Astronet forum

Robert wrote:Lade in text och länk om detta projekt med 50 ljusa miror på SAAFs hemsida under variabelsektionen.

http://saaf.se/sektioner.php Tryck på variabla stjärnor.

Bra!

/Gustav

Hej Robin!

Angående BnV-variablerna, så var det en gammal och preliminär lista du fiskat upp, jag visste inte den fanns på nätet. Exakta positioner och identifikationskartor för alla 79 hittar du via SVO, Länkar.

Det vore verkligen roligt att se magnitudsekvenser för alla, det går att göra med NOMAD-data men det har inte blivit av att jag gjort detta.

M v h
Hans Bengtsson

Okej det låter bra, då har jag något att göra nu när det är ljust på kvällarna, blir en hel del excel-arbete men det ska gå undan.
Jag börjar producera kartor för dessa variabler från och med idag, sedan kan kan jag göra en komprimerad fil för dessa kartor och skicka till Thomas K som sedan kan lägga ut dessa på SVO så alla har tillgång till detta, kanske?

Vilka skalor på kartorna är mest lämpliga för dessa magnituder? 30x30 arcmin? Vet inte heller hur lämpligt det är att be om 9999 som jag bett om tidigare, eller bör jag hålla mig till detta? För får en del magnituder med trots att majoriteten av stjärnorna har ingen magnitud angivna, men det ska nog gå ändå.

Söker då givetvis på den angivna positionen i listan, tex:

01 03 06.0 +71 54 57

mvh
Robin

När det gäller BnV-stjärnorna så räcker det nog vanligen att hämta magnituder från 10x10 bågminuter med variabeln i centrum. De flesta ligger i stjärntäta områden. Men det behövs också 30x30-kartor för översiktens skull, och där kan förstås också ligga användbara lite ljusare jfr-magnituder.

Generellt sett är BnV-variablerna i svagaste laget för att studeras visuellt med teleskop 30-40 cm. Många av dem når visuellt bara magnitud ca 14 vid maximum och kanske 19 vid minimum. Det handlar om miror som i genomsnitt är kanske 2 magnituder svagare än de 50 bortglömda mirorna. Så visuellt är de tuffa att följa även med rätt stora amatörteleskop.

Fotografering vore idealet, och om det fanns kartor med magnitudsekvenser skulle det förstås gynna möjligheterna för astrofotografer att sätta tänderna i materialet. Vi vet ju i nuläget ytterst lite om BnV-variablerna så de är onekligen spännande objekt. Jag har tidigare beställt en del bilder av vissa av dem med Bradford-teleskopet - men tröttnade eftersom bilderna därifrån i regel var oanvändbara (långa streck, fel stjärnfält, osv, osv).

Om man får en hygglig koll på stjärnorna så man på ett ungefär kan förutse maxima, då skulle förstås även visuella observationer sedan bli mera effektiva, och inte lika ofta negativa som de utan tvekan skulle bli när man inte har en aning om fasen utan chansar.

En praktisk fördel med BnV-stjärnorna är att de flesta ligger i ett begränsat område i Aquila, och alla har positiv deklination.

Robin:
Det är viktigt att du inte använder positionerna i den preliminära listan, utan istället positionerna som ges under de kartor som du hittar i BnV-dokumentet (som du når via SVO/Länkar).

mvh
Hans Bengtsson

Tack Hans det ska jag tänka på. Men det som du sa, att det är kanske dumt att chansa att stjärnan skulle vara synlig just då jag letar efter den - det håller jag givetvis med om. Men om jag kanske skulle börja göra kartor åt de variabler som är ljusast i den listan? Jag tänker på t.ex. Bnv01 och Bnv09 - de spenderar med största sannolikhet mest tid i lite mer rimliga magnituder för större teleskop. De andra dock som ej har en ungefärlig magnitud angiven vet jag dock inte hur jag gör med.

Vad betyder "r" som står bakom vissa siffror? Blir fundersam då max har t.ex. ett r, men min har ett v.

mvh
Robin

Har gjort en kort lista på de "ljusaste" variablerna som jag börjar jag tänker börja göra kartor åt.

Name Position (J2000.0) Max
BnV01 01 03 06.018 +71 54 56.71 13.0r
BnV02 19 09 49.020 +22 00 19.81 13.4r
BnV04 19 20 27.425 +23 45 16.16 13.7r
BnV05 19 20 57.872 +02 57 10.50 12.8r
BnV09 19 23 32.333 +03 08 59.49 11.6r
BnV011 19 18 48.992 +05 37 27.11 13.2r
BnV018 19 27 29.462 +08 54 36.37 11.8r
BnV027 19 41 16.424 +05 09 21.21 12.4r
BnV028 19 28 21.046 +01 48 37.17 13.1r
BnV032 19 39 53.164 +05 57 52.15 12.9r

r står med för min egen notering, då jag ännu inte vet exakt vad det innebär, är det samma betydelse som det har på GCVS-listan som publiceras på SVO?

mvh
Robin

EDIT:

Hjärnsläpp... North Down & East Left? På kartorna dvs.

Har kollat några i Lyra under morgonen. Blir inte riktigt klok på IX Lyr. 5 minuter i V, 16.523. Men jag vet inte riktigt om jag tror på värdet, IX Lyr blev väldigt "utsmetad" med ett FWHM kring 6. Övriga stjärnor god kvalité. Jag rapporterar in ändå, får se vad Gustav kan bidra med. Samma sak hände med EQ Lyr den 8 juni, funderar på att radera denna, vad säger ni andra?
Mätningen av BK Lyr ger högre värde än förra gången. Vi får ta några till och se om den verkligen passerat minima eller om mätningen var kass.

Ha det gott i sommarsolen,
Tomas W

Jag har gjort ett BnV projekt nu med 79 variabler som jag tänkte köra efter semestern. Med ACP Scheduler är det bara att mata in den listan via ett webformulär och sedan fotas det vi lämpligt tillfälle

Grymt! Det ska bli kul att se hur de förhåller sig idag jämfört med då de blev upptäckta, visserligen kräver detta en hel del observationer tills dess men - time will tell

Det låter verkligen spännande med ett sådant projekt, inte minst för mig skulle det förstås vara väldigt roligt om BnV-stjärnorna kunde avslöjas vad gäller periodicitet och annat. Men hur gör du med jämförelsemagnituder? Sådana finns i NOMAD-katalogen, men hur gör du rent praktiskt för att utnyttja den informationen?

M v h
Hans Bengtsson

Riktigt intressant detta. Går det att använda APASS-data för att göra sekvenser, månne?

Glad midsommar,
Tomas W

Jag tänkte forografera först så märker man iom det finns jämförelse stjärnor... sekvenser kan man ta fram senare vilket år som hellst

Helt rätt tänkt! Om man har bilderna så kan ju analyserna göras långt senare. Det behövs ändå data under ett par tre år för dessa stjärnor för att perioderna ska kunna bestämmas.

Någon som vet hur det blir med AAVSO-sekvenser när APASS-projektet är genomfört om ett par år? Kanske blir det då inte nödvändigt att specialbeställa sekvenser från sekvensteamet? Eller kanske blir det det ändå?

Robert:
Om du får listor med RA och DE samt B och V för jfr-stjärnor till BnV-stjärnor, är det i så fall mycket jobb för dig att använda den informationen vid bildanalysen? Eller måste det gå vägen via AAVSO för att bli praktiskt hanterbart?

M v h
Hans Bengtsson

Hans Bengtsson wrote: Om du får listor med RA och DE samt B och V för jfr-stjärnor till BnV-stjärnor, är det i så fall mycket jobb för dig att använda den informationen vid bildanalysen? Eller måste det gå vägen via AAVSO för att bli praktiskt hanterbart?

Går att göra sina egna referensstjärnor men ingen ide att göra det förrän man har provfotograferat.

Det kan finnas andra variabler med sekvenser nära så man inte behöver göra något. Vi får se vilka som saknar jämförelsestjärnor först.

Jag snubblade över en identifikation idag som jag inte kände till: vår (före detta bortglömda) mira V2072 Cygni är identisk med LD 55, dvs en stjärna upptäckt av Lennart Dahlmark.

Stjärnan tycks inte ha tilldragit sig speciellt mycket intresse sedan Dahlmark publicerade sin upptäckt 1982. Stjärnans position uppmättes någorlunda noggrant av Skiff och Williams 1997 och den fick sin officiella beteckning i den 73:e namnlistan. Enligt samma källa har den även studerats i en masteruppsats av O.D.Pikalova 1995, ett dokument som tycks befinna sig bortom internets gränser.

Idag mätte jag den till ganska exakt magnitud 13 (V), stjärnan är på uppgång och det ska bli spännande att se hur ljus den blir i maximum.

I samma fält - jag obsade med en fjärrstyrd vidvinklig 10 cm refraktor i New Mexico - återfanns bland bifångsterna två andra Dahlmarkvariabler, bägge publicerade i samma rapport från 1982:

V1910 Cygni=LD 57. En hastigt och oregelbundet varierande stjärna som fick sin officiella beteckning i den 68:e namnlistan som även refererar till en opublicerad studie av Rahmatov från 1986. Samme astronom publicerade två år senare en studie av stjärnan som byggde på Moskvaobservatoriets plåtarkiv och fotoelektriska mätningar. Ljuskurvan i Rahmatovs uppsats visar snabba variationer på ett par magnituder, vilket även är intrycket man får av mätningarna i AAVSO:s databas (stjärnan är ganska välobserverad). I SVO finns idag 37 obsar, merparten av Margareta Westlund under en koncentrerad tid 1998-2001 (drevs det något observationsprojekt på denna och/eller andra LD-variabler då?), samt några av Tomas W.

NSV25604=LD 51. Även den här variabeln publicerades av Dahlmark 1982. Den astronomiska litteraturen tycks inte ha något att säga om den här stjärnan, bortsett från Skiffs och Williams identifikationspapper. Men det finns lite att hämta i ett par databaser:

Lennart Dahlmarks mätningar, förtjänstfullt tillgängliga i SVO, visar på en variation mellan omkring 12 och 15, fotovisuellt.

VSX anger även att stjärnan fångats i NSVS. Försedd med denna korsidentifikation kan vi plocka fram ytterligare lite fotometri. Williams et al katalog över röda variabler i NSVS ger en amplitud på 0.6 magnituder, långt under Dahlmarks tre magnituder.

Men tittar man på ljuskurvan som man får om man skriver in positionen för LD 51 i NSVS blir det lite mer svårtolkat. Det skulle kunna tolkas som en förmörkelsevariabel som varierar närmare tre magnituder, och därmed passa ihop med Dahlmarks mätningar, överlagrat på en mer långsam förändring på en halv magnitud eller något.

Men det märkliga är i så fall att NSVS visar stjärnan i minimum vid fyra av totalt 241 mätningar, medan Dahlmarks mätningar visar stjärnan runt 14:e magnituden ungefär lika ofta som runt den 12:e magnituden.

Jag vet faktiskt inte hur man får ihop Dahlmarks mätningar med NSVS. Men det jag vet är att det vore kul att se hur stjärnan beter sig framöver. En spännande bifångstvariabel, helt enkelt.

/Gustav