadiameter 0'.6 och DC=5. Jag såg stjärnor ej plottade på MS-kartan (med 150x förstoring) och enligt APASS var den ljussvagaste av dem magnitud V=14,91. Inte så pjåkigt från en upplyst plats.

/Timo K